Välkommen.
Hur tycker du man ska testa pannorna rättvist mot varandra då?
 
Skaffa en energimätare o väg veden så får du se hur det ser ut.. ;)
 
H-K.S skrev:
att bilda sig en uppfattning om vad som är en i längden bra panna för ens eget ändamål.
även om pannor är testade vid optimala förhållanden så sänks verkningsgraden under start-sluteldningfasen samt när man eldar med fuktigare ved. Försämras verkningsgraden med 5 % så blir fortfarande pannan med den bästa verkningsgraden bäst ;).
När vi sökte en panna tittade jag oftast på volymen av vedmagasin. Man vill ju inte springa till pannrummet för ofta för att ladda upp 3000l tank. Hur lätt det är att komma åt och sota värmeöverföringsytor ska man inte glömma heller för ju krångligare desto mer sällan man gör det och förlörar procenter i verkningsgraden ( ca 1% per 1mm sot). I för sej har vi till slut köpt pannan 40kW som har bara 87% verkningsgrad ( mot det bästa på 91%) men som också hade störst vedvolym på 185 liter -om man ska tro tillverkaren.
Vi har ca 13m lång skorsten som går genom huset och avger värmen i dom rum den går genom så där plockar vi några extra procent från rökgaser innan dom lämnar huset och det värmetillskott kan man plusa på pannans ursprungliga 87% ;).
Hade vi köpt en panna med högre verkningsgrad och ett lägre röktemp som följer så skulle vi vara tvungna att plocka ut ett eller några rökhinder ( retaders) eller tilläggsisolera skorstenen. Någon av dom ingrep skulle i vårt fall vara nödvändigt därför att en för kall skorstenstop ger kondensproblem :'(.
Tillägsisolering var uteslutet och plocka ut retaders skulle ju minska den höga verkningsgraden pannan hade i början.
Vet ej vilka krav du ställer på din panna men som sagt var verkningsgraden inte så avgörande i våra krav.
gaia
 
H-K.S skrev:
Hej! Jag sitter inte inne med någon lösning men jag tycker det skulle vara intressant och diskutera hur man ska titta på pannor och skötsel därav för att bilda sig en uppfattning om vad som är en i längden bra panna för ens eget ändamål.
Jag håller med.
Testresultatet hos sp visar hur bra konstruktören har lyckats med pannan.
Det viktigaste är att pannan är användarvänlig om den ska fungera hemma med samma höga verkningsgrad år efter år.
Den ska vara lätt att sota. Det tycker jag är det viktigaste.
Sen gör det ju heller inget om slitdelar är billiga.
Servicen efter köpet är viktig också.
Det är en fördel om man kan få prata med någon som begriper sig på pannan om man skulle få problem.

 
Intressant.
Liksom Gaia har jag en hög skorsten (snarlikt mått).
Liksom Gaia har jag en Atmos.
 
H-K.S skrev:
Vad jag kan förstå så tas testet på 2 brasor, pannan är ny =inga belägningar eller såna störningar, pannan värms till 70 grader sen ser man till att det är en glödbädd så att man kan lägga in ett fullt ilägg a´400mj. Sedan väntar man 5 minuter innan man slår på utrustningen. Jag tycker att man blir lite lurad för dom verkliga siffrorna för användaren måste ju vara vad man får under normal drift år efter år.
Jag har också tänk på detta, eftersom pannan är varm vid testtillfället innebär väl det att en massa energi finns lagrad i keramik + stomme som senare tillgodogörs vid slutfasen av eldningen. Det verkar som om dom största/tyngsta pannorna med mest keramik är dom effektivaste vilket känns lite konstigt :-/
eller....

Sen är det som alla säger verkningsgraden är inte allt, en dålig vedeldare kan nog försämra mer än skillnaden mella sämsta och bästa panna....

PS detta är en helt amatörmässigt tanke, så rätta mig gärna :) DS
 
Pannan behöver inte vara ny.
ss-en303-5 heter standarden

Pannan eldas med ett fullt ilägg så att pannan kommer upp i normal drifts temp.
När man har en glödbädd lägger man i fullt igen.Då startar provningen.

Tillverkaren kan välja bränsle mellan bok.björk.gran 12-20% fukthalt
 
verkningsgraden ligger i hur bra kan man överföra värmen från elden/röken till vatten och det blir en balansgång mellan värmeöverföringsytan och mängd vatten i pannan. Pannor med rökrör (större yta?) som Calmar,Baxi brukar ha bättre verkningsgrad än pannor med platta överföringsytor (Atmos, CTC). Att sota en Atmos är något enklare än Baxi men det är ibland värt besväret ;).
Det kan vara positivt och negativt att ha mycket tung keramik som håller på värmen efter att pannan slutat ladda (under 70 grader?). I en källare ger det ett tillskott till uppvärmningen men i en separat pannrum utanför huset kan det ibland räknas som värmeförlust.
Det finns inga moderna pannor som är direkt dåliga men var och en har sina små detaljer som överväger vid valet. Ibland är det dörröppningen till pannrummet som bestämmer vilket fabrikat man köper ;)
gaia
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.