Usch. Kantpress har jag varit nära att klämma mig i många gånger, men hittills alltid haft turen på min sida. Men många kollegor hade ju fingrar som var kortare än de borde.
Fastnade bara en gång när jag bockade en låda. För er som aldrig använt en kantpress så bockar den plåt genom att en v-formad kniv tycker ner plåten i ett v-format spår. Alltså viks plåten uppåt både framför och bakom kniven. Bockar man då en låda så kommer man när man gör andra bockningen eventuellt kunna fastna mellan plåten och själva maskinen. Därför är det väldigt olämpligt att hålla runt plåtkanten i detta moment, även om man är långt från maskinens egentliga rörliga delar. Men dumt nog gjorde jag just det. Som väl var så var plåten ganska tunn, så den fjädrade undan samtidigt som den spände fast mina fingrar allt hårdare mot balken. Men jag vågade inte lita på att jag inte skulle skada mig illa om jag lät den gå slaget klart. Givetvis nådde jag inte upp-knappen jag heller. Båda händerna satt ju fast. Så det blev bara att ropa på kollegorna som hunnit iväg på fikarast. De kom ut och ställde sig och skrattade åt min belägenhet en stund innan de tryckte på upp-knappen. Tur att varesig smartphones eller Facebook var uppfunnet vid denna tidpunkt, för då hade jag väl hamnat där med. Jag kom undan med ömma fingrar resten av dagen.
Fastnade bara en gång när jag bockade en låda. För er som aldrig använt en kantpress så bockar den plåt genom att en v-formad kniv tycker ner plåten i ett v-format spår. Alltså viks plåten uppåt både framför och bakom kniven. Bockar man då en låda så kommer man när man gör andra bockningen eventuellt kunna fastna mellan plåten och själva maskinen. Därför är det väldigt olämpligt att hålla runt plåtkanten i detta moment, även om man är långt från maskinens egentliga rörliga delar. Men dumt nog gjorde jag just det. Som väl var så var plåten ganska tunn, så den fjädrade undan samtidigt som den spände fast mina fingrar allt hårdare mot balken. Men jag vågade inte lita på att jag inte skulle skada mig illa om jag lät den gå slaget klart. Givetvis nådde jag inte upp-knappen jag heller. Båda händerna satt ju fast. Så det blev bara att ropa på kollegorna som hunnit iväg på fikarast. De kom ut och ställde sig och skrattade åt min belägenhet en stund innan de tryckte på upp-knappen. Tur att varesig smartphones eller Facebook var uppfunnet vid denna tidpunkt, för då hade jag väl hamnat där med. Jag kom undan med ömma fingrar resten av dagen.
En liten uppdatering, igår fick jag plocka en bit med mässingsspån ur ena ögat. Viktigt man inte snålar med glasögonen ens en sekund då man svarvar. Jag tänkte det är OK glasögonen ligger i andra rummet, jag ska bara kolla att ämnet sitter rakt i chucken, innan jag börjar svarva så sätter jag på dom, det var min logik vid tidpunkten. Nå det satt något löst spån på delen och då jag satte igång svarven flyger det lösa spånet från biten och träffar mig i högra ögat.
Jag gick in och sköljde ur ögat och det kändes väl OK men flera timmar senare kände jag att det var nånting som irriterade, fick ha sambon till hjälp att kolla men jo det var något skräp i ögat, efter en massa pillande och sköljande framför spegeln så fick jag tag i biten, en liten spånbit i mässing.
Ingen skada alltså men bokstavligen en nära ögat situation.
Ja och som inte det räckte så delen jag hade svarvat så flög bort då jag skulle kapa av den i svraven. Jag har inte hittat den än i dag. Förstår inte, den föll ju vara rakt ner men jag har letat överallt och spåntråget i svarven var nyss rengjort så det är inte mycket att leta igenom... Idag fick jag göra ny del helt enkelt.
Jag gick in och sköljde ur ögat och det kändes väl OK men flera timmar senare kände jag att det var nånting som irriterade, fick ha sambon till hjälp att kolla men jo det var något skräp i ögat, efter en massa pillande och sköljande framför spegeln så fick jag tag i biten, en liten spånbit i mässing.
Ingen skada alltså men bokstavligen en nära ögat situation.
Ja och som inte det räckte så delen jag hade svarvat så flög bort då jag skulle kapa av den i svraven. Jag har inte hittat den än i dag. Förstår inte, den föll ju vara rakt ner men jag har letat överallt och spåntråget i svarven var nyss rengjort så det är inte mycket att leta igenom... Idag fick jag göra ny del helt enkelt.
Tur med ögat. Regeln är aldrig aldrig chansa!
Hade en granne som var gammal verktygsmakare, ena dagen kom han med lapp för ögat.. han hade fräst utan skyddsglasögon och fått ett spån i ögat som gjorde att de fick ta ut det.
När jag frågade om han använt skyddsglasögon skrattade ha och sa att "det gör väl ingen".
Alltid, alltid, alltid och jämt är enda skyddet.
Vill ha alla fingrar och bägge ögonen kvar även när jag slutar med det här.
Ibland är det bra att vara ängslig.
//Ronnie
Hade en granne som var gammal verktygsmakare, ena dagen kom han med lapp för ögat.. han hade fräst utan skyddsglasögon och fått ett spån i ögat som gjorde att de fick ta ut det.
När jag frågade om han använt skyddsglasögon skrattade ha och sa att "det gör väl ingen".
Alltid, alltid, alltid och jämt är enda skyddet.
Vill ha alla fingrar och bägge ögonen kvar även när jag slutar med det här.
Ibland är det bra att vara ängslig.
//Ronnie
Jaha... då var det min tur att klanta mig så pass att jag får posta i den här tråden.
Har nyligen bytt lamellfräs och stod och jobbade med den i ladan. Det slog mig dagen innan att "jävlar vad vass den är!"
Men så igår tyckte jag att den återfjädrade lite långsamt.
Tog bort fräsen från ämnet och tänkte prova att föra ut klingan för hand, genom att dra bak det skyddande fräshuset, för att sedan se om den åkte tillbaka in i skyddet på ett obehindrat sätt.
Borde givetvis ha stängt av fräsen först...
För medan jag trycker huset bakåt, känner jag att jag har flyttat fingret till framför spåret för klingan, när klingan äter sig in i fingret.
Alltså... paniken innan man har vågat kolla om fingret sitter kvar!!
Fick åka in till akuten och sy.
Tur min sambo var hemma.
Har nyligen bytt lamellfräs och stod och jobbade med den i ladan. Det slog mig dagen innan att "jävlar vad vass den är!"
Men så igår tyckte jag att den återfjädrade lite långsamt.
Tog bort fräsen från ämnet och tänkte prova att föra ut klingan för hand, genom att dra bak det skyddande fräshuset, för att sedan se om den åkte tillbaka in i skyddet på ett obehindrat sätt.
Borde givetvis ha stängt av fräsen först...
För medan jag trycker huset bakåt, känner jag att jag har flyttat fingret till framför spåret för klingan, när klingan äter sig in i fingret.
Alltså... paniken innan man har vågat kolla om fingret sitter kvar!!
Fick åka in till akuten och sy.
Tur min sambo var hemma.
Se till att hålla det rent och i nya förband regelbundet. Just fingrar är man och rotar med överallt och blir väldigt lätt infekterade. Jag diggar något som heter Fixomull och sedan duger vanliga, luftiga gaskompresser utmärkt. Fixomullen kan man klippa så att det täcker ordentligt runtom och klistret fäster väldigt bra, men är ändå rätt lätt att plocka bort. Min absoluta favorit. Helt slutat med plåster t ex, kör enbart fixomull+tillklippt kompressbit, lossar aldrig.
Redigerat:
Roterande verktyg + handskar = NONO
hsd
Medlem
· Kalmar län, Östra Götaland
· 6 298 inlägg
hsd
Medlem
- Kalmar län, Östra Götaland
- 6 298 inlägg
Borra aldrig i närheten av fingrarna 
Som sagt, detta är tråden där det ofta vrider sig lite i magen när jag läser.
Det är med en viss inblandning av skräck som jag klickar för att läsa nya inlägg när det kommit.
Det är med en viss inblandning av skräck som jag klickar för att läsa nya inlägg när det kommit.
Äh, det där såg ju rätt bra ut. En steristrip över och sen en kompress bara. Eller kanske ännu hellre en rejäl dusch med Opsite spray (bit ihop, det svider). Noggrann tvätt först förstås...