Typ av vattenkupa i hörnen på valmat tak?

[cpalm]

Skall byta stuprören men ett av taken är ett valmat plåttak och har alltså rännor runt om.
Idag sitter det traditionella vattenkupor ("trattar") i hörnen, men jag funderar på om det är "rätt" ur ett historiskt, estetiskt och tekniskt perspektiv, eller om vi skall hitta på något annat?

Trattarna blir ju rätt massakerade när det klippts ut för rännor från två håll, och det blir lätt stopp i tratten och vattnet rinner då åt alla möjliga håll.
Vanliga omvikningskupor är ju standard när det är rännor, men hur bär man sig åt när två rännor möts i ett hörn?
Till saken hör att vi inte kommer att byta rännorna (de är i OK skick och krokarna är spikade under plåttaket) och jag är högst osäker på om det går att hitta en hörndel som passar de gamla rännorna.

 

[justusandersson]

När en riktig plåtslagare gjort jobbet brukar trattarna sitta lite indraget på långsidorna. Trattar i hörnena blir aldrig bra eller snyggt.

 

[cpalm]

När en riktig plåtslagare gjort jobbet brukar trattarna sitta lite indraget på långsidorna. Trattar i hörnena blir aldrig bra eller snyggt.

Har ägnat eftermiddagen till att kolla på en massa bilder, och i så gott som samtliga fall är kupan placerad i linje med stupröret. Dvs. inte i hörnet.

Det är nog förvisso en riktig plåtslagare som gjort det någon gång på 50-talet, men varför de valt att sätta trattar i hörnen kan man ju fundera på. Det är onekligen inte särskilt estetiskt tilltalande med det oproportioneligt långa mellanstycket. Kan ha att göra med att det är en tillbyggnad, och huvudbyggnaden har fotrännor och trattar, dock inte i hörnen..

Har dock hittat några bilder med samma lösning. Frågan är om det är moderna tolkningar av vad som är "klassiskt", eller om det faktiskt har någon historisk förankring. Se t.ex.:
https://hallahus.se/renovera/taket/takavvattning/stupror-och-vattenkupa/


Så just nu är planen att byta till omvikningskupor placerade i linje med stuprören.
Frågan är hur jag bär mig åt rent praktiskt. Dels måste jag hitta en hörnränna som passar, alternativt byta även rännorna.

Men framför allt är ju lägsta punkten nu i hörnen. Hur tusan fixar jag det? Krokarna är som sagt monterade under plåten.

 

[justusandersson]

Skrivningen i den länk som du refererade till, Hålla hus, tycker jag känns korrekt. Hörnet måste göras i ett helt stycke med fall mot kupan. Detta kan bara en plåtslgare göra, det är inget som finns färdigt att köpa. Jag kan inte se att krokarna skulle vara i vägen då.

 

[cpalm]

Mja, är det verkligen korrekt att man historiskt sett använt trattar tillsammans med hängrännor?
Alla äldre hängrännor jag sett har såvitt jag kan minnas en stos i rännan som stupröret ansluter direkt till.

Plåtslagare misstänker jag kan bli svårt med tanke på säsongen, de flesta har nog hela sommaren inbokade med takjobb sedan länge. Men färdiga hörn har ju alla tillverkare.
T.ex.:
https://www.plannja.se/produkter/ta...ttning-standard/Rännvinkel-ytter-90-103_18311
http://www.lindab.com/se/pro/products/pages/rvy_3741.aspx
Även om det nog blir svårt att hitta något som passar de befintliga rännorna.

Med krokarna menar jag att det inte går att justera lutningen. Vilket ju är ett måste om man skall flytta den lägsta punkten.

 

[Johan Gunverth]

Det där med hängrännor och trattar i kombination och ju helt klart en missuppfattning. Oftast tillsammans med vanliga stuprörsböjar istället för skarpvinklar för att göra det ännu mer rörigt. På gamla tak används tratten tillsammans med fotrännor. Skarpvinkeln närmast rännan skall ju kortas av mycket det går, så att rören smiter åt längs fasaden. Inte gänga ”ute i det fria” som på bilden med det gula huset.

 

[Johan Gunverth]

Allra helst skulle man ju ansluta stupröret direkt i hängrännan utan omvikningskupa som de gjorde förr, men då blir del väldigt osmidigt att underhålla och serva. Jag gjorde så här:

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

På ytterhörnet av ett flackt plåtbelagt valmat tak (med altan) Skarpvinklarna är kortade för att möta väggen snyggt.

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

Skarpvinkeln är kortad maximalt mot hängrännan så att omvikningskupans stos möter vinkelns innerhörn.

 

[Johan Gunverth]

Plannja gör det halvfärdigt när de visar hur tratten skall användas tillsammans med fotränna, men sabbar hela utseendet med en modern stuprörsböj. Troligtvis för att stävja ilandsproblemet ”vattenskvalp” eftersom skarpvinklarna ger ifrån sig mer ljud när regnvattnet passerar.

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

 

[justusandersson]

Helt rätt att trattar och fotrännor nog var den vanligaste kombinationen.

Om rännkroken sitter nära hörnet bör det gå att placera kupan längre in, halvvägs till nästa krok.

 

[cpalm]

Allra helst skulle man ju ansluta stupröret direkt i hängrännan utan omvikningskupa som de gjorde förr, men då blir del väldigt osmidigt att underhålla och serva. Jag gjorde så här:

Perfekt, ser att du tänkt exakt likadant som mig
Mitt takutsprång är någonstans mittemellan dina två exempel, så det kommer att bli toppen.
Det får bli trattar på fotrännorna och omvikningskupor på hängrännorna, placerade i linje med röret. Skarpvinklar genomgående, kuporna i samma färg som takfoten och rören i samma färg som väggen.

Ser att du använt Plannja, som jag också tittat på. Några åsikter om det valet? Hur är det med plåttjocklek osv? Finns det något färdigt som är bättre med tanke på kvalitet och utseende?

Är fortfarande inte riktigt klok på hur jag skall göra med krokarna.
Idag när lägsta punkten är i hörnet så är längden på krokarna t.ex. 0, 1, 2, 3, 4 på båda sidorna av taket.

Den yttersta kroken hamnar mellan kupan och hörnet och kommer alltså att bära den del av rännan som kommer att "runda" hörnet och därmed skulle den behöva sänkas ett snäpp. Därmed behöver även rännan på andra sidan kupan sänkas två snäpp så att de möts på samma höjd.

Dvs. på den sidan där kupan sitter skulle krokarna behöva ha längden 2, 3, 4, 5, 5 (där kupan alltså sitter mellan 5rna).

I verkligheten är rännorna olika långa på takets sidor, vilket ser ut att spela till min fördel. Men faktum är att minst en krok måste sänkas på varje sida, men det kanske går att böja till dem i själva kroken och få till det(?) Känns dock inte som någon jättebra lösning.

 

[Johan Gunverth]

Plannja var de enda som hade skarpvinklar (förutom handgjorda av en plåtslagare i Malmö) när jag valde system. De är tvåkomponentslackade istället folierade som övrigt sortiment. Samma plåttjocklek och som sagt extra material som klipps bort för att anpassa till placeringen.
Min leverantör fixade även fram kilsvepen istf excentersvep. Fick också 6m längder på stuprören för att slippa fula skarvar.Enligt uppgift från leverantören är de...handgjorda av plåtslagare i Malmö för Plannjas räkning.

 

[cpalm]

OK. Har även kollat på Lindab som också har färdiga skarprörsböjar: http://www.lindab.com/se/pro/products/pages/bks.aspx
De kanske har snäppet vassare utseende än Plannja nu när jag funderar på det. Bl.a. släta kilar till svepen. Tyvärr en ful logotyp på kuporna

Handgjorda av skånska plåtslagare, he he, yeah right

 

[Johan Gunverth]

...
Handgjorda av skånska plåtslagare, he he, yeah right

Nu har jag inte kvar detaljerna, men jag hittade faktiskt en plåtslagarfirma som tillverkade skarpvinklar för hand som passade Plannja/Lindab. Beställde ändå genom min Plannja-leverantör och sedan kom de ändå från samma firma (samma avsändaradress) men förpackade som en Plannjaprodukt. Man ser faktiskt märken efter verktyg på dem och de är inte exakt likadana.q

 

[cpalm]

Aha, intressant. Hoppas det inte är flera månaders leveranstid
Då är stora frågan om man skall välja 60° eller 70°? Hur tänker man där? Skillnaden känns rätt subtil, men den kanske är större än vad man spontant tänker sig?

 

[cpalm]

Ser nu att det är kopplat till rördimensionen, så det avgör ju saken