Tänkte bygga en större platta (ca 700m2) och byggas med 300 element som en vanlig villagrund. Ska bli ett enklare lagerutrymme. Icke uppvärmt. I ytterkanterna vanliga 300mm element men göra som man gör utomlands. Man lägger singel/grus eller tom lera/jord och sen en kraftigare ångspärr som skarvas med kraftig tejp, Lägger ut armeringen och gjuter. Se bilden. på så sätt får man en heltäckande ångspärr över hela plattan och isolering längs med ytterkanterna. Varför skulle inte detta fungera? Finns det någon därute som ett tips på denna plast i Sverige att köpa? vilken som är tillverkare? Utomlands är det så man gör om man inte har golvvärme, tex lager. Se tex denna produkt https://www.youtube.com/watch?v=llW-72XeLmE
 
  • Sektion av villagrund med singel, ångspärr och armering markerad med text och mätlinjer.
A
Du kan titta efter radonskydd
 
Hej
Jag har gjort 2 villaplattor innan med 300mm cellplast /400 element och där har vi lagt plast och tejpat för just radonskydd mellan cellplastlagren. Men här hade jag tänkt skippa cellplasten helt. Menar du att man kan ta vanlig byggplast, tejpa denna tät och ha denna som ångspärr från singeln/grusen under mot betongen?
 
När det är större platyor brukar man bara isolera kanterna. Typ industrier och liknande. Men någon plast tror jag inte att man använder
 
Så att jag är inne på rätt spår. Här blir kanterna isolerade. Men behöver man inte något som stoppar markfukt? Visserligen singel under men ändå
 
Vilken fukt?
 
Tänker mig markfukten underifrån. Visst som jag skrev kommer där att vara flera decimeter singel under och dränering. Man vill ju inte ha det som 70talshusen där man gjöt direkt mot undermaterialet. I mitt fall kommer det inte att finnas några ytskickt, bara en "rå" platta som kan andas. Byggnaden kommer att ventileras i övrigt.

https://www.anticimex.com/sv-se/fuktproblem/misstanker-du-fukt-eller-mogelskada/platta-pa-mark/
Därför uppstår problem med platta på mark
Platta på mark med uppreglat isolerat golv har historiskt varit den mest skadedrabbade i Sverige. Problemet uppstår då fukt från marken vandrar upp genom betongplattan och skadar ovanliggande golv.
 
Spontant tänker jag på kalla vintrar med lite snö, där tjälen börjar böka med plattan. Om plattan ligger på 50 mm isolering och man lägger en så kallad randisolering runt plattan så bör inte tjälen vara ett problem. Randisoleringen skulle kunna bestå av 50 mm markskiva och sträcka sig 60 cm ut från plattan.
 
M Magnus1973 skrev:
Tänker mig markfukten underifrån. Visst som jag skrev kommer där att vara flera decimeter singel under och dränering. Man vill ju inte ha det som 70talshusen där man gjöt direkt mot undermaterialet. I mitt fall kommer det inte att finnas några ytskickt, bara en "rå" platta som kan andas. Byggnaden kommer att ventileras i övrigt.

[länk]
Därför uppstår problem med platta på mark
Platta på mark med uppreglat isolerat golv har historiskt varit den mest skadedrabbade i Sverige. Problemet uppstår då fukt från marken vandrar upp genom betongplattan och skadar ovanliggande golv.
Det du visar till är klassiska överisolerade golv som byggdes, både flytande och oventilerade uppreglade. Sågspån och trävirke i golvkonstruktionen möglade då luftfuktigheten blev förmånlig för mögelpåväxt. Det lär inte ske i din lagerbyggnad. Helt bortkastat att bygga in en ångspärr i en sådan konstruktion. Även om du använder trä i konstruktionen uppepå så ställer du förhoppningsvis inte denna direkt på den råa betongen.
 
I idioto skrev:
Spontant tänker jag på kalla vintrar med lite snö, där tjälen börjar böka med plattan. Om plattan ligger på 50 mm isolering och man lägger en så kallad randisolering runt plattan så bör inte tjälen vara ett problem. Randisoleringen skulle kunna bestå av 50 mm markskiva och sträcka sig 60 cm ut från plattan.
Det räcker med att man isolerar plattan i ytterkanten.
 
Kan tillägga att detta ligger i snözon 1-1,5 nästan längst ner i Skåne så här blir inte ofta kallt någon längre tid. Men att "kraga" runt formen är ingen dum idee.

Men ingen som vill kommentera plasten? https://www.stegoindustries.com/products/vapor-retarder-10-mil-a

Om det är en bra ide eller inte tillsammans med element på kanten?
 
Jag tror vilket som går bra. Kan du lägga plasten utan att den går sönder av gruset så är det ju inte en försämring
 
När vi byggde stall och garage, visserligen inte så stort, tillsammans bara 100 kvm (55 + 45) så tyckte vår entreprenör att det var enklast att lägga ett lager cellplast, 100 mm, i botten.
Det gav en jämn yta att lägga armering och betong på, och de behövde inte räkna med att en massa betong försvann ner i makadamen.
Och resultatet blev bra!
 
  • Gilla
NoOne2k
  • Laddar…
Cellplasten är väl inte speciellt mycket dyrare än grus ändå?
 
Ett lager cellplast som jag egentligen inte behöver på 730kvm blir ca 70000kr. Det blir visserligen mer singel och en 0,4mm plast men besparingen är stor. Plasten gör heller att det inte rinner ner i mellan så att säga. Ev går det lite mer betong för man får inga skarpa kanter. Det är heller inte alltid skitlätt att få till cellplasten på singeln helt jämt. Byggt 2 större plattor med 3 lager (300mm) innan så jag vet lite hur det funkar. Plasten är ju bara att lägga ut ovanpå singeln som mäts in med laser.

Tackar för all input jag kan få och har fått.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.