C
L lat skrev:
Själv har jag länge predikat att alla mellan 16-65 ska genomgå en "överlevnads"-kurs på kanske 1-2månader där slutövningen är att ta sig ifrån punkt A till B på en vecka, och klara sig på nödproviant samt det naturen ger
Så var det ju förr. Åtminstone vad gäller den manliga delen av befolkningen ;)
 
  • Gilla
pacman42
  • Laddar…
C cpalm skrev:
Så var det ju förr. Åtminstone vad gäller den manliga delen av befolkningen
In your dreams. Jag gjorde lumpen i flottan och är utbildad C-gräsklipp. Kan allt om attackformationer för gräsklippare, men överlevnad ingick inte.
 
  • Gilla
jsiei97
  • Laddar…
C
A Avemo skrev:
så måste väl första steget vara att ställa krav på husen.
Korrekt.
A Avemo skrev:
de flesta människor har inte kunskapen att klara sig bra i vardagen utan el.
Bättre att lära sig det under en vecka som man vet om i förväg än när någonting plötsligt händer.

A Avemo skrev:
antagligen personskador och dödsfall
Det är allmänt accepterat. När militären övar inträffar personskador och dödsfall. Ändå tillåts det fortsätta av någon anledning. T.ex. omkom 600 svenska stridspiloter:

A Avemo skrev:
Varför skall man upprepa det flera gånger om året?
  1. Förutsättningarna skiljer sig oerhört mellan t.ex. slutet av september och mitten av februari. Man behöver öva under olika förhållanden.
  2. Reservsystem behöver användas emellanåt för att inte förfalla och användarna ska komma ihåg hur de fungerar.
  3. Folket behöver öva ikapp efter att ha levt allt för länge i en drömbubbla som kommer att spricka när en koronamassutkastning träffar jorden eller främmande makt vill någonting av oss. När "vår beredskap är god" på riktigt kanske vi kan dra ner något på övandet.
Tror du på allvar att du hade funnits om samhället år 1859 hade varit lika sårbart som det är idag? En övning var 20:nde vecka med en rad verksamheter undantagna är blygsamt jämfört med vad folk genom tiderna har varit beredda att uppoffra. Läs om agoge för att få perspektiv. Mitt förslag är inte ens en ljummen mellanmjölksversion.

A Avemo skrev:
Jag tror att det kan bli problem att åstadkomma en majoritet vare sig av befolkningen eller riksdagen som förespråkar detta.
Har funderat en del på lämpligheten i att dela ut rösträtt till alla som lyckas med den enastående bedriften att fylla 18 år. Kan tänka mig att besluten skulle bli något ansvarsfullare om man fick rösträtt först när man hade gjort värnplikt eller fött barn. (Och då har jag själv inte ens gjort något av det. När jag mönstrades krympte försvaret raskt och lägre andel togs ut till värnplikt för varje år tills den så småningom avskaffades. Själv var jag inte särskilt intresserad och ville bara börja studera. Har dock ett helt annat perspektiv nu.) Folk skulle vara mer rädda om och stolta över sin rösträtt om de hade förtjänat den.

Hur länge tror du att en civilisation överlever om de flesta barnen är feta, allergiska eller har ångest och är världsledande på att krafsa på telefoner? Allt detta var faktiskt ovanligt i mitten av 1900-talet. Allergierna skulle minska om de flesta hade några kaniner, marsvin, gäss, höns eller får hemma för självförsörjning och rotade i trädgårdsjorden. Ångesten minskar av fysisk aktivitet och det självförtroende som man får av att besitta grundläggande kunskaper som att ta hand om djur, odla, göra upp eld på olika sätt, känna igen växter, åka skidor, bygga bivack eller koja, använda karta och kompass m.m..
 
C civilingenjören skrev:
Tror du på allvar att du hade funnits om samhället år 1859 hade varit lika sårbart som det är idag?
Visst, folk överlevde då också, men inte lika länge, eller lika många...
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben
  • Laddar…
S Strontus skrev:
Visst, folk överlevde då också, men inte lika länge, eller lika många...
Tja, samhället under sista stora svälten i Sverige 1867-69 var inte särskilt starkt. Samtidigt som vi svalt så slog Sverige exportrekord i spannmål. Nödhjälp kom tom från resten av världen men nådde inte fram.

Så även om det är rimligt att tro att Svensken i gemen klarade sig bättre utan samhället anno 1800-frös ihjäl, så när han inte längre gjorde det, så svalt han ihjäl. Samhället gjorde mindre, men kunde också göra mindre. Och något tiotusental dog på kuppen.

Så även om lite mer 1800-tal inte skulle skada, så vill vi inte ha mycket mer. (En traktor gör exv. ca 5000 dagsverken i lantbruket, så drivmedel, reservdelar osv. till traktorer är mycket viktigare än tillgången på villiga händer. Ett icke-mekaniserat jordbruk kräver att 80%-90% av befolkningen brukar jorden för sin överlevnad).
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben
  • Laddar…
C
Har inte statistik att länka till men är övertygad om att betydligt mer än 10 % av befolkningen överlevde 1859 års geomagnetiska storm som slog ut det enda elektriska som fanns då; telegraferna. Däremot bedömer experter att bara 10 % skulle överleva första året om elektricitet och elektronik slogs ut idag. Även om experterna vore för pessimistiska och hela 50 % skulle överleva tror jag att det är lägre andel än som överlevde år 1859. Och det beror på samhällets ökade sårbarhet. Samhället borde använda teknik och resurser så att större andel överlever katastrofer, inte mindre andel.
 
C civilingenjören skrev:
Har inte statistik att länka till men är övertygad om att betydligt mer än 10 % av befolkningen överlevde 1859 års geomagnetiska storm som slog ut det enda elektriska som fanns då; telegraferna. Däremot bedömer experter att bara 10 % skulle överleva första året om elektricitet och elektronik slogs ut idag. Även om experterna vore för pessimistiska och hela 50 % skulle överleva tror jag att det är lägre andel än som överlevde år 1859. Och det beror på samhällets ökade sårbarhet. Samhället borde använda teknik och resurser så att större andel överlever katastrofer, inte mindre andel.
Ja, det är ju inte så konstigt. 1850 så hade vi 90% av befolkningen i jordbruket, och detta var i stort sett ickemekaniserat och beroende av hand (och djur) kraft.

Det krävdes 150h att producera 700 kg spannmål per hektar.

Idag så producerar vi 7000 kg spannmål per hektar, med 4-5h arbetsinsats.

Med en andel i jordbruket < 5%.

Men missväxt ledde som sagt till svält och "massdöd" på 1800-talet, efter det att vi överlevde Carrington-händelsen.

Idag så har vi ett mycket rikare och mera produktivt och folkrikt samhälle som är beroende av el för sin kraftförsörjning och kommunikation (eller det kanske skall vara kommunikation först). Så det är klart att vi är sårbara för bortfall där. Å andra sidan så klarar vi missväxt lätt som en plätt eftersom vi dels kan begränsa skadorna (exv. genom bevattning) och dels skeppa stora mängder mat internationellt.

Så jag vet inte om jämförelsen är så värst illustrativ. Samhället var sårbart förr också, bara på ett annat sätt och för andra saker.

Därmed inte sagt att vi kan vila på våra lagrar idag. Jag tycker personligen att vi låtit pendeln svänga för långt å andra hållet, och lite större beredskap skulle inte alls sitta fel. Även om jag långtifrån är övertygad om att stänga av strömmen en vecka skulle vara rätt väg att gå.
 
  • Gilla
pacman42 och 4 till
  • Laddar…
I stället för 1850 som lätt kan skena och bli överdrivet kanske man kan lägga riktpunkt 1950, då betydligt mer realistiskt på många sätt. Övningarna lat mfl är ute efter får vi nog "tyvärr" vänta på och en okänd verklighet tar dess plats någon gång med onödigt hårda konsekvenser. Som tur är får man ju ostraffat hålla sig själv så övad och trimmad man vill eller ser sig behöva. :)
 
C
Vi diskuterade 1850-talet på grund av 1859 års geomagnetiska storm, inte för att skena och överdriva.

lars_stefan_axelsson lars_stefan_axelsson skrev:
En traktor gör exv. ca 5000 dagsverken i lantbruket, så drivmedel, reservdelar osv. till traktorer är mycket viktigare än tillgången på villiga händer.
På en dag eller under traktorns livstid? Och hur skyddar man en traktor? Hittade en video om hur man skyddar en bil. Vid 7:30 pekar han på två komponenter som man ska lägga i en Faraday-bur:
Är det så man ska göra med en traktor också? Problemet är att om främmande makt framkallar en EMP kommer de att smälla av en till efter ett par veckor när alla har fått igång reservutrustningen, enligt överlevnadspastorn (4:46):
 
C civilingenjören skrev:
Vi diskuterade 1850-talet på grund av 1859 års geomagnetiska storm, inte för att skena och överdriva.
Lätt hänt att det tolkas som så, ja rent generellt och om man vill missförstå Och även i det perspektivet lämpligt att hänföra till något mer likt och närstående för att bedöma olika verkan.

Går bara leda hästarna till vattnet, vill man inte se och bedöma diverse potentiellt allvarliga problem så vad göra? Som sagt tur att var och en kan agera som man önskar. Själv har jag inga problem med det mesta man kan tänka sig på temat isf bara med de som inte tänkt öht på det. Så bra att du informerar lite det skadar inte kanske någon förhoppningsvis tar åt sig lite.
 
  • Gilla
civilingenjören
  • Laddar…
Finns gamla fordon som inte behöver elektronik för att fungera. Ex fordon med gamla dieselmotorer med mekanisk insprutning.
Nu finns det inga "mängder" med sådana fordon. Men några är bättre än inga alls.

Sedan får man tänka om, att göra som man brukar till vardags fungerar inte i kris.

I övrigt har jag funderat på detta.
Min första brist blir vanligt vatten. Det har jag konstaterat.

Sedan om man ska ta sig till landet eller göra en längre förflyttning så ska man överväga när man ska göra det, jag antar att ju längre krisen varit så blir resor svårare att genomföra säkert.....Mat, vatten, Hinder, bränslebrist....
 
  • Gilla
civilingenjören
  • Laddar…
C civilingenjören skrev:
På en dag eller under traktorns livstid?
Jag hittar inte källan, men det bör vara per dag. Och då jämfört med handkraft. Det är fruktansvärt ineffektivt att gå och hacka i jorden. Siffrorna från förut gör en faktor 375 och det är jämfört med häst/oxe. (Nu är iofs inte hela den förbättringen bara traktorn, utan även till stor del konstgödsel, men ändå).

Och risken för EMP är lite överdriven. Man behöver termonukleära vapen och bärarkapacitet att lyfta dem högt, hög om man skall få annat än lokala effekter. Har man redan det så har man gott om möjligheter att djävlas på andra sätt. Jag kan inte se EMP som annat än del i en större kärnvapenstrategi, och står vi inför det globala termonukleära kriget, då har vi andra problem att oroa oss för. EMP gör varken till eller från i det scenariot.

(Den som vill läsa mer om EMP hittar en bra startpunkt i rapporterna från USAs kongress EMPkommision. Länkar här.
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben
  • Laddar…
K
MSB tar tag i de viktiga frågorna först.

Nu väntar vi bara på en genus och hbtq-certifiering så kan man börja arbeta med elförsörjningen..

" MSB lanserar en ny resurs för att stärka arbetet med jämställdhetsintegrering i den internationella insatsverksamheten. För att stödja detta arbete har myndigheten tagit fram MSB Gender Equality Toolkit som ska fungera som ett uppslagsverk med praktiska tips, råd och exempel på hur ett jämställdhetsperspektiv kan integreras i olika arbetsområden inom krishantering och fredsfrämjande arbete.

Läs mer och ladda ner resursen på vår webbplats: https://bit.ly/2M5LN5S
 
  • Wow
  • Haha
jsiei97 och 2 till
  • Laddar…
lars_stefan_axelsson lars_stefan_axelsson skrev:
Jag hittar inte källan, men det bör vara per dag. Och då jämfört med handkraft. Det är fruktansvärt ineffektivt att gå och hacka i jorden. Siffrorna från förut gör en faktor 375 och det är jämfört med häst/oxe. (Nu är iofs inte hela den förbättringen bara traktorn, utan även till stor del konstgödsel, men ändå).

Och risken för EMP är lite överdriven. Man behöver termonukleära vapen och bärarkapacitet att lyfta dem högt, hög om man skall få annat än lokala effekter. Har man redan det så har man gott om möjligheter att djävlas på andra sätt. Jag kan inte se EMP som annat än del i en större kärnvapenstrategi, och står vi inför det globala termonukleära kriget, då har vi andra problem att oroa oss för. EMP gör varken till eller från i det scenariot.

(Den som vill läsa mer om EMP hittar en bra startpunkt i rapporterna från USAs kongress EMPkommision. Länkar här.
Det räcker med en högst naturlig solstorm som har inträffat bland annat för några år sedan. Hade vi inte råkat vara på motsatt sida av solen just då så hade 1859 års magnetiska storm upprepats.
 
H heimlaga skrev:
Det räcker med en högst naturlig solstorm som har inträffat bland annat för några år sedan. Hade vi inte råkat vara på motsatt sida av solen just då så hade 1859 års magnetiska storm upprepats.
Njae, vi drabbas av "rymdväder" lite nu och då, och våra system klarar det. (Vissa långa kraftledningar måste stängas ner ibland). Så "normalt" är en definitionsfråga.

Men det är sant att solen inte är så stabil som gemene man kanske tror, det kan hända. Hur stor risken är (alltså sannolikheten multiplicerat med konsekvensen) det är lite svårt att sia om. Men man skall ändå inte överdriva den. Det finns mycket annan skit som kan hända också.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.