Jämförelse av värmepumpens användning USA/Sverige
Jag är intresserad av att lära mig varför värmepumpars efterjustering har haft en sådan stor framgång i Sverige. De är närmast obefintliga i USA, utom i bara några regioner.
Jag anar att anledningarna varierar, till att börja med, ett högre erkännande som en valmöjlighet till uppvärmning och luftkonditionering bland allvarliga köpare i Sverige. De flesta köpare i USA har inte hört talas om värmepumpar. Bortsett från detta, finns det stora skillnader i kostnaderna? Här i USA, skulle varje bostadssystemköpare vilja ha uppvärmning och luftkonditioneringsutvecklingsmöjligheter. Äro bostadssystemerna i Sverige bara för uppvärmning? I så fall, skulle systemet använda 100% strålande värme, kontra kanske en kombination av strålande och forcerad värmeluft.
Kanske elkostnaderna äro högre här i nordöstra USA jämfört med Sverige. Vi betalar ut uppskattningsvis 1,1 - 1,5 kr/kWh. Eller kanske fossila bränslen äro dyrare i Sverige (eldningolja var 5,38 kr/liter i juni i USA). Kanske borrningskostnad är mindre i Sverige, men jag betvivlar de är så olika. Jag antar materielkostnaderna äro jämförbara också. Förutsätt alla kostnader är samma, då är kanske svaret, mindre fastigheter i Sverige och bättre isolerings krav behöver ett mindre system.
Också, vilken procent av värmetillföring är svenska system designade att behandla? Om mindre än 100%, är differensen producerad med elresistensvärme i enheter, från värmepanna med fossila bränslen, eller någon annan lösning?
/Geo. Whiting
Massachusetts, USA
Jag anar att anledningarna varierar, till att börja med, ett högre erkännande som en valmöjlighet till uppvärmning och luftkonditionering bland allvarliga köpare i Sverige. De flesta köpare i USA har inte hört talas om värmepumpar. Bortsett från detta, finns det stora skillnader i kostnaderna? Här i USA, skulle varje bostadssystemköpare vilja ha uppvärmning och luftkonditioneringsutvecklingsmöjligheter. Äro bostadssystemerna i Sverige bara för uppvärmning? I så fall, skulle systemet använda 100% strålande värme, kontra kanske en kombination av strålande och forcerad värmeluft.
Kanske elkostnaderna äro högre här i nordöstra USA jämfört med Sverige. Vi betalar ut uppskattningsvis 1,1 - 1,5 kr/kWh. Eller kanske fossila bränslen äro dyrare i Sverige (eldningolja var 5,38 kr/liter i juni i USA). Kanske borrningskostnad är mindre i Sverige, men jag betvivlar de är så olika. Jag antar materielkostnaderna äro jämförbara också. Förutsätt alla kostnader är samma, då är kanske svaret, mindre fastigheter i Sverige och bättre isolerings krav behöver ett mindre system.
Också, vilken procent av värmetillföring är svenska system designade att behandla? Om mindre än 100%, är differensen producerad med elresistensvärme i enheter, från värmepanna med fossila bränslen, eller någon annan lösning?
/Geo. Whiting
Massachusetts, USA
Jag tror det är som "vanligt" Amrekanarna tror dom är bäst på allt & kör på som dom brukar, av gammal vana.
vilka regioner i USA pratar du om? det är ju lite skilnad på värmebehov beroende på var man befinnersig.
om man ska köra värmepump, så moste husets radiatorsystem vara av lågtemp sort.
vad har ni för tempraturer på vattnet i radiatorsystemena, när det är som kallast? det får inte vara kallare än 55 grader om du ska köra värmepump med bra ekonomi.
vilka regioner i USA pratar du om? det är ju lite skilnad på värmebehov beroende på var man befinnersig.
om man ska köra värmepump, så moste husets radiatorsystem vara av lågtemp sort.
vad har ni för tempraturer på vattnet i radiatorsystemena, när det är som kallast? det får inte vara kallare än 55 grader om du ska köra värmepump med bra ekonomi.
Här i nordöstra USA, vår väder är likadan som ni har i Sverige. Lite mindre kallt på vintern och lite mera varmt på sommaren. Geologien är likadan också. Vanliga värmesystemarna i USA använder eldningsolja och naturgas.
Jag tror efterjusteringar skulle vara också likadan, med detsamma eventuellaproblem att handla. Värmepanna med fossila bränslen gör varmare vatten eller luft än värmepumpens, så vi behöver naturligtvis större radiatorsystem eller mera luftkanal med värmepumpens efterjustering, ja?
Så det förklarar inte varför tillväxttakt av efterjustering är så mycket högre i Sverige. Äro el och eldningsolja så mycket högre i Sverige?
Jag tror efterjusteringar skulle vara också likadan, med detsamma eventuellaproblem att handla. Värmepanna med fossila bränslen gör varmare vatten eller luft än värmepumpens, så vi behöver naturligtvis större radiatorsystem eller mera luftkanal med värmepumpens efterjustering, ja?
Så det förklarar inte varför tillväxttakt av efterjustering är så mycket högre i Sverige. Äro el och eldningsolja så mycket högre i Sverige?
Anledningen är mycket enkel. Konventionell uppvärmning (med eldningsolja, naturgas eller propan) är såpass billig i USA att det är svårt att få ekonomi i en värmepump sett över en rimligt kort tidsperiod, med tanke på den initiala investeringen.
Det i särklass största skälet till att svenskar skaffar värmepump torde vara att spara pengar. Om det argumentet inte funnits hade det nog sett annorlunda ut.
Det i särklass största skälet till att svenskar skaffar värmepump torde vara att spara pengar. Om det argumentet inte funnits hade det nog sett annorlunda ut.
Visst är det så.
Priser:
El 1 kr/kw
Olja 11 kr/L
Isoleringenkraven i nya svenska hus är nog i världsklass och utvecklas hela tiden mot att vi ska klara oss med så lite tillskott som möjligt.
rogge
Väldigt stora skillnader i byggkraven mellan USA och sverige också.
Finns säkert regionella skillnader.
Men var reportage på svensk TV om den nya Svenska Ambassad Byggnaden i USA (om jag inte minns fel).
Men dom svenska konstruktionerna gokändes inte utan konstruktörerna fick göra en "sämre" anläggning.
Bl.a. accepteras sämre isolering i USA.
Högre ljudnivåer från installationer: i sverige har vi ljudkrav på max 35dB(A) i kontorslokaler, om jag inte minns fel så godkändes enligt amerikanska regler 55 dB(A) i detta fall.
Alltså kan man klart se att lagstiftning och råvaropris kraftig påverkar vilken uppvärmning och konstruktion på hus/system man väljer i olika länder.
Kanske är detta ett litet sidorspår vi är inne på nu men viktigt att diskutera då ofta "nya produkter" på svenska marknaden saluförs med att dom uppfyller "Amerikansk standard" ... vilket alltså ofta är mycket sämre än svenska normer.
Finns säkert regionella skillnader.
Men var reportage på svensk TV om den nya Svenska Ambassad Byggnaden i USA (om jag inte minns fel).
Men dom svenska konstruktionerna gokändes inte utan konstruktörerna fick göra en "sämre" anläggning.
Bl.a. accepteras sämre isolering i USA.
Högre ljudnivåer från installationer: i sverige har vi ljudkrav på max 35dB(A) i kontorslokaler, om jag inte minns fel så godkändes enligt amerikanska regler 55 dB(A) i detta fall.
Alltså kan man klart se att lagstiftning och råvaropris kraftig påverkar vilken uppvärmning och konstruktion på hus/system man väljer i olika länder.
Kanske är detta ett litet sidorspår vi är inne på nu men viktigt att diskutera då ofta "nya produkter" på svenska marknaden saluförs med att dom uppfyller "Amerikansk standard" ... vilket alltså ofta är mycket sämre än svenska normer.
Man kan se att största skillnaden mellan svenska och amerikanska marknader for jord- berg- och sjövärmepumpen är kostnaden för alternativa energikällor, särskilt eldningsolja. Hög skatt på olja gör övergång till varmepumpen ett klokt beslut i Sverige.
Jag är också intresserad av andra kostnader i denna övergånger. Till exempel, inkluderar svenska installationer i allmänhet flera värmeelement av att ta med anledingar av lägre temperatur av vätskan i systemet?
Jag är också intresserad av andra kostnader i denna övergånger. Till exempel, inkluderar svenska installationer i allmänhet flera värmeelement av att ta med anledingar av lägre temperatur av vätskan i systemet?
Det finns flera orsaker till VPs popularitet i Sverige.
En inte helt obetydlig orsak är facinationen för att man kan få ut "mer" energi än man stoppar in.
Skattepolitiken är en viktig orsak. (Det är inte heller helt självklart hur t.ex. el från vattenkraft ska beskattas. Jag tror inte el beskattas som om den produceras med 100% olja.)
En annan orsak är historiskt sett god tillgång på el (i perioder) från vattenkraft och senare från atomkraft kombinerat med avsaknad av teknik för lagring och transport av elen, samt avsaknad av avsättningsmarknad pga stängda nationella marknader. Samma förhållanden kan man se i Norge.
Detta har resulterat i en satsning på elintensiv industri och elvärme. När elbehovet då behöver minskas är VP ett enkelt sätt att göra det på.
Källan till elen är inte ovesäntlig för VPs popularitet. El från vattenkraft ger alltid mer värme tillbaka i en VP än i en elpanna, förhållandet är likartad vid atomkraft.
I USA producerar stora delar av elen med kol- eller oljekraft och då måste man beakta hela processens termodynamiskaverkningsgrad och då blir det oftast ett nollsummespel; tre delar kolenergi blir en del elenergi som i VP blir tre delar värmeenergi. Följdaktligen kunde man lika gärna eldat kolet i värmepannan direkt.
Faktum är att man kan argumentera att ett byte av oljepanna mot VP, i Sverige, ger ett högre utsläpp av koldioxid än vad oljan gav pga att vi importerar en hel del kolkraft vintertid då VP inte täcker hela behovet av värme utan fungerar som en elpanna.
I Sverige är air conditioning fortfarande ovanligt. Systemen byggs därför nästan uteslutande för värmning.
Nyare hus i Sverige byggs med lågtemperatursystem med max 45/35 fram/retur i grader celsius. Golvvärme ger ännu lägre temperaturer. Det ger god verkningsgrad för VP.
Äldre byggnader är vanligtvis 80/60 system men 90/70 förekommer. Vanligtvis är dock systemen kraftigt över dimensionerade så framledningstemp. är lägre. Dessutom har ett stort antal byggnader tillägsisolerats.
Värmesystem i Sverige ska klara av att värma huset vid de kallaste dygnen som inträffar med perioden 20 år. Tyvärr minns jag inte definitionen exakt.
VP tumregels dim. för 90% av årsenergibehovet, vilket svarar mot ca 50% av effektbehovet. Resten täcks vanligtvis med el, i vissa fall med befintlig oljepanna. En ändring mot fullständig täckning med VP är pågång.
En inte helt obetydlig orsak är facinationen för att man kan få ut "mer" energi än man stoppar in.
Skattepolitiken är en viktig orsak. (Det är inte heller helt självklart hur t.ex. el från vattenkraft ska beskattas. Jag tror inte el beskattas som om den produceras med 100% olja.)
En annan orsak är historiskt sett god tillgång på el (i perioder) från vattenkraft och senare från atomkraft kombinerat med avsaknad av teknik för lagring och transport av elen, samt avsaknad av avsättningsmarknad pga stängda nationella marknader. Samma förhållanden kan man se i Norge.
Detta har resulterat i en satsning på elintensiv industri och elvärme. När elbehovet då behöver minskas är VP ett enkelt sätt att göra det på.
Källan till elen är inte ovesäntlig för VPs popularitet. El från vattenkraft ger alltid mer värme tillbaka i en VP än i en elpanna, förhållandet är likartad vid atomkraft.
I USA producerar stora delar av elen med kol- eller oljekraft och då måste man beakta hela processens termodynamiskaverkningsgrad och då blir det oftast ett nollsummespel; tre delar kolenergi blir en del elenergi som i VP blir tre delar värmeenergi. Följdaktligen kunde man lika gärna eldat kolet i värmepannan direkt.
Faktum är att man kan argumentera att ett byte av oljepanna mot VP, i Sverige, ger ett högre utsläpp av koldioxid än vad oljan gav pga att vi importerar en hel del kolkraft vintertid då VP inte täcker hela behovet av värme utan fungerar som en elpanna.
I Sverige är air conditioning fortfarande ovanligt. Systemen byggs därför nästan uteslutande för värmning.
Nyare hus i Sverige byggs med lågtemperatursystem med max 45/35 fram/retur i grader celsius. Golvvärme ger ännu lägre temperaturer. Det ger god verkningsgrad för VP.
Äldre byggnader är vanligtvis 80/60 system men 90/70 förekommer. Vanligtvis är dock systemen kraftigt över dimensionerade så framledningstemp. är lägre. Dessutom har ett stort antal byggnader tillägsisolerats.
Värmesystem i Sverige ska klara av att värma huset vid de kallaste dygnen som inträffar med perioden 20 år. Tyvärr minns jag inte definitionen exakt.
VP tumregels dim. för 90% av årsenergibehovet, vilket svarar mot ca 50% av effektbehovet. Resten täcks vanligtvis med el, i vissa fall med befintlig oljepanna. En ändring mot fullständig täckning med VP är pågång.
Variationer kring hur man värmer sina hus har att göra med flera faktorer.
Vilket bränsle har man tillgång till.
Vilket pris olika bränslen betingar.
Geografiska faktorer.
Klimatfaktorer.
Byggnadstraditioner isolering mm.
Hur stora samhällen man bebygger, urbanisering.
Politiska faktorer.
Jag har säkert glömt några men detta är något av det som styr våra val av uppvärmning. I USA har man sedan länge >100 år använt olja och gas då man har haft betydande fyndigheter av detta bränsle.
I Sverige så har ved varit det bästa och billigaste bränslet. Under -70 talet så byggde man ut kärkraften och vattenkraften och el kom att bli den stora och billiga energikällan. Under -70 talet (oljekris) byggde man välisolerat och installerade nästan uteslutande direktverkande el, billig installation och billg energi, men även kom värmepumpen under denna tid för att spara även på elenergin. Då vi nu har ännu dyrare elpriser så har värmpumpen använts flitigt och vi är ett av de länder som flitigast använder oss av dessa (för uppvärmning, inte kylning). Kanske för att vi har lång tradition av kompressorteknik i kylskåp (Electrolux) och vårat stora teknikintresse. Skulle de "stora" marknaderna USA och övriga Europa anamma denna teknik för uppvärmning skulle garanterat tekniken förfinas ytterligare och bli ännu billigare (se luft/luftvärmepumpar). Vi ska inte heller förglömma att många nu återvänder till det "gamla" bränslet i form av ved/pellets då detta numera är riktigt konkurrenskraftigt i pris jämfört oljan. Detta gäller främst de som tidigare eldat med olja till uppvärmning.
Vilket bränsle har man tillgång till.
Vilket pris olika bränslen betingar.
Geografiska faktorer.
Klimatfaktorer.
Byggnadstraditioner isolering mm.
Hur stora samhällen man bebygger, urbanisering.
Politiska faktorer.
Jag har säkert glömt några men detta är något av det som styr våra val av uppvärmning. I USA har man sedan länge >100 år använt olja och gas då man har haft betydande fyndigheter av detta bränsle.
I Sverige så har ved varit det bästa och billigaste bränslet. Under -70 talet så byggde man ut kärkraften och vattenkraften och el kom att bli den stora och billiga energikällan. Under -70 talet (oljekris) byggde man välisolerat och installerade nästan uteslutande direktverkande el, billig installation och billg energi, men även kom värmepumpen under denna tid för att spara även på elenergin. Då vi nu har ännu dyrare elpriser så har värmpumpen använts flitigt och vi är ett av de länder som flitigast använder oss av dessa (för uppvärmning, inte kylning). Kanske för att vi har lång tradition av kompressorteknik i kylskåp (Electrolux) och vårat stora teknikintresse. Skulle de "stora" marknaderna USA och övriga Europa anamma denna teknik för uppvärmning skulle garanterat tekniken förfinas ytterligare och bli ännu billigare (se luft/luftvärmepumpar). Vi ska inte heller förglömma att många nu återvänder till det "gamla" bränslet i form av ved/pellets då detta numera är riktigt konkurrenskraftigt i pris jämfört oljan. Detta gäller främst de som tidigare eldat med olja till uppvärmning.
Laste nyligen en artikel i lokaltidningen har i USA om bergvarmepumpar som beskrevs som verkligt high end. Installationen verkar kosta ca $20.000 vilket ar samma slantar som i Sverige. Det beskrevs dock som att det var ganska svarsalt da aterbetalningstiden blir for lang jamfort med en popular gaspanna. Valjs darfor mest av de som har rad att kopa en extra tyst och bekvam uppvarmning till sitt hus.
En skillnad som jag inte sett diskuteras ar att jag tycker att husen i USA byggs for en mycket kortare livslangd. Dels bor varje agare kanske inte sa manga ar i samma hus, dels ar det ok om huset ar ratt fallfardigt efter en 20 ar. Ur svenskt perspektiv kan man ju se det som man vill, men jag skulle nog inte rakna med nagon avskrivning pa en varmepumpsanlaggning. Den ger nytta under hela husets livslangd, och hojer vardet pa huset.
En skillnad som jag inte sett diskuteras ar att jag tycker att husen i USA byggs for en mycket kortare livslangd. Dels bor varje agare kanske inte sa manga ar i samma hus, dels ar det ok om huset ar ratt fallfardigt efter en 20 ar. Ur svenskt perspektiv kan man ju se det som man vill, men jag skulle nog inte rakna med nagon avskrivning pa en varmepumpsanlaggning. Den ger nytta under hela husets livslangd, och hojer vardet pa huset.
Kan detta vara sant? Har svårt att inse varför man skulle bygga så "dåliga" hus i USA. Kan du verifiera detta på något sätt?
kolla bara då de river en kåk i extreme home makeover... 
hur är det med berg/granit kvalitet i USA? är det som i Sverige / Norden... vi har väl som jag förstått det oerhört bra kvalitet över hela landet och ganska så ytligt...
antar att USA har väldigt skiftande kvalitet mellan stater?
hur är det med berg/granit kvalitet i USA? är det som i Sverige / Norden... vi har väl som jag förstått det oerhört bra kvalitet över hela landet och ganska så ytligt...
antar att USA har väldigt skiftande kvalitet mellan stater?