Hej
Vi har 70 mm mineralull i vår stugas ytterväggar, byggd -73. Ska byta fasad och då tilläggsisolera. Är det värt att köra på 70 mm, märks skillnad mot 45? Mer än 70 mm är inte aktuellt. Takfot och utsprång förlänger vi då taket läggs om. Stugan används året om, ligger i Sörmland.
Tack på förhand
Pär
 
Rickard.
Ska ni ska tilläggsisolera utifrån tycker jag du ska välja en fasadskiva/västkustskiva. Isover och rockwool har bra info om sådana. Se till att vindtäta ordentligt, det gör större skillnad än man kan tro.

Jag hade nog valt 50mm utan att veta förutsättningarna men det finns både tunnare och tjockare. 70+50=120mm med "inga" genomgående köldbryggor låter bra i mina norrlänska öron.
 
Redigerat:
Rickard. Rickard.ag skrev:
Ska ni ska tilläggsisolera utifrån tycker jag du ska välja en fasadskiva/västkustskiva. Isover och rockwool har bra info om sådana. Se till att vindtäta ordentligt, det gör större skillnad än man kan tro.

Jag hade nog valt 50mm utan att veta förutsättningarna men det finns både tunnare och tjockare. 70+50=120mm med "inga" genomgående köldbryggor låter bra i mina norrlänska öron.
Ok, men jag tror vi av andra skäl kommer att regna och då passar inte fasadskivorna. Det är liggande panel nu men ska bli stående, blir inte mycket köldbryggor då heller. Håller med om vikten av vindtätning.
 
  • Gilla
Jacob11
  • Laddar…
Rickard.
Nu tycker jag fasadskivornas fördelar är värda besväret så jag tänker fråga varför tänker ni regla på? Att byta panelsort går såklart bra.
 
Jag inbillar mig att det blir enklare, men kanske får tänka om. Ska läsa på.
Någon mer som har synpunkter på isoleringstjockleken?
 
Du undrar om det är någon märkbar skillnad mellan 115 eller 140 mm isolering i en sommarstuga? Om stugan inte är stadigvarande uppvärmd (vilket inte motsäger att den används året om) är det nog svårt att räkna hem den skillnaden. Isolering av vindsbjälklaget och åtgärder beträffande fönstren har mycket större betydelse än väggarnas isoleringsmängd. Att isolera med vad som får plats när man ändå ska göra en förändring är naturligtvis alltid klokt
 
Tack. Stugan är uppvärmd heltid och för närvarande bör jag mer eller mindre heltid i den. Vindsbjälklaget var tunnt isolerat, där har vi blåst upp I-cell, och fönstren byter vi i samband med att vi fixar ytterväggarna, det blir en vägg i taget i sakta mak. Jag tolkar dig Justus som att vi knappast märker av skillnad mellan 115 och 140 mm. Min tanke är att använda I-cell skivor. De är rätt tunga vilket rimligen är en fördel.
 
Ja, det ändrar förutsättningarna något. 140 mm isolerar mer än 115, en förbättring med 22 %, men det är en begränsad del av husets energi som passerar de isolerade delarna av ytterväggarna, så nettoeffekten är liten. Om stugan har gamla kopplade tvåglasfönster är det en mycket större energibesparing att byta ut innerbågarnas glas mot energiglas. Så länge det är en marginell kostnad ska man alltid isolera så mycket som möjligt (vid stadigvarande uppvärmning). Om det är fråga om större pengar ska man satsa dem där de gör störst nytta. I-cell är nog ett utmärkt material för ändamålet.
 
Tack Justus
Det blir nya fönster och jag går nog på 70 mm isolering trots allt.
 
  • Gilla
Johannes Carlsson
  • Laddar…
Riggvägen Riggvägen skrev:
Tack Justus
Det blir nya fönster och jag går nog på 70 mm isolering trots allt.
Klokt beslut tycker jag!
Och jag skall berätta lite om min egen tilläggsisolerngs-vandring.
Detta går långt tillbaka i tiden, närmare bestämt till 1983.
Vi hade en gammal fiskarstuga, tillbyggd i omgångar och med varierande isolering.
Så skulle vi byta Sidiplattorna (Eternit) mot ny träpanel.
Vi tog ner plattorna, och utanpå den gamla stående träpanelen (där lockläkten var borttagen) satte vi 80 mm Sundolitt falsad cellplast. Cellplasten blev väldigt tät i och med falsningen, och inga köldbryggor uppstod.
Spikreglarna, vanliga 22x95 brädor spikades/skruvades genom cellplasten in i underliggande timmer och reglar.
Och jag var mycket noga med att med Gullfiber täta springorna mellan de underliggande gamla panelbrädorna, så ingen tjuvluft skulle kunna leta sig in under den nya isoleringen.
Och så på med ny stående panel och tillhörande kubbläkt.
Elförbrukningen, vi hade direktverkande elvärme, föl i ett slag till hälften, från ca 18.000 kWh till 9.000 kWh per år.

Men som ni har poängterat: Vindtätningen är nog nästan det viktigaste i processen!
 
KnockOnWood KnockOnWood skrev:
Klokt beslut tycker jag!
Och jag skall berätta lite om min egen tilläggsisolerngs-vandring.
Detta går långt tillbaka i tiden, närmare bestämt till 1983.
Vi hade en gammal fiskarstuga, tillbyggd i omgångar och med varierande isolering.
Så skulle vi byta Sidiplattorna (Eternit) mot ny träpanel.
Vi tog ner plattorna, och utanpå den gamla stående träpanelen (där lockläkten var borttagen) satte vi 80 mm Sundolitt falsad cellplast. Cellplasten blev väldigt tät i och med falsningen, och inga köldbryggor uppstod.
Spikreglarna, vanliga 22x95 brädor spikades/skruvades genom cellplasten in i underliggande timmer och reglar.
Och jag var mycket noga med att med Gullfiber täta springorna mellan de underliggande gamla panelbrädorna, så ingen tjuvluft skulle kunna leta sig in under den nya isoleringen.
Och så på med ny stående panel och tillhörande kubbläkt.
Elförbrukningen, vi hade direktverkande elvärme, föl i ett slag till hälften, från ca 18.000 kWh till 9.000 kWh per år.

Men som ni har poängterat: Vindtätningen är nog nästan det viktigaste i processen!
Spännande! Inga problem med fukt i väggarna? Den isoleringen är väl väldigt tät?
 
Mikael_L
J justusandersson skrev:
men det är en begränsad del av husets energi som passerar de isolerade delarna av ytterväggarna, så nettoeffekten är liten.
Men ytterväggarna brukar ju som regel utgöra den största arean mot omgivningen, så att kalla det "en begränsad del" tycker jag är vilseledande.

Men visst håller jag med dig om att alla åtgärder måste gå hand i hand. Det är slöseri att isolera tjockt om man sen bara har enkelglasfönster.
(Och där kommer vi till att du faktiskt ordagrant skrev "begränsad del av husets energi", dvs inte yta. Så det stämmer i de fall när man lämnar någon stor energitjuv utan åtgärd.)

Många missar att tänka på vikten av att ha väl underhållna fönster och få väggarna och bjälklag ordentligt vindtätade
 
A
Har ni någon ångspärr i stugan? Om inte, finns det inte en risk för att varm fuktig luft tränger ut i väggen och kondenserar om ni fördubblar isoleringstjockleken?
 
  • Gilla
MagHam
  • Laddar…
Det sitter plast i väggar och tak, sannolikt inte tejpad etc som man gör idag men viss funktion torde den ha. Att vi nog väljer I-Cell beror delvis på att den ska kunna klara ev. fukt bra (cellulosaisolering). Även lösullen i tak är cellulosa.
 
Den är uppvärmd året runt. Då tycker jag absolut det är värt att lägga "så mycket som möjligt" när jobbet ändå görs.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.