Det finns ju ett känt tal av en av det antika Greklands stora filosofer som går ut på hur illa ställt det är med de unga och jag tror inte att den filosofen var 80 år gammal.H hempularen skrev:
Jag tror nog att vissa medelålders i alla tider har tyckt att unga beter sig fel, men att när du var ung så höll de medelålders inne med sin kritik, medan 80-åringar inte längre brydde sig om de bröt mot några normer.
Mängden felrenoverade hus på marknaden har ökat i takt med att 50-60-talister cashar in. Där har vi generationer som curlades av staten. Nu kräver de också av yngre generationer att de ska ta ansvar? 
Jag är 70-talist. Om jag hittar ett byggfel i huset som jag inte gjort själv så nog fasen funderar jag på vem som borde stå till svars för tokigheterna. Något annat vore dumdristigt. Är jag osäker skulle jag inte dra mig för att fråga här.
Till viss del tycker jag faktiskt att giljotinen faller lite väl fort i trådarna emellanåt.
Till viss del tycker jag faktiskt att giljotinen faller lite väl fort i trådarna emellanåt.
Och där fick vi 60-talister en släng av slevenE erimos skrev:
...fast om jag köper en Volvo 142:a från den tiden så vet jag att det säkert är en del fel på den.
Knappast lönt att fundera på vem som är ansvarig, utan bara att skrida till verket och byta vevlager och kolvringar (inte bara lacka om ytan)
Jag ser tre grundproblem:
1. Fantasipriser. Folk betalar fantasipriser för allt som är större än en knipholk och ligger inom 2 timmars restid från en storstad samtidigt som husens tekniska livslängd har sjunkit. I klartext har man inte en chans att betala bort lånen och sköta underhållet med två vanliga löner och bli skuldfri innan huset har tjänat ut. Grundproblemen är en totalt misslyckad regionalpolitik som driver ihop allt folk i storstäderna där det helt enkelt inte finns utrymme för alla och en totalt misslyckad ekonomisk politik med sjukligt låga räntor och fri tillgång på lånepengar med närmast obefintliga amorteringskrav och låga krav på kontant andel samt en kultur och en lagstiftning och en marknadsföring som allihop driver på allt dyrare och mer kortlivade lösningar.
I Finland är problemet något lindrigare än i Sverige men samma problem finns här också.
2. Brist på engagemang och kritiskt tänkande. Många köper hus efter några minuters visning och de till och med babblar här på forumet om att det är så det måste gå till om det skall kännas rätt. Många köper hus utan att fundera på vad de egentligen har för behov och hur de vill leva. Många köper hus utan att räkna igenom vad de egentligen har råd med. Många köper extra allt i stället för att tänka igenom och prioritera utgående från hushållets behov. Det är så enkelt att köpa det som marknadsföringen vill att man skall köpa.
De flesta av oss som har fötts från 80-talet och framåt (flumgenerationen) blev uppfostrade till att vara socialt välanpassade och flyta med strömmen och följa våra känslor och drömma rosenröda drömmar men framför allt inte engagera oss i våra egna liv. Allt skall komma av sig själv och det skall komma nu omedelbart. Huset skall se ut som i katalogen och det skall vara i perfekt skick och det skall vara färdigt nu.
De flesta av oss fick aldrig lära sig att fundera ut hur vi själva innerst inne vill ha våra liv inom de gränserna som verkligheten sätter och att se olika sätt att komma framåt mot målet.
Går det inte bra av sig själv fastän vi gjorde allting rätt och flöt med strömmen så förväntas vi skaffa oss mindervärdeskomplex och börja missbruka.
Jag som har vuxit upp och levt i uppförsbacke och lärt mig söka men egen väg och ta egna beslut och göra egna prioriteringar för att inte bli utslagen ur samhället stöter ofta på total oförståelse och starka fördomar och "välvilliga" människor som försöker övertyga mig om att allt blir bra om jag anpassar mig och lever så som man skall........ och när jag gör en enkel konsekvensbedömning och berättar vad anpassningen skulle få för praktiska och ekonomiska följder för mig så förklarar de att jag ändå måste anpassa mig för att det är någon sorts medborgerlig skyldighet som man har. Skyldighet att gå under i mitt fall.
3. Hjälplöshet. Nutidsmänniskan som lever i konsumtionssamhället håller på att glömma att det finns mer än ett sätt skaffa sig saker. Man behöver inte köpa ett nyckelfärdigt hus där allt är i perfekt skick. Man behöver inte leja yrkesfolk till allt. Man behöver inte köpa allting färdigt direkt ur katalog.
Det går att reparera och renovera själv om man är hyfsat händig och har någon bekant byggare som man kan be om råd och om man anlitar yrkesfolk för vissa kritiska skeden. Självbyggt behöver inte alls bli sämre än när proffsen bygger. Man behöver inte köpa allting färdigt och allting behöver inte från byggvaruhusens kataloger. Man behöver inte inreda hela huset på en gång.
Man kan gå till skogs med motorsågen och hugga 300 stockar och få dem fraktsågade och torka virket ett år och bygga ett hus av det. Bara som exempel. Jag känner sådana som har gjort det.....
Det går att byta fönstertätningar och måla om fönstren i stället för att byta alla fönster i huset. Det går att byta brädslåning på sydväggen när den är dålig och låta bräderna på de andra väggarna hänga där i 60 år till. Det går att reparera väldigt mycket om man bara vill.
Är man oengagerad och hjälplös och har betalat på tok för mycket för sitt hus....... då är man i klistret och då är det lätt hänt att börja tjuta om dolda fel.
1. Fantasipriser. Folk betalar fantasipriser för allt som är större än en knipholk och ligger inom 2 timmars restid från en storstad samtidigt som husens tekniska livslängd har sjunkit. I klartext har man inte en chans att betala bort lånen och sköta underhållet med två vanliga löner och bli skuldfri innan huset har tjänat ut. Grundproblemen är en totalt misslyckad regionalpolitik som driver ihop allt folk i storstäderna där det helt enkelt inte finns utrymme för alla och en totalt misslyckad ekonomisk politik med sjukligt låga räntor och fri tillgång på lånepengar med närmast obefintliga amorteringskrav och låga krav på kontant andel samt en kultur och en lagstiftning och en marknadsföring som allihop driver på allt dyrare och mer kortlivade lösningar.
I Finland är problemet något lindrigare än i Sverige men samma problem finns här också.
2. Brist på engagemang och kritiskt tänkande. Många köper hus efter några minuters visning och de till och med babblar här på forumet om att det är så det måste gå till om det skall kännas rätt. Många köper hus utan att fundera på vad de egentligen har för behov och hur de vill leva. Många köper hus utan att räkna igenom vad de egentligen har råd med. Många köper extra allt i stället för att tänka igenom och prioritera utgående från hushållets behov. Det är så enkelt att köpa det som marknadsföringen vill att man skall köpa.
De flesta av oss som har fötts från 80-talet och framåt (flumgenerationen) blev uppfostrade till att vara socialt välanpassade och flyta med strömmen och följa våra känslor och drömma rosenröda drömmar men framför allt inte engagera oss i våra egna liv. Allt skall komma av sig själv och det skall komma nu omedelbart. Huset skall se ut som i katalogen och det skall vara i perfekt skick och det skall vara färdigt nu.
De flesta av oss fick aldrig lära sig att fundera ut hur vi själva innerst inne vill ha våra liv inom de gränserna som verkligheten sätter och att se olika sätt att komma framåt mot målet.
Går det inte bra av sig själv fastän vi gjorde allting rätt och flöt med strömmen så förväntas vi skaffa oss mindervärdeskomplex och börja missbruka.
Jag som har vuxit upp och levt i uppförsbacke och lärt mig söka men egen väg och ta egna beslut och göra egna prioriteringar för att inte bli utslagen ur samhället stöter ofta på total oförståelse och starka fördomar och "välvilliga" människor som försöker övertyga mig om att allt blir bra om jag anpassar mig och lever så som man skall........ och när jag gör en enkel konsekvensbedömning och berättar vad anpassningen skulle få för praktiska och ekonomiska följder för mig så förklarar de att jag ändå måste anpassa mig för att det är någon sorts medborgerlig skyldighet som man har. Skyldighet att gå under i mitt fall.
3. Hjälplöshet. Nutidsmänniskan som lever i konsumtionssamhället håller på att glömma att det finns mer än ett sätt skaffa sig saker. Man behöver inte köpa ett nyckelfärdigt hus där allt är i perfekt skick. Man behöver inte leja yrkesfolk till allt. Man behöver inte köpa allting färdigt direkt ur katalog.
Det går att reparera och renovera själv om man är hyfsat händig och har någon bekant byggare som man kan be om råd och om man anlitar yrkesfolk för vissa kritiska skeden. Självbyggt behöver inte alls bli sämre än när proffsen bygger. Man behöver inte köpa allting färdigt och allting behöver inte från byggvaruhusens kataloger. Man behöver inte inreda hela huset på en gång.
Man kan gå till skogs med motorsågen och hugga 300 stockar och få dem fraktsågade och torka virket ett år och bygga ett hus av det. Bara som exempel. Jag känner sådana som har gjort det.....
Det går att byta fönstertätningar och måla om fönstren i stället för att byta alla fönster i huset. Det går att byta brädslåning på sydväggen när den är dålig och låta bräderna på de andra väggarna hänga där i 60 år till. Det går att reparera väldigt mycket om man bara vill.
Är man oengagerad och hjälplös och har betalat på tok för mycket för sitt hus....... då är man i klistret och då är det lätt hänt att börja tjuta om dolda fel.
Det vet väl alla att de som verkligen är curlade av staten och ska står till svars för allt är ju 40-talisterna.E erimos skrev:Mängden felrenoverade hus på marknaden har ökat i takt med att 50-60-talister cashar in. Där har vi generationer som curlades av staten. Nu kräver de också av yngre generationer att de ska ta ansvar?
Medlem
· Västernorrland
· 10 734 inlägg
Det har ingenting med ålder och generation att göra utan mer hur man är som person. Många är i nån slags limbo där de tror att hus är nånting statiskt. Det bara finns där och ska fungera år ut och år in och alla reparationer andra gör är mest otur. De förstår liksom inte att allt åldras, även hus...........
Det är precis som med bilar. En del tror att är man medellös så går det bra att ha en gammal 500kr bil för de kostar ingenting och när de väl går sönder så är det jättekonstigt och inte minst dyrt för man kan ju inte kosta på en sådan 3000kr för det får man ju inte tillbaks................de ska liksom åka bil gratis. Lika med husägare då som inte vet nåt. De ska liksom bara betala lånet och sen ska allt annat rulla på problemfritt och går nåt sönder så beror det på förre ägaren eller besiktningsmannen som inte hittade detta.............
Det är precis som med bilar. En del tror att är man medellös så går det bra att ha en gammal 500kr bil för de kostar ingenting och när de väl går sönder så är det jättekonstigt och inte minst dyrt för man kan ju inte kosta på en sådan 3000kr för det får man ju inte tillbaks................de ska liksom åka bil gratis. Lika med husägare då som inte vet nåt. De ska liksom bara betala lånet och sen ska allt annat rulla på problemfritt och går nåt sönder så beror det på förre ägaren eller besiktningsmannen som inte hittade detta.............
Ja allt syns efter några timmar med rivningD daVinci skrev:
R ramafred skrev:
Då är du väl en av få. Grattis! 90-talister som knappt orka arbeta, hur skall dom orka med ett hus.
Det jag brukar reagera på är att vissa tror att dold fel är nån form av garanti pågående renovering.
Man river nått och upptäcker ett fel, då ska tidigare ägare stå för återbyggandet.
Jag brukar själv alltid vara beredd på att ska man göra nån renovering så är chansen stor att det blir mer jobb.
Minns själv för nått år sen, skulle byta golv i sommarstuga vi fått ta över.
Slutade med att stugan 2 av 4 väggar fick rivas ner till stomme pga gammal vattenskada.
Man upptäckte murken fläck och det bara revs mer och mer för att få bort det murkna.
Man river nått och upptäcker ett fel, då ska tidigare ägare stå för återbyggandet.
Jag brukar själv alltid vara beredd på att ska man göra nån renovering så är chansen stor att det blir mer jobb.
Minns själv för nått år sen, skulle byta golv i sommarstuga vi fått ta över.
Slutade med att stugan 2 av 4 väggar fick rivas ner till stomme pga gammal vattenskada.
Man upptäckte murken fläck och det bara revs mer och mer för att få bort det murkna.
C cpalm skrev:
Jag kan bara instämma. Det KOSTAR att bo i hus. Och då menar jag inte kapitalkostnad och löpande omkostnader. Jag vet inte hur många hus jag sett där ägarna "bott sönder" huset. Efter 30 år är det mesta slut helt enkelt. Det är inte en lägenhet, där lite färg och tapet skapar ett nytt och fräscht boende. Det är som bilen, efter 15000 mil är det mycket som skall bytas ut om du ska ha en funktionsduglig (och pålitlig bil). Struntar man i det så har man ett vrak som säljs för en spottstyver. MEN: med den bostadsbrist vi har, med de priser vi har så förväntar sig en köpare av ett mångmiljonhus att det ska vara felfritt och underhållsfritt. Det ÄR dyrt att hålla ett hus upp-to date. Den kostnaden måste man lägga in i sin boendebudget för att få en sann uppfattning om vad det kostar att bo i hus. Slå ut nytt värmesystem, 2 badrum, ett kök, en tvättstuga, en omdränering, ett takbyte osv på säg 30 år. Vad kan det landa på? Kanske en miljon. Det betyder att man måste lägga på 3000kr per månad i "sparande" för kommande renoveringar. Problemet är att huset är sönderbott när det köps så köparen måste låna upp den extra miljonen. Vilket gör boendet dyrt. Vilket gör att de där 3000kr/m inte sparas, och 20 år senare är huset slut igen. Ett ekorrhjulS Stefan1972 skrev:
Skall börja med att säga att jag tycker hela tråden är felriktad. Det är inte alls så att "alla" försöker hitta någon annan ansvarig när fel upptäcks. Det är snarare ganska ovanligt.N Niq skrev:
Sedan kan man lägga moraliska aspekter på att folk vill ha hjälp med att ex. få tolka om en friskrivningsklausul så att den inte skulle gälla. Det är lätt att hamna i den gropen.
Men om någon frågar för att få hjälp med en sådan juridisk spetsfundighet. Så vet vi andra ingenting om den stora bilden. Köper du ett bygge av en byggare som utnyttjar avtalet och lagar till det yttersta för att lura mig som byggherre, så är det väl klart att man försöker svara med samma mynt, och få tillbaka lite av det man blivit blåst på.
När det gäller dolda fel så har jag vid flera tillfällen själv hört en mäklare på en visning säga om exempelvis ett badrum med skum lukt, "inget att oroa sig över, det är inget fel, och skulle det vara något så får säljaren stå för det som dolt fel".
Om en förstagångsköpare hör detta av en "trovärdig" mäklare om och om igen på visningar. Så behöver man nog inte vara 90 talist för att tro på det. Och bli väldigt förvånad när det inte var fullt så enkelt att få rätt.