Undrar hur man bygger en så stabil platta som möjligt på lera för att minimera risken för sättningar utan att påla.
Tanken är att plattan skall "flyta" på leran.

1. Stämmer följande påståenden:
Grundkonstruktionen(plattan+makadam) skall i idealfallet väga lika mycket som husets vikt.

2. Hjälper det att gräva ut extra mycket och fylla på med mera cellplast? (dock lite oklart vad detta egentligen skulle hjälpa?..)

3. Händer det att man utökar plattan så att den täcker en större yta än själva byggnaden för att på så sätt stabilisera?

För att ha något att utgå ifrån bifogas även en grundkonstruktion. Alla tips och idéer mottages tacksamt.

Ritning av en husgrundkonstruktion med cellplast och makadam på lerjord, avsedd att minimera sättningar.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 

Bästa svaret

Jag sätter ihop fråga 1 och 2)
Massorna/leran du tar bort ska väga lika mycket som huset totala vikt ink plattan är teorin.
Du byter alltså ut tunga massorna mot cellplast, alltså tar bort vikt men inget som förekommer i min lilla värld ang villa byggnation.
Vid stora vägbyggen så ska det dock förekomma.

3) Inget som jag hört nån gång fast någon annan kanske vet? Känns dyrare än att påla.
Man dimensioner dock kantbalken efter vad du har för markförutsättningar dock.

Måste man påla så måste man påla :) Det finns inga genvägar i grundkonstruktion.
Sen beroende på vilken typ av lera så kan man ju ibland acceptera att grunden kommer sjunka t.ex 3cm på 50år och det sker lika mycket på alla sidor.

Men allt detta får du svar på vid en geoteknisk undersökning. En relativt billig investering vid ett villa bygge :)
 
  • Gilla
Grains
  • Laddar…
Det TS pratar om kallas kompensationsgrund. Tanken är som sagt att massan som tillförs ska vara lika stor som motsvarande volym av markens massor, så att huset precis ”flyter” på massorna.
 
  • Gilla
Grains
  • Laddar…
Som nämnts är en geoteknisk undersökning den bästa starten. En kompensationsgrundläggning fungerar bäst när leran är över- eller normalkonsoliderad. Är det pågående sättningar skulle jag säga att det är pålning som gäller. Ska du grundlägga på lite ”sämre” lera innebär det oftast tjockare dubbelarmerade plattor. Hamnar man i detta läge skulle jag säga att pålning är att föredra då den enda kostnaden ”som tillkommer” är pålarna, samt att man riskerar inga problem med sättningar.
 
  • Gilla
Grains
  • Laddar…
Nyckelordet som söktes var "kompensationsgrund". Grannar har redan varit framme och varit oroliga för sättningar hos dom vid en eventuell pålning. En kompensationsgrundläggning känns därmed mer rimligt. Jag har nu:
1. Beräknat totala vikten på huset till 20ton.
2. Beräknat totala vikten på platta till 30ton.
3. Beräknat totala vikten på makadam till 20ton.
4. Vägt och beräknat jorden till 1.1 ton per kvm.
https://docs.google.com/spreadsheets/d/1AvmmDbsXQx98peiCNcag5gyc2A3rxAN4N6P9RHNNtEA/edit?usp=sharing

Om nya hus+grund skall motsvara den utgrävda jorden krävs en utgrävning på 80cm vilket resulterar i följande konstruktion:
Teknisk ritning av kompensationsgrundläggning med detaljer av husets viktberäkningar och marklager.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Verkar detta rimligt?...
 
Som nämnts är en geoteknisk undersökning och utlåtande av geotekniker angående val av grundläggning. Egenskaperna hos olika leror kan variera avsevärt. Ibland kan man grundlägga som ”vanligt” och i vissa fall måste man påla. Det är tråkiga pengar men man kan förhoppningsvis spara pengar på grunden om leran visar sig vara bra. Att oroa sig för sättningar för att du ska påla låter som ett uttalande utan grund. Om du inte ska slå ner hundratals stora betongpålar så bör de inte oroa sig. Skulle du hamna i fallet att du ska påla kan du välja borrade stålpålar, då trycker inte pålen undan jorden vid installation. Själv skulle jag vara mer glad om min granne pålade sitt hus istället för att ställa det på eventuell dålig lera.

Lite information om att bygga på lera:
https://www.omboende.se/Global/Bygga/Dokument/sattningar_i_smahus.pdf
 
Angående geotekniker är detta något som är en självklar investering vid tex. nybygge. I mitt fall gäller det en utbyggnad på ett befintligt hus utan sättningar(från 1947 och källare så inte helt jämförbart). Ligger i mitten av ett villaområde med 400 grannar där ingen tycks pålat tidigare. Däremot populärt med tjockare cellplast likt ovan.
Jag gör därmed bedömningen att om en ordentlig kompensationsgrundläggning görs på utbyggnaden så räcker det. En eventuell geoteknisk undersökning skulle i mitt fall kunna spara pengar på en eventuellt mindre kompensationsgrundläggning. Men bättre att göra det ordentligt direkt. Fullt förståeligt att man kan ha en annan åsikter om detta.

Enligt min förståelse gäller all kompensationsgrundläggning samma sak:
Gräva ur mer och fylla i med lättare material. Lättare material kan vara cellplast, lättare betong eller lättare utfyllnad i makadammen. Även sett man kan sätta cellplast en halvmeter utanför plattan för att få nya grunden ännu lättare.
Finns det ytterligare sätt att kompensationsgrundläggning på?
 
G Grains skrev:
Angående geotekniker är detta något som är en självklar investering vid tex. nybygge. I mitt fall gäller det en utbyggnad på ett befintligt hus utan sättningar(från 1947 och källare så inte helt jämförbart). Ligger i mitten av ett villaområde med 400 grannar där ingen tycks pålat tidigare. Däremot populärt med tjockare cellplast likt ovan.
Jag gör därmed bedömningen att om en ordentlig kompensationsgrundläggning görs på utbyggnaden så räcker det. En eventuell geoteknisk undersökning skulle i mitt fall kunna spara pengar på en eventuellt mindre kompensationsgrundläggning. Men bättre att göra det ordentligt direkt. Fullt förståeligt att man kan ha en annan åsikter om detta.

Enligt min förståelse gäller all kompensationsgrundläggning samma sak:
Gräva ur mer och fylla i med lättare material. Lättare material kan vara cellplast, lättare betong eller lättare utfyllnad i makadammen. Även sett man kan sätta cellplast en halvmeter utanför plattan för att få nya grunden ännu lättare.
Finns det ytterligare sätt att kompensationsgrundläggning på?
Gjorde en s.k kompensationsgrundläggning i somras.
Schaktade ur 1,60 djupt. Fiberduk klass 2 och 20cm makadam, dränpipor i detta. Sedan gjöts en sula runtom och byggdes upp som en torpargrund.
Den fylldes med cellplast och sedan armering och gjuten platta.
Sedan lösvirkesbygge.
Funkar tydligen bra eftersom inga
sprickor finns i den putsade fasaden.
 
  • Gilla
impendill och 2 till
  • Laddar…
G Grains skrev:
Angående geotekniker är detta något som är en självklar investering vid tex. nybygge. I mitt fall gäller det en utbyggnad på ett befintligt hus utan sättningar(från 1947 och källare så inte helt jämförbart). Ligger i mitten av ett villaområde med 400 grannar där ingen tycks pålat tidigare. Däremot populärt med tjockare cellplast likt ovan.
Jag gör därmed bedömningen att om en ordentlig kompensationsgrundläggning görs på utbyggnaden så räcker det. En eventuell geoteknisk undersökning skulle i mitt fall kunna spara pengar på en eventuellt mindre kompensationsgrundläggning. Men bättre att göra det ordentligt direkt. Fullt förståeligt att man kan ha en annan åsikter om detta.

Enligt min förståelse gäller all kompensationsgrundläggning samma sak:
Gräva ur mer och fylla i med lättare material. Lättare material kan vara cellplast, lättare betong eller lättare utfyllnad i makadammen. Även sett man kan sätta cellplast en halvmeter utanför plattan för att få nya grunden ännu lättare.
Finns det ytterligare sätt att kompensationsgrundläggning på?
Ahh, uppfattade inte att det var en tillbyggnad. Om det befintliga huset inte är pålat så ska man absolut inte påla tillbyggnaden så glöm allt mitt tjat om pålar :p Du tänker rätt helt rätt när du räknar. Jag skulle nog räkna på en större vikt på jorden, ~1,5-~1,8ton/m3. Viktigt vid en sådan tillbyggnad är att den nya och det gamla stommen är separerade samt att skarven kan klara av en viss sättningsskillnad.
Hur är det förresten med den befintliga dräneringen. Denna antar jag kommer byggas över av tillbyggnaden? Det är även att tänka på att källarväggarna kan få en ökad horisontell belastning om man bygger till alldeles intill befintligt hus. Har du funderat på att bygga till med källare, det är ju inte så mycket kvar att gräva ut?
 
  • Gilla
Grains
  • Laddar…
B bossespecial skrev:
Ahh, uppfattade inte att det var en tillbyggnad. Om det befintliga huset inte är pålat så ska man absolut inte påla tillbyggnaden så glöm allt mitt tjat om pålar :p Du tänker rätt helt rätt när du räknar. Jag skulle nog räkna på en större vikt på jorden, ~1,5-~1,8ton/m3. Viktigt vid en sådan tillbyggnad är att den nya och det gamla stommen är separerade samt att skarven kan klara av en viss sättningsskillnad.
Hur är det förresten med den befintliga dräneringen. Denna antar jag kommer byggas över av tillbyggnaden? Det är även att tänka på att källarväggarna kan få en ökad horisontell belastning om man bygger till alldeles intill befintligt hus. Har du funderat på att bygga till med källare, det är ju inte så mycket kvar att gräva ut?
Tack för tipsen! Angående addera en källare så stryks det tyvärr av både ekonomiska och behovsmässiga själ(om jag ensam fått bestämma hade det dock blivit en extra 45kvm bio :p.
Den gamla dräneringen är tänkt att bytas ut där utbyggnaden kommer stå. Dels är mesta ändå uppgrävt och dels kommer det bli svårt att dränera när väl utbyggnaden står på plats. Dock lite oklart hur nödvändig dräneringen är under en utbyggd platta som ligger an mot en nergrävd källare. Bör det inte bli ganska torrt under utbyggnaden ändå?
 
Dräneringen tar ju hand om vattnet som finns i marken under, inte regnvatten. Även fast regnvatten letar sig ner tillslut å fyller på nivån. Så fixa den medans du kan, i efterhand blir de dyrt å omständligt.

De sägs ju att man ska ha lika grundläggning på utbyggnad som original hus, för att undvika att de rör sig för mycket mellan gammal å nya delen. Källare är en typ av kompensationsgrund som funkar bra då leran man gräver ur väger mer än hus å källare, plus att det är oftast på ett sånt djup att det är blöt mark under som håller ihop leran på ett bättre sätt.

Ang kompensationsgrund med friggolit för villa på lermark, är det en dålig idé över enligt mig mfl. Å inte bara för att jag jobbar med pålning. Då de räcker att de blir en grundvatten sänkning i närheten, typ en viadukt, nya va ledningar i gator mm. Så torkar de ut leran som i sin tur krymper, å sättningar uppstår.
Va i veckan i ett nytt villa område där en av alla inte pålat, dom körde kompensationsgrund. Gissa vilket hus som sjunker varje år ? Dumt å chansa kan ja tycka. Med de e jag.
 
  • Gilla
Grains
  • Laddar…
K KTK skrev:
Gjorde en s.k kompensationsgrundläggning i somras.
Schaktade ur 1,60 djupt. Fiberduk klass 2 och 20cm makadam, dränpipor i detta. Sedan gjöts en sula runtom och byggdes upp som en torpargrund.
Den fylldes med cellplast och sedan armering och gjuten platta.
Sedan lösvirkesbygge.
Funkar tydligen bra eftersom inga
sprickor finns i den putsade fasaden.
Har du någon uppfattning av vad det kostade i förhållande till att påla ?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.