Ang. detta med sambos och arvsproblemet.
Jag har uppfattat att man kan skriva ett testamente och ett arvsavstående, där man uppnår samma effekt som om man vore gifta, och bara hade gemensamma barn. Det baseras då på att barnen måste skriva på ett arvsavstående om att den efterlevande skall få bo kvar i orubbat bo. Där barnen får ut sitt arv när den sista "föräldern" går bort. Om barnen inte är myndiga så kan man som vårdnadshavare skriva på arvsavståendet åt barnen. Möjligen behöver överförmyndaren blandas in.
Haken med upplägget, är att ett eller flera av barnen kan upphäva avståendet när de blir myndiga.
Men detta skall man absolut låta en jurist lägga upp, och även låta juristen förklara hur det fungerar och inte fungerar, och vad man måste göra i olika situationer., Skulle man ex. separera, och ena parten avlider typ 20 år senare, båda lever i olika nya förhållanden, så gäller ju både testamente och arvsavståenden om man inte skriver nya testamenten och upphäver arvsavståendet.
Jag har uppfattat att man kan skriva ett testamente och ett arvsavstående, där man uppnår samma effekt som om man vore gifta, och bara hade gemensamma barn. Det baseras då på att barnen måste skriva på ett arvsavstående om att den efterlevande skall få bo kvar i orubbat bo. Där barnen får ut sitt arv när den sista "föräldern" går bort. Om barnen inte är myndiga så kan man som vårdnadshavare skriva på arvsavståendet åt barnen. Möjligen behöver överförmyndaren blandas in.
Haken med upplägget, är att ett eller flera av barnen kan upphäva avståendet när de blir myndiga.
Men detta skall man absolut låta en jurist lägga upp, och även låta juristen förklara hur det fungerar och inte fungerar, och vad man måste göra i olika situationer., Skulle man ex. separera, och ena parten avlider typ 20 år senare, båda lever i olika nya förhållanden, så gäller ju både testamente och arvsavståenden om man inte skriver nya testamenten och upphäver arvsavståendet.
Det gäller ju att tänka genom konsekvenserna av olika scenario. Jag antar att sambons inställning bottnar i att han vill skydda sina barns arvsrätt. Den behöver ju sättas i relation till TS behov att sitta kvar i orubbat bo.
Man kan ju tänka sig situationer där det blir lite pikant. T. ex om sambo är 55 år med tre barn mellan 25 och 30 år och TS är 35 år. Ett arvsavstående kan ju i det fallet vara aktivt väldigt länge.
Man kan ju tänka sig situationer där det blir lite pikant. T. ex om sambo är 55 år med tre barn mellan 25 och 30 år och TS är 35 år. Ett arvsavstående kan ju i det fallet vara aktivt väldigt länge.
skuldbrev lät som en bra idé.
Vad det gäller vid ev död, skaffa livförsäkring som täcker halva värdet av fastigheten så att kvarvarande part kan lösa ut särkullsbarnen, annars är risken stor att det blir tvångsförsäljning. Att banken har konstruktioner som ibland avskriver hälften av lånen vid dödsfall är inte samma sak, eftersom problemet alltså är att lösa UT barnen.
Vad det gäller vid ev död, skaffa livförsäkring som täcker halva värdet av fastigheten så att kvarvarande part kan lösa ut särkullsbarnen, annars är risken stor att det blir tvångsförsäljning. Att banken har konstruktioner som ibland avskriver hälften av lånen vid dödsfall är inte samma sak, eftersom problemet alltså är att lösa UT barnen.
- Flyttar man ihop o har levt tillsammans ett tag o är "mogna personer" Ni verkar ju ha livserfarenhet bägge två så gör som någon skrivet gå "all in" gift Er! Inga skrivelser inget tjafs....Vad framtiden bär i sitt sköte vet ingen...den dagen den sorgen... Lev livet nu....Tycker jag som är gammalmodig..Ni kan ingenting ta med er när livet är slut o ungarna klara sig alltid på ett eller annat sätt...
Men det här stämmer ju bara om man testamenterar med full äganderätt. Om man testamenterar med fri förfoganderätt till den efterlevande så kommer ju barn till den först avlidne att ha efterarvsrätt på resterande del när den andre avlider. (Egentligen kvotdel så det finns en risk att arvet minskar, men det kan även öka...)Filip94 skrev:
”Mogna personer” blir dessvärre ofta hänsynslösa egoister när det blir separation. Då kan den ene bli riktigt bränd. Jag skulle säga, lös problemet en gång för alla så vet båda vad som gäller och man kanske slipper ha konflikter kring detta i framtiden. Då kan man njuta av livet och ta det lugnt förhoppningsvis utan framtida bekymmer.C carra skrev:
C carra skrev:
- Flyttar man ihop o har levt tillsammans ett tag o är "mogna personer" Ni verkar ju ha livserfarenhet bägge två så gör som någon skrivet gå "all in" gift Er! Inga skrivelser inget tjafs....Vad framtiden bär i sitt sköte vet ingen...den dagen den sorgen... Lev livet nu....Tycker jag som är gammalmodig..Ni kan ingenting ta med er när livet är slut o ungarna klara sig alltid på ett eller annat sätt...
Ja, så tänker jag egentligen och har faktiskt levt så i mitt långa äktenskap innan, och det gick bra. Men här tänker vi lite olika och jag vill inte "tvinga" fram ett äktenskap
- Svara
