Planstridigt hus förhindrar varje bygglov?

[noupe]

Ja, tyvärr.

Av nyfikenhet, var är lagrummet för detta? Samt vad hände med PBL 9 kap 30 § som nämndes ovan men som aldrig diskuterades vidare?

 

[Kärve]

Av nyfikenhet, var är lagrummet för detta? Samt vad hände med PBL 9 kap 30 § som nämndes ovan men som aldrig diskuterades vidare?

Jag har nu anlitat en jurist för att höra hur hon tolkar lag texten. Jag hoppas det blir tydligt svar, men med juridik blir det väl sällan så...

 

[Kärve]

Jag är en lite liknande situation tror jag, och har suttit och grävt lite i det här, på högst amatörmässig basis. Det som verkar komplicera det hela är att begreppet vind, som jag förstår det, har ibland funnits i lagen och ibland inte.

Men vi har exakt samma typ av formulering i detaljplanen att "i område betecknat med v må vind inredas". Det tycker jag är fasansfullt luddigt. Skall man tolka det som att det i andra områden är otillåtet att inreda vind? Är det då så att allt som inte explicit tillåts i DP är förbjudet? "Du lade köket i sydvästra hörnet av huset, det står inte i detaljplanen att det är tillåtet. Planstridigt".

Senast jag kollade på det här kom jag fram till att det skulle vara ok för oss att inreda vinden, så länge den inte blir en våning (70 cm över bjälklaget eller vad det nu är). Men jag är ju inte alls säker på att bygglovsavdelningen gör samma bedömning...

Jag skulle tolka texten som att det bara är fastigheter betecknade med v inom er detaljplan som man kan inreda vinden på.

Om jag minns rätt så tror jag Boverket tittar på ett förslag om att höja 70cm regeln. Detta kan vara värt för intresserade att titta närmre på i Boverkets skrifter tex "avståndet mellan dess golvnivå och byggnadshöjden är mindre än 1,5 meter, eller..."

 

[joakim_j]

Jo, så tolkar jag det också. Problemet är ju att begreppet "inredd vind" inte finns i gamla PBL (1987:10). Så hur tolkar man det då? Det känns som att den meningen har förlorat sin betydelse om planen skall tolkas enligt gamla PBL.

Just för mig räcker 70 cm bra, jag siktar på 40 cm. Tycker ett hus med mer förhöjt väggliv än så skulle se lite konstigt ut.

 

[hempularen]

Men om detta har godkänts tidigare. Så skall det inte påverka ett nytt bygglov, så länge inte det nya bygglovet också strider mot detaljplanen. Men det gamla planstridiga bygglovet kan blockera nya mindre avvikelser som man vill göra idag. Man kan så att säga inte få mindre avvikelser godkända iterativt.

 

[hempularen]

Det finns ju en tänkbar intrikat hake med de här äldre byggloven. Om man nu tänker sig att det finns ett planstridigt godkänt bygglov. Som enligt lagen därför inte skall tas hänsyn till vid en ny bygglovsprövning.

Ett lite märkligt problem kan vara att enl plan o bygglagen från före 2013 (?) så vinner ett bygglov aldrig laga kraft. Det går att överklaga bygglovet i princip när som helst. Det finns exempel på bygglov som överklagats efter 7 eller 8 år, med rivningsföreläggande som resultat.

Om det nu gått mer än 10 år så kan inte rivning bli aktuellt, men det går att få bygglovet upphävt, troligen fortfarande om 50 år. I så fall finns ju inget bygglov för den planstridiga byggnaden, och hela "svartbygget" skall tas med i bedömningen vid ett nytt bygglov.

 

[Kärve]

...Ett lite märkligt problem kan vara att enl plan o bygglagen från före 2013 (?) så vinner ett bygglov aldrig laga kraft. Det går att överklaga bygglovet i princip när som helst...

Detta stämmer även med min minnesbild, men jag är ju trots allt inte jurist så jag kan ha fel.
Kan då tillägga att vid en hetsk diskussion med en bygglovshandläggare påpekade jag att i vårt område verkar de ha godkänt en hel del udda avvikelser från detaljplanerna de senaste 30åren, men för oss skulle det tydligen var helt omöjligt. När jag tog upp ämnet hur han skulle ställa sig till om jag överklagade ett antal av dessa gamla bygglov sa han att alla bygglov har vunnit laga kraft hur gamla de än är. Att hota kommunen med att riva upp grannars bygglov bara för att man själv inte får som man vill är givetvis inte det bästa för grannsämjan . Det var dock intressant att höra hur kommunen försvarar sig till gamla "synder" som de själva är delskyldiga till.

 

[hempularen]

Nej, både enligt gamla och nya PBL, så har man 3 veckor på sig att överklaga. Från det datum dublivit informerad om att ett bygglovsbeslut fattats.

Förr fanns det inget definierat sätt att delge ex. grannar om att ett bygglovsbeslut fattats. Därmed kunde du som granne ”upptäcka” att åbäket som byggdes på granntomten för 9 år sedan hade bygglov, och överklaga. Du har ju hela tiden förutsatt att grannen svartbyggt.

Nu i senaste PBL har man fastställt hur grannar och andra skall delges att beslutet fattats, därmed anses alla berörda vara informerade, och bygglovet vinner laga kraft efter 3 veckor. Detta förutsatt att kommunen sköter delgivningen korrekt, vilket de tydligen fortsätter att misslyckas med på en del håll.

 

[C.Lundin]

Förr fanns det inget definierat sätt att delge ex. grannar om att ett bygglovsbeslut fattats. Därmed kunde du som granne ”upptäcka” att åbäket som byggdes på granntomten för 9 år sedan hade bygglov, och överklaga. Du har ju hela tiden förutsatt att grannen svartbyggt.

Nu i senaste PBL har man fastställt hur grannar och andra skall delges att beslutet fattats, därmed anses alla berörda vara informerade, och bygglovet vinner laga kraft efter 3 veckor. Detta förutsatt att kommunen sköter delgivningen korrekt, vilket de tydligen fortsätter att misslyckas med på en del håll.

Jodå, det har länge publicerats i Post- och Inrikes Tidningar. Så har det varit väldigt länge, dock osäker på hur länge.
Det sker fortfarande, men mig vetande endast i digital form. Nu för tiden ska ju även de som direkt påverkas av bygglovet meddelas personligen, vilket även det pågått ett tag.

 

[hempularen]

Ja sedan nya PBL trädde ikraft, tror det var 2013.

 

[C.Lundin]

Tror att direkt påverkade ska bli delgivna sedan 2011.
Väldigt osäker på hur länge det varit aktuellt i PoiT dock.
Ber om ursäkt för infliket, det var väl lite OT.

 

[milimani]

Hej,
Vi vill göra en utbyggnad i ett plan om ca 40 kvm. När vi skickade in ansökan om bygglov fick vi besked från kommunens handläggare att ansökan inte kommer beviljas pga att vårt hus från 1978 har ett ”planstridigt utgångsläge”. Det är alltså inte vårt förslag på utbyggnad som kommunen har synpunkter på utan det faktum att vårt hus är ett 1.5-planshus trots att detaljplanen för vårt kvarter (från 1958) medger enplanshus. Den andra våningen/inredda vinden ses som en betydande avvikelse och alltså en omständighet som diskvalificerar varje bygglovsansökan. Vårt hus fick dock bygglov när det skulle byggas för 40 år sedan. Till saken hör att flertalet hus inom detaljplanen är 1.5 eller 2-planshus. Något av dessa är byggt de senaste sju åren och några framstår också som tillbyggda.

Det känns märkligt att kommunen låter ett stort antal hus vara planstridiga och därmed förhindra utveckling och tillbyggnad även där tomterna medger detta. Plan och bygglagen framstår inte som glasklar på denna punkt och kommuners praxis ser kanske olika ut.

Vad har detta forums kloka medlemmar för erfarenhet av frågan? Är det någon som har tips på hur vi eventuellt kan gå vidare?

Puffar ämnet även om det är 2 år gammalt; hur gick det TS? Fick ni igenom ert bygglov?

 

[ivanhansen]

Puffar ämnet även om det är 2 år gammalt; hur gick det TS? Fick ni igenom ert bygglov?

ja, till slut gick det. Genom att föreslå att vi rev den våningsskapande takkupan, sökte bygglov för tillbyggnaden och sedan byggde upp takkupan på nytt, som Attefallskupa (den uppfyllde kraven för en sådan). Eftersom detta förfaringssätt skulle ha rimmat med kommunens tolkning av pbl och detaljplan (men varit smått absurt) lät kommunen oss ansöka om att få originalkupan från 1978 klassad som attefallskupa. Efter att ha betalt det tillståndet betraktades inte huset längre ha planstridigt utgångsläge och vi fick vårt bygglov (utan att behöva riva kupan alltså).

 

[milimani]

ja, till slut gick det. Genom att föreslå att vi rev den våningsskapande takkupan, sökte bygglov för tillbyggnaden och sedan byggde upp takkupan på nytt, som Attefallskupa (den uppfyllde kraven för en sådan). Eftersom detta förfaringssätt skulle ha rimmat med kommunens tolkning av pbl och detaljplan (men varit smått absurt) lät kommunen oss ansöka om att få originalkupan från 1978 klassad som attefallskupa. Efter att ha betalt det tillståndet betraktades inte huset längre ha planstridigt utgångsläge och vi fick vårt bygglov (utan att behöva riva kupan alltså).

Milda tid.

 

[Räknenisse]

ja, till slut gick det. Genom att föreslå att vi rev den våningsskapande takkupan, sökte bygglov för tillbyggnaden och sedan byggde upp takkupan på nytt, som Attefallskupa (den uppfyllde kraven för en sådan). Eftersom detta förfaringssätt skulle ha rimmat med kommunens tolkning av pbl och detaljplan (men varit smått absurt) lät kommunen oss ansöka om att få originalkupan från 1978 klassad som attefallskupa. Efter att ha betalt det tillståndet betraktades inte huset längre ha planstridigt utgångsläge och vi fick vårt bygglov (utan att behöva riva kupan alltså).

Konstruktivt av båda parter.