Kan det vara så vi talar om andra våningen med golvvärme med slang och plåtar på glespanel så kan det vara för snålt skruvat, spikat och limmat innan man lagt glespanelen för golvvärmeslingor samt plåtarna.
Kan ge ljud
Kan ge ljud
Jag är innepå femte NIBE FLP. Har nu en F310 och en F370. Betongplatta nere och träbjälklag uppe. Golvvärme i båda. Jag har aldrig under dessa 26 år hört någonting liknande från mina golv. Det knäpper i sovrummet (när det är alldeles tyst), men då får man verkligen lyssna för att höra. Av filmen låter det mera att ljudet är mekaniskt. Från pannan? Jag har framledningstemperatur på ca 33 grader (i Stockholm). Ring NIBE och berätta detta. Skicka gärna filmen till dem. NIBE är mycket trevliga och hjälpsamma. Du kan även be en erfaren golvvärme "specialist" komma och lyssna, eller skicka filmen til honom.
Alla skriver om framledningstemperaturer. Kan säkert vara rätt, men det känns för mig, som snickare, att det är hemmapulat med rören. De ligger för snävt i de borrade hålen som det troligen är gjort i bjälklaget.
Rören blir längre vid värme, och då flyttar balkarna med sig någon eller några millimeter. När motståndet blir för stort så hoppar balken tillbaka, och så börjar det om igen. Gånger kanske 30 hål...
Eller vet du från förra ägaren hur det är gjort?
Rören blir längre vid värme, och då flyttar balkarna med sig någon eller några millimeter. När motståndet blir för stort så hoppar balken tillbaka, och så börjar det om igen. Gånger kanske 30 hål...
Eller vet du från förra ägaren hur det är gjort?
Slutade det knaka när du sänkte framledningen enligt ovan?Koningsbakkae skrev:
Pröva att sätta rumstermostaten i sovrummet på Max under några dagar. Genom att tillse att slingan alltid är öppen så kan du utesluta variabeln kopplat till termostatens öppning/stängning. Finns problemet kvar så blir isf. nästa steg att se om det korrelerar med värmepumpens påslag. och se om det påverkar.
Är det inte heller korrelerat med värmepumpens påslag så är det troligen inte kopplat till värmeutvidgning utan isf kanske något mekaniskt i ditt system. Kan du ute ta bild på din golvvärmeshunt och hur det är kopplat till denna med alla slingor etc.
Jag bor i Piteå/Norrbotten och har en Nibe fighter 1115. Har jordvärme i enplansvilla på platta, med enbart golvvärme som uppvärmning av hela huset. Träbjälklag i trävilla om 130 kvm.
Har kurvlutning 2 på värmepumpen.
Det smäller ibland i golvena, särskilt på vintern, och tidigare vibrerade golvet i sovrummet, vintertid.
Tog hit en Vvs-firma som rengjorde filtrena och stängde av en slinga.
Han tyckte det var för många slingor igång, onödigt många.
Det blev betydligt bättre efter det.
Har känt av vibrationer några gånger i vinter, då det varit väldigt kallt utomhus, över -30 gr.
Smäller gör det fortfarande, men inte lika mycket, och mest då det är väldigt kallt utomhus.
Rådgör med någon firma och hör vad du kan göra, och kanske ta ner kurvlutningen något.
Har kurvlutning 2 på värmepumpen.
Det smäller ibland i golvena, särskilt på vintern, och tidigare vibrerade golvet i sovrummet, vintertid.
Tog hit en Vvs-firma som rengjorde filtrena och stängde av en slinga.
Han tyckte det var för många slingor igång, onödigt många.
Det blev betydligt bättre efter det.
Har känt av vibrationer några gånger i vinter, då det varit väldigt kallt utomhus, över -30 gr.
Smäller gör det fortfarande, men inte lika mycket, och mest då det är väldigt kallt utomhus.
Rådgör med någon firma och hör vad du kan göra, och kanske ta ner kurvlutningen något.
Är det en generell sanning att man på golvvärmesystem ska ha flödet på max alltid och reglera temperatur med kurvorna?
Eller ska man bara börja så tills man hittat rätt kurva och förskjutning sedan kan man justera ner termostaten lite?
Vad är fördelarna med att i så fall ha flödet på max och annan kurva gentemot tvärt om?
Dum fråga kanske, men vet man inte får man vara dum.
Eller ska man bara börja så tills man hittat rätt kurva och förskjutning sedan kan man justera ner termostaten lite?
Vad är fördelarna med att i så fall ha flödet på max och annan kurva gentemot tvärt om?
Dum fråga kanske, men vet man inte får man vara dum.
Termostaterna i golvvärmen är ganska dåliga på att reglera. Dom är antingen helt öppna eller helt stängda och hysteresen är oftast +/- nån grad.
Så kör man med öppna termostater och konstant flöde så kommer man med största sannolikhet att få jämnare temperatur inne plus att man slipper problem relaterade till varierande flöde (knäppningar och flödesljud).
I det här fallet är det en ganska simpel värmepump med fast kondensering, men har man en mark- eller luft/vattenvärmepump så påverkas verkningsgraden av hur hög kurva man har, så då finns det ju även ett ekonomiskt incitament att försöka hålla kurvan så låg som möjligt.
Så kör man med öppna termostater och konstant flöde så kommer man med största sannolikhet att få jämnare temperatur inne plus att man slipper problem relaterade till varierande flöde (knäppningar och flödesljud).
I det här fallet är det en ganska simpel värmepump med fast kondensering, men har man en mark- eller luft/vattenvärmepump så påverkas verkningsgraden av hur hög kurva man har, så då finns det ju även ett ekonomiskt incitament att försöka hålla kurvan så låg som möjligt.
Systemet ger jämnare värme, det är ju det man vill i slutändan. Jämför lite med att köra bil där du samtidigt håller foten på gasen (värmepumpen) och andra foten på bromsen (termostaterna) för att hantera hastigheten.tveksamt skrev:
Är det en generell sanning att man på golvvärmesystem ska ha flödet på max alltid och reglera temperatur med kurvorna?
Eller ska man bara börja så tills man hittat rätt kurva och förskjutning sedan kan man justera ner termostaten lite?
Vad är fördelarna med att i så fall ha flödet på max och annan kurva gentemot tvärt om?
Dum fråga kanske, men vet man inte får man vara dum.
Det är dock viktigt att man ställer in flödet rätt för slingorna (strypning, som ger mängden vätska som passerar slingan) och rätt hastighet på cirkulationspumpen (som ger rätt hastighet på vätskan). Här kanske det var ett blandat system med radiatorer och golvvärme så då behöver man även se över shuntningen så den ger rätt flöde och framledningstemperatur.
Rätt inställt kommer sen pumpen gå när det behövs värmas och i övrigt stå still. Driftsekonomin blir totalt sett bättre.
Ja, det är viktigt att poängtera att 'flödet på max' inte innebär maximalt flöde i varje slinga. Slingorna ska vara instrypta så att alla avger den effekt dom ska i förhållande till rummet med samma framledningstemperatur.
I ett gammalt högtemperatursystem med t.ex. oljepanna och värmeelement, så spelar en kurva inte så stor roll. Det går i princip att köra ut 80 grader i systemet och reglera temperaturen individuellt med termostater på varje element. Men vanligast är ändå att man också har haft en shunt som regleras antingen manuellt eller efter utetemperatur. På det viset behöver man inte köra ut varmare temperatur än vad som behövs och minskar på knäppningar och behöver inte ha brännheta element hela tiden.
Idag har man modernare reglersystem som kan köra ut exakt den temperatur som behövs enligt utetemperatur. Man kan ha rumstermostater främst för att kompensera för tillfälliga värmekällor (vedspis, stort fönster där solen värmer, många människor på besök, m.m.). Men i första hand ska reglerkurvan bestämma hela husets värmebehov. Är det så att något rum blir alltför varmt (utan extra tillfälliga värmekällor), så gäller det att strypa ner golvslinga eller element så att rummet får ungefär likadan temperatur som resten av huset. Som redan sagts, så ger detta förutom jämnare temperatur också inbesparingar med värmepumpar som har bättre verkningsgrad vid lägre temperaturer.
Idag har man modernare reglersystem som kan köra ut exakt den temperatur som behövs enligt utetemperatur. Man kan ha rumstermostater främst för att kompensera för tillfälliga värmekällor (vedspis, stort fönster där solen värmer, många människor på besök, m.m.). Men i första hand ska reglerkurvan bestämma hela husets värmebehov. Är det så att något rum blir alltför varmt (utan extra tillfälliga värmekällor), så gäller det att strypa ner golvslinga eller element så att rummet får ungefär likadan temperatur som resten av huset. Som redan sagts, så ger detta förutom jämnare temperatur också inbesparingar med värmepumpar som har bättre verkningsgrad vid lägre temperaturer.
Vad gäller flöden: Grundinställ genom att Öppna alla termostater och ALLA strypningar. Vänta därefter in för att se hur temperaturen blir i de olika rummen. Stryp lite i taget över några dagar slingorna i de varmaste rummen tills alla rum har en jämn temperatur. Därefter justerat du kurvlutning och kurvförskjutning för att få önskvärd temperatur. Är det runt noll i ute temp så justerat du upp/ned kurvförskjutningen tills du har bra inomhus temp (här hittat du startpunkt för din kurva) sedan när det är kallt ute, gärna svinkyla så jobbar du med att justera kurvlutningen.
Det är i stort meningslöst att jobba med kurvlutning när det är varmt ute eftersom en vinkeländring av kurvan påverkar lite vid de temperaturerna däremot händer det mer vid kyla, som en hävstång.
Det är i stort meningslöst att jobba med kurvlutning när det är varmt ute eftersom en vinkeländring av kurvan påverkar lite vid de temperaturerna däremot händer det mer vid kyla, som en hävstång.
En värmepump som inte har en stor vätskemängd att jobba mot (ingen tank av något slag), utan som direkt värmer golvvärmeslingor eller element blir lätt känsligt om för många termostater stryper systemet. Om man har en för hög värmekurva och termostaterna slår av och på hela tiden, kan det i värsta fall hända att alla eller nästan alla termostater stryper systemet på en gång. Då får en värmepump väldigt dåliga arbetsförutsättningar. Den kräver ett visst flöde och en viss skillnad i temperatur över kompressorn (delta T mellan fram och retur). Värmepumpen vet inte heller att termostaterna stänger, utan jobbar på mot värmekurvan och försöker tillverka lika mycket energi hela tiden. Man kan föreställa sig att det blir problem då det nu plötsligt är bara en liten slinga (i värsta fall) som pumpen försöker klämma in all effekt i. I värsta fall blir det ryckig gång, svängningar i systemet och dålig verkningsgrad (går mycket ström).
Har man däremot en arbetstank som värmepumpen jobbar mot, och resten av systemet är shuntat från arbetstanken, så då går det i princip bra att reglera med termostater (verkningsgraden lider dock fortfarande om man har högre kurva än vad som behövs).
Har man däremot en arbetstank som värmepumpen jobbar mot, och resten av systemet är shuntat från arbetstanken, så då går det i princip bra att reglera med termostater (verkningsgraden lider dock fortfarande om man har högre kurva än vad som behövs).
Helt rätt. I så fall kommer det mesta av flödet att vara i den kortaste slingan - det är minst flödesförluster där.useless skrev:
..och i den som är längst blir det i värsta fall bara en rännil = kallt!