Fast man kan fråga sig om det är kommunens uppgift att bedriva fördelningspolitik med kommuninnevånarnas pengar? Ingenting är gratis. Om kommunen slumpar ut sina tomter till underpriser så tas de pengarna in någon annanstans. D.v.s. högre kommunalskatt och/eller sämre service.
Att kollektivet skattebetalare subventionerar kollektivet tomtköpare är lika orimligt som motsatsen.
Fast motsatsen kan ju knappast inträffa. För om man har budgivning på tomterna så är det ju marknadspriset de säljs för. Och allt under marknadspris är underpris. Marken är ju en av kommuninnevånarna delad egendom och det ligger i deras (kollektivets) intresse att kommunen får så bra betalt för dem som möjligt.billy_baver skrev:
Jämför med utförsäljningen av statliga bolag. Skall de säljas för marknadspris eller till självkostnadspris? Vad gynnar skattebetalarna mest av de två alternativen (om nu utgångsläget är att de skall säljas)?
Ingen annan än ett kommunfullmäktige kan förvandla råmark till värdefull tomtmark med byggrätt. Det handlar inte om en statisk realtillgång som kommunen köper för X kronor, utan om ett politiskt verktyg.
Ett offentligt ägt företag är en produktionsresurs. En tomt är ingen produktionsresurs, utan snarast en "produkt". "Produktionsresursen" består i kommunala planmonopolet. Jämförelsen med statliga företag haltar givetvis, därför att en utförsäljning av planmonopolet vore ungefär detsamma som att sälja ut en och annan domstol och börsnotera Polisen.
Jämför hellre med t.ex. ett kommunalt vattenverk: Produktion och distribution av kranvatten via kommunens nät tillhandahålles enligt lag mot självkostnad. Men den lagen förutan vore det fullt möjligt att göra vattenverken till fantastisk lönsamma små företag. I och med att anslutning är frivillig är det lika frivilligt att stå utanför. Om inte priset passar är det bara att borra efter eget vatten.
Nu är jag ganska övertygad om att du håller med mig om att VA-verk funkar bäst i offentlig sektor. På samma sätt anser jag att kommunens markförsörjning i första hand inte är ett sätt för kommunens skattebetalare att tjäna grova pengar på spekulation. Istället är syftet att skapa nya attraktiva bostadsområden för sunda bostäder till överkomligt pris.
Ett offentligt ägt företag är en produktionsresurs. En tomt är ingen produktionsresurs, utan snarast en "produkt". "Produktionsresursen" består i kommunala planmonopolet. Jämförelsen med statliga företag haltar givetvis, därför att en utförsäljning av planmonopolet vore ungefär detsamma som att sälja ut en och annan domstol och börsnotera Polisen.
Jämför hellre med t.ex. ett kommunalt vattenverk: Produktion och distribution av kranvatten via kommunens nät tillhandahålles enligt lag mot självkostnad. Men den lagen förutan vore det fullt möjligt att göra vattenverken till fantastisk lönsamma små företag. I och med att anslutning är frivillig är det lika frivilligt att stå utanför. Om inte priset passar är det bara att borra efter eget vatten.
Nu är jag ganska övertygad om att du håller med mig om att VA-verk funkar bäst i offentlig sektor. På samma sätt anser jag att kommunens markförsörjning i första hand inte är ett sätt för kommunens skattebetalare att tjäna grova pengar på spekulation. Istället är syftet att skapa nya attraktiva bostadsområden för sunda bostäder till överkomligt pris.
Hur bra det än låter att man skall göra det möjligt för alla att köpa tomterna så är det ju så att om man säljer en tomt som är värd 1 miljon för 500.000 så har köparen fått 500.000 av övriga kommuninvånare. Av erfarenhet så vet man att det är många som säljer ganska snart också. Dessutom så är de som står i kön oftast de försigkomna som redan har det bra ställt. På varje person som får köpa en tomt till underpris så finns det tusentals som inte får det. Hade man sålt till marknadspris så hade man kunnat sänka skatterna och alla hade fått ta del av värdet på tomten (som kommunen skapat). Det finns aldrig någon rättvisa i att sälja egendom till underpris.
Jag har aldrig försvarat att "kommunala underpriser". Saken är den att "värdet" på tomter ökar med tomtbrist.
Om kommunen ökar utbudet av tomter tillräckligt mycket uppstår en balanspunkt som motsvarar mättad marknad. På en balanserad och mättad marknad framstår kommunens självkostnad mer som tak än golv för vad marknaden betalar.
Om kommunen ökar utbudet av tomter tillräckligt mycket uppstår en balanspunkt som motsvarar mättad marknad. På en balanserad och mättad marknad framstår kommunens självkostnad mer som tak än golv för vad marknaden betalar.
Jag håller med dig fullständigt, kommunen skall i så stor utsträckning som möjligt se till att det finns tomter i de områden som folk vill bo. Dvs. de skall arbeta för att mätta marknaden men hela tiden sälja till marknadspris. I delar av storstadsområdena så kommer dock aldrig marknadspris och självkostnadspris att vara detsamma.billy_baver skrev:
Håller jag också med om, naturligtvis. Men nu ser det ju ut som det gör med stor brist på tomter. Det är ju den verkligheten man måste utgå ifrån när de tomter som finns nu säljs. Sedan måste man ju samtidigt jobba för ett ökat utbud, naturligtvis. Men hur många tomter man än skakar fram kommer det alltid finnas de tomter som är mer atraktiva än andra. När det gäller strandtomter kommer marknaden t.ex. aldrig bli mättad, helt enkelt för att det finns aldeles för lite strand till alla dem som vill bo där.billy_baver skrev:
Precis min poäng. Fina Havstomterna ger kommunen extra klirr i kassan. Stålarna sköt de över till Trista Området i Skogen vars tomter blev billigare.
Och då förstår både du och jag vilka som bosätter sig var. Om tomtpriset inte hade varit saltade/subventionerade så hade blott tomtkön fått styra. Och i den är vi alla lika, oavsett plånbok.
Jag tror att mixen av människor hade blivit bättre. Både i Fina Havsområdet - och i Trista Skogen.
Här i Umeå så säljs tomter i nya områden till fast kvadratmeterpris och de fördelas via den kommunala tomtkön.
(210:- per kvadrat inom närområdet och 175:- utanför. Tomter ute i byarna säljs till subventionerade priser, exempelvis 50.000:- per styck).
Tillkommer gör anslutningskostnad för kommunalt vatten och avlopp.
Enstaka tomter i eftertraktade områden (ofta centralt och/eller i redan etablerade bostadsområden) säljs till marknadspris.
(210:- per kvadrat inom närområdet och 175:- utanför. Tomter ute i byarna säljs till subventionerade priser, exempelvis 50.000:- per styck).
Tillkommer gör anslutningskostnad för kommunalt vatten och avlopp.
Enstaka tomter i eftertraktade områden (ofta centralt och/eller i redan etablerade bostadsområden) säljs till marknadspris.
Barea skrev:
Skrämdes jag bort av priserna?
Ja, det kanske stämmer numera. Nyligen såldes en tomt i mitt område (för övrigt den näst sista som inte är bebyggd) för hela 3,7 miljoner ;D. Och DET priset skulle jag aldrig betala. Tur att man fick BÅDE tomt och hus för det priset för några år sedan
;D Var de tomterna så billiga att kommunen gjorde förlust på dem alltså? Det kan man ju också ifrågasätta, naturligtvis. Tycker det är helt ok att ta marknadspriser för attraktiva tomter. Men pengarna skall då komma alla kommuninnevånare till del. Kanske inte i första hand användas för att subventinera för andra tomtköpare.Barea skrev:
Nej, tror inte kommunen gjorde någon förlust på de billigare tomterna. De blev helt enkelt bara billigare för att havstomterna blev dyrare. Ett nollsummespel som jag ser det.
Visst låter det vettigt att överskottet från marknadspristomter kommer alla kommuninnevånare till gagn. Men hur funkar det där i verkligheten?
Jag är nyfiken på exempel när överskottet från tomtförsäljning kommit hela kommunen till gagn. Misstänker att pengarna stannar på förvaltningen och används för att fylla något svart hål...