Don't get me started on samhällets kostnader. Har någon över huvud taget räknat på vad det kostar att handikappanpassa in absurdum i form av uteblivet byggande, ökade byggkostnader och allmän byråkrati? Har någon jämfört de kostnaderna med vad det kostar att bygga om när någon faktiskt blir handikappad?useless skrev:
Eller tvingar kommunerna oss att handikappanpassa för att kostnaderna för att bygga om människors hem faller på kommunerna? Medan kostnaderna för bostadsbrist och dyra och ineffektiva bostäder faller på samhället i stort?
Bygga ett kök enligt reglerna handlar ju inte ett dugg om att handikappanpassa det, utan ENDAST om att en person i en klumpig transportrullstol ska ta sig fram och kunna vända. Inte att de ska kunna använda köket.
Vad gäller dörrarna ut resp i tvättstugan, så är det en bra idé med dörrar åt alla håll, men en dålig idé att ha ha två av dem inne i tvättstugan.
Det är också som någon påpekade mycket dyrare att bygga med så mycket vinklar, då det är mycket svårare att få till takstolarna och de bärande strukturerna.
Vad gäller dörrarna ut resp i tvättstugan, så är det en bra idé med dörrar åt alla håll, men en dålig idé att ha ha två av dem inne i tvättstugan.
Det är också som någon påpekade mycket dyrare att bygga med så mycket vinklar, då det är mycket svårare att få till takstolarna och de bärande strukturerna.
All heder åt folk som vill bygga för egna behov, utan tanke på ev försäljningsvärde el hur andra tycker att ett hus SKA vara! Jag hoppas verkligen ni får till ert bygge och kan leva nöjda i ert nya hus. Men det kan ändå finnas en poäng i att låta ngn kunnig hjälpa er få ihop planlösningen bättre. Kanske en arkitektstudent skulle kunna kika på planerna o ge lite input utan att det kostar så mycket? PBL o tillgänglighetsregler finns det så många andra som har åsikter om..... det är väl ändå ert problem. Heja!
Undrar fortfarande över tanken med att ha två sovrum bakom den konstiga tvättstugan. Är det för att de ska kunna "stänga om sig"?
Att skapa en "rundgång" i huset kan man göra ändå, så att det blir kul för barn i alla åldrar att springa runt, man behöver inte göra ett hus som fungerar dåligt för det.
Att skapa en "rundgång" i huset kan man göra ändå, så att det blir kul för barn i alla åldrar att springa runt, man behöver inte göra ett hus som fungerar dåligt för det.
Det kostar inte mer att bygga för att handfatet och toaletten står i motsatt ordning i badrummet där nere och det är nog det enda som behövs för att göra det badrummet tillgänglighetsanpassat. Det kostar inte heller mer att bygga om köksön är kortare eller köket planeras på ett annat sätt på ett annat sätt.E En Uggla skrev:
Jo, precis, så att man får lite privatliv där borta.Anna_H skrev:
Det finns egentligen en tanke bakom konstiga tvättstugan: Jag tycker inte att tvätt ska skötas i ett helt separat rum dit bara familjens tvättslav har anledning att gå. Tvärtom så vill jag gärna sköta tvätten i ett genomgångsrum eftersom det är bra om alla familjemedlemmar snubbar lite över sin tvätt (till en viss gräns, förstås). Sen tycker jag att tvätthantering är rätt arbetskrävande sysselsättning. Även om en person i praktiken utför 90 procent av arbetet, så är det trevligare att utföra det i ett mer öppet och socialt utrymme.
Jag skulle nog vilja påstå att det inte kostar något extra alls att följa reglerna för tillgänglighet vid nybyggnation. Däremot kostar det "alla kommuninnevånares" skattepengar för att handikappanpassa ett boende i efterhand. Så frågan är varför ska andra eventuellt bekosta din inbillade dumsnålhet? Att raljera över att det inte går att bygga enligt reglerna är ett det yttersta beviset på att ni inte är till fullo kompetenta uppgiften, trots akademisk utbildning.E En Uggla skrev:
Att anlita en välrenommerad arkitekt (sammanlagt 10 år utbildning + yrkeserfarenhet) är att potentiellt spara in pengar då de kan rita en enligt reglerna och kostnadseffektiv byggnad och spara in tid (och pengar) på att söka bygglov. Samt spara in på fördyrande byggnadskonstruktioner, spara in på döytor som ändå kostar att bygga och de är utbildade att tänka både utsida och insida, helt efter kundens önskemål och behov, på mindre tid än det tar en lekman att uppfinna hjulet på egen hand.
Jag avslutar mitt brandtal med att citera min gode vän, som är arkitekt till yrket sedan 50 år, som läste kommentaren om vad ni tycker om arkitekter; "Tja, varför ska jag låta en kirurg operera bort min blindtarm - jag som har en fil.kand i konstvetenskap?!"
Det kostar vår familj i arbetstid att ha ett kök som inte är anpassat efter vår situation här och nu. Likaväl som restaurangkök byggs för att minska arbetstiden kan privatkök byggas med den ambitionen. Att bygga ett badrum på ett annat sätt än vi vill ha det kostar mest i trivsel.BirgitS skrev:
Allt kostar, som nationalekonomerna brukar säga. Alla regler tvingar arkitekter (och hobbyarkitekter) att frångå vissa lösningar som mycket väl hade kunnat vara de billigaste och effektivaste för de boende. Speciellt är det förstås ett problem när man bygger mindre, billigare lägenheter, studentboenden och så vidare. Och det kostar förstås att anställa byråkraterna som ser till att reglerna efterlevs. Det finns en nivå där kostnaden för reglerna överskrider kostnaderna för handikappombyggnader. Jag har ingen aning om var den ligger, men med tanke på bostadsbristen vore det väl bra om någon räknade på det.Gammelnörden skrev:
Jag vill inflika lite där. Om badrummet på bottenplan inte är enligt gällande lagar, hur har ni då tänkt att få igenom det? Att snacka sig ur det lär ni inte kunna, inte er vän heller. Såvitt jag vet så finns det ingen paragraf som säger "om byggherren inte vill så måste han ej" utan detta gäller för alla, såväl nybygge som renovering.
Att då inte gjort färdigt badrummet alls vid slutbesiktning lär inte funka bra heller då det ska finnas där, där och då.
Så som andra sagt. Man kan tycka vad man vill om dessa regler/lagar men vissa kan man dessvärre inte ducka för!
Gällande köket så tror jag inte ni behöver oroa er. Sålänge det är 130cm mellan bänkskiva (den som vetter mot badrummet) och köksön samt kyl/frys är där ni ritat in det på första ritningen så uppfyller ni kraven tror jag. (för att vara lite positiv )
Som en sista inflik så rekommenderar jag er inte att ha mindre än 130cm på den ytan då det är en passage till tvätt/sov/badrum och det kommer bli spring där
Att då inte gjort färdigt badrummet alls vid slutbesiktning lär inte funka bra heller då det ska finnas där, där och då.
Så som andra sagt. Man kan tycka vad man vill om dessa regler/lagar men vissa kan man dessvärre inte ducka för!
Gällande köket så tror jag inte ni behöver oroa er. Sålänge det är 130cm mellan bänkskiva (den som vetter mot badrummet) och köksön samt kyl/frys är där ni ritat in det på första ritningen så uppfyller ni kraven tror jag.
(för att vara lite positiv )Som en sista inflik så rekommenderar jag er inte att ha mindre än 130cm på den ytan då det är en passage till tvätt/sov/badrum och det kommer bli spring där
Den köksplanering som föreslås utifrån tillgänglighet och i allmänhet utgår från den forskning som gjordes på "Hemmets forskningsinstitut" i syfte att rationalisera hem- och hushållsarbete. Att då påstå att ett sådant kök är mer arbetskrävande är ju rätt märkligt. Som flera trådskrivare påpekat så handlar det ytterst att tillgodose svängrum, vilket jag tycker är helt rimligt att välkomna även i kök avsett för en stor familj som nyttjar eller vistas i köket samtidigt.
I övrigt handlar det om att det ska finnas tillräckligt med bänkyta mellan spis och diskho, bra om man vill stå flera och hjälpas åt med matlagning. Det ska gå att plocka bort ett 60 cm brett skåp under sagda arbetsyta, en baggis i ett stort kök samt finnas en bänk i närheten av kylskåpet för att ställa ifrån sig matvaror. Det här försvårar eller hindrar inte er att ha två diskmaskiner, köksö mm på något sätt. Det handlar om god planering - inget annat.
Detsamma gäller badrum där det handlar om att göra utrymmet praktisk och lätt att använda samt städa, det skapar trivsel och sparar tid och krångel.
I övrigt handlar det om att det ska finnas tillräckligt med bänkyta mellan spis och diskho, bra om man vill stå flera och hjälpas åt med matlagning. Det ska gå att plocka bort ett 60 cm brett skåp under sagda arbetsyta, en baggis i ett stort kök samt finnas en bänk i närheten av kylskåpet för att ställa ifrån sig matvaror. Det här försvårar eller hindrar inte er att ha två diskmaskiner, köksö mm på något sätt. Det handlar om god planering - inget annat.
Detsamma gäller badrum där det handlar om att göra utrymmet praktisk och lätt att använda samt städa, det skapar trivsel och sparar tid och krångel.
Jag vill påstå att det handlar om dålig fantasi ifall man inte kan sammanfoga alla delar.E En Uggla skrev:
Jag har försökt omsätta några av Jarlsgårds, major_toms och Gammelnördens förslag till faktiska ritningar. Sammanfattningsvis utökades huset med några kvadratmeter av vilka det bildades en korridor (och ett appendix på övervåningen som jag måste fundera mer på). Dessutom skapades en mer klassisk tvättstuga, vilket många tycks se som något av ett obligatorium. Jag vet inte om jag tycker att det blev någon förbättring, egentligen.
Om tillgänglighetskraven stipulerar en viss passagebredd, t ex 1,2 m istället för 1,0 m så blir det en högst reell kostnad i form av ytterligare byggnadsyta. Plus den inte oväsentliga bekvämlighetsförlusten det innebär att få sämre kökslogistik. Allt bara för att någon kanske kan komma att behöva passera med en rullstol.
Man skulle kunna säga att jag i det här projektet har gjort tvärtom. Istället för att arkitekten ska försöka närma sig min subjektiva vision för ett hus har jag försökt att närma mig arkitektens objektiva kunskaper om hus. Huruvida det blir bättre eller sämre kommer jag aldrig att få reda på, men det är en teoretisk grund för ett ställningstagande som tycks vara (förvånansvärt) kontroversiellt.
EnUggla överdriver. Visst har den yttre estetiken fått påverka den inre funktionaliteten. Men bara till delar. Insida och utsida är kompromisser, som resten av huset.J Jarlsgård skrev:
Du har troligtvis rätt i att sådana arkitekter existerar. Men man ska hitta dem också. Och trots att vi bor i skogen växer inte arkitekter på träd. Sedan har vi kostnadsfrågan. Även om det kanske inte ser så ut på planritningarna så är det meningen att det här ska bli ett extremt budgetbygge. Jag antar att man får betala en arkitekt femsiffriga belopp för att få någon effekt av det. Och då blir det helt plötsligt en kännbar kostnadspost.
Om jag inte har missförstått något så fastslår PBL och BBR funktionskrav snarare än specifikationskrav, dvs så länge man kan visa att man uppfyller funktionerna har man stor frihet i själva utformningen. Hur stor flexibilitet det ger i praktiken vet jag inte, men jag tänker testa så långt det går.
Tanken är att ha en omkopplare precis vid golvvärmefördelarna, så tappvattnet ska aldrig behöva gå igenom cirkulationspumpar och liknande. Jag har funderat på om kondens kan bli ett problem, men med tanke på att varma och soliga dagar också brukar vara ganska torra så tänker jag mig att man kan pressa ned golvtemperaturen ganska mycket innan man får någon inomhusdagg. Solvärmen som blir varma dagar träffar ju till största delen golvet så det handlar egentligen bara om att kontra den extravärmen med motsvarande mängd kyla.J Jarlsgård skrev:
Det handlar väl mest om att vi vill ha huset ganska utdraget i östvästlig riktning och att man måste lägga de många rummen någonstans. Då är det oundvikligt att det blir genomgångsrum.
Just att byta plats på handfatet och toaletten ger förstås ingen monetär merkostnad, men det ger ett sämre flöde i badrummet vilket kostar tid och bekvämlighet, varje dag i evig tid (eller åtminstone till nästa större ombyggnad).
Om tillgänglighetskraven stipulerar en viss passagebredd, t ex 1,2 m istället för 1,0 m så blir det en högst reell kostnad i form av ytterligare byggnadsyta. Plus den inte oväsentliga bekvämlighetsförlusten det innebär att få sämre kökslogistik. Allt bara för att någon kanske kan komma att behöva passera med en rullstol.
En invändning som till stora delar missar målet. En blindtarmsinflammation är en objektiv sanning. Ett trivsamt hus är bland det mest subjektiva man kan tänka sig. Din gode vän är säkert utmärkt skicklig i att rita objektiva hus. Men vad som är ett bra hus är i slutändan en subjektiv fråga. Man kan försöka förmedla sin subjektiva vision om ett bra hus till arkitekten, men det är knappast möjligt att göra det perfekt, eller för den delen för arkitekten att förstå perfekt.Jag avslutar mitt brandtal med att citera min gode vän, som är arkitekt till yrket sedan 50 år, som läste kommentaren om vad ni tycker om arkitekter; "Tja, varför ska jag låta en kirurg operera bort min blindtarm - jag som har en fil.kand i konstvetenskap?!"
Man skulle kunna säga att jag i det här projektet har gjort tvärtom. Istället för att arkitekten ska försöka närma sig min subjektiva vision för ett hus har jag försökt att närma mig arkitektens objektiva kunskaper om hus. Huruvida det blir bättre eller sämre kommer jag aldrig att få reda på, men det är en teoretisk grund för ett ställningstagande som tycks vara (förvånansvärt) kontroversiellt.