Duken jag har känns som "pressening" tror inte det är nått getingar får för sig att förstöra, jag vet inte inga problem än så länge hos oss iaf och vi hade mycket getingar.Sallesunden skrev:
Dock har vi mindre getingar då jag hängde upp 2st stora "fake getingbon" fick tips att prova det och nu vill inte getingarna bygga bo på kallvindan iaf.
Annars så när jag stog i valet och kvalet att välja duk eller råspont så handlade det om att jag ville inte ändra klimatet på vinden, det hade fungerat i 40år med masonit, att lägga råspont och papp kändes som man då skulle ändra förutsättningarna.
Jag tror också takstolar och taket är konstruerat från början med sk lätt undertak.
Sen annan fördel jag såg att det är otroligt lätt att lägga och billigt iaf eftersom jag bytte taket själv
Lite min tanke också. Vill inte ändra klimatet på vinden eftersom jag har boards idag. Tänker att råspont och papp blir för tätt och att riken för mögel ökar.
Fusk getingbon var en smart idé, tack!
Fusk getingbon var en smart idé, tack!
Jag hade också en hel del såna tankar inför takbytet, att man ändrar på en konstruktion som verkar funkat hyfsat i 50-60 år. Men även enbart duk hade ju också varit en konstruktionsförändring i någon mening (vi hade inget undertak alls innan). I och med att det nu blev råspont och papp så fortsatte vi med den "traditionella" konstruktionen med ventilerat utrymme under råsponten. Takfoten är ventilerad hela vägen. I nock har vi satt "mögelstoppers" mellan takstolarna för att få cirkulation på luften, då det saknas ventilation i gavelspetsarna.
Än så länge har vi inte ökat på isoleringen, den är kvar på 50-talsstandard... så i nuläget tror jag inte vinden blir kall nog för att ge problem med ev. kondens.
Vi har dock förberett för mer isolering i snedtaket (salade på takstolarna som är 170 mm med ytterligare 120 mm när vi ändå hade taket helt öppet). Får bli en senare fråga hur vi löser det om vi tar tag i isoleringsfrågan, i så fall river vi ju inifrån.
Än så länge har vi inte ökat på isoleringen, den är kvar på 50-talsstandard... så i nuläget tror jag inte vinden blir kall nog för att ge problem med ev. kondens.
Vi har dock förberett för mer isolering i snedtaket (salade på takstolarna som är 170 mm med ytterligare 120 mm när vi ändå hade taket helt öppet). Får bli en senare fråga hur vi löser det om vi tar tag i isoleringsfrågan, i så fall river vi ju inifrån.
Bumpar en gammal tråd...
Jag hade en konstruktör/besiktningsman hemma för rådgivning inför kommande totalrenovering.
Han slog ett hårt och tydligt slag för duk, istället för råspont.
Jag ska inte säga att jag är kluven, för jag litar på hans expertis. Men frågor som har dykt upp efteråt är:
Hur gör man med takutsprånget? Hur fäster man vindskivorna? I bärläkten?
Räcker det med ströläkt på ca cc 120?
Grejen är ju den att jag vet hur man bygger ett tak med råspont och papp, men har ingen erfarenhet kring duk. Vad finns det för fabrikat? Vilket är bäst? Hur gör man vid ränndalar osv.?
Någon kom kan tipsa om var jag kan lära mig mer om detta?
Jag hade en konstruktör/besiktningsman hemma för rådgivning inför kommande totalrenovering.
Han slog ett hårt och tydligt slag för duk, istället för råspont.
Jag ska inte säga att jag är kluven, för jag litar på hans expertis. Men frågor som har dykt upp efteråt är:
Hur gör man med takutsprånget? Hur fäster man vindskivorna? I bärläkten?
Räcker det med ströläkt på ca cc 120?
Grejen är ju den att jag vet hur man bygger ett tak med råspont och papp, men har ingen erfarenhet kring duk. Vad finns det för fabrikat? Vilket är bäst? Hur gör man vid ränndalar osv.?
Någon kom kan tipsa om var jag kan lära mig mer om detta?
Enkelt svar på en komplex fråga, det är aldrig sämre täthetsmässigt med råspont men ibland kan man "komma undan" med att skippa och därmed spara tid och pengar. Allt beror på hur taket ser ut, ytmaterial osv. osv.
cc mellan läkt beror på materialet.
Detaljerna är förvånadsvärt likt egentligen, du skruvar väl ändå inte vindskivorna bara i ändträt på råsponten
cc mellan läkt beror på materialet.
Detaljerna är förvånadsvärt likt egentligen, du skruvar väl ändå inte vindskivorna bara i ändträt på råsponten
Det har du faktiskt väldigt rätt i.Rickard.ag skrev:
Enkelt svar på en komplex fråga, det är aldrig sämre täthetsmässigt med råspont men ibland kan man "komma undan" med att skippa och därmed spara tid och pengar. Allt beror på hur taket ser ut, ytmaterial osv. osv.
cc mellan läkt beror på materialet.
Detaljerna är förvånadsvärt likt egentligen, du skruvar väl ändå inte vindskivorna bara i ändträt på råsponten
Även det sista. Haha...
Det enda som egentligen känns vanskligt är om taket verkligen sitter kvar när Gudrun blåser förbi utanför...
Förstår inte varför det skulle spela någon roll? Du skruvar plåten lika mycket oavsett och bärläkten är upp till dig att sätta fast ordentligt, men sen behöver man inte lära sig allt om man inte vill. Man kan gott kosta på sig lite om man känner sig tryggare så.
Jasså nu blev jag lite off, trodde vi pratade om plåttak, blåsa bort känns långsökt men det borde krävas en rejäl bärläkt om du vill hänga pannor på 120cc. Kolla med leverantören om vad som säger för läkt under deras pannor.C Chentin skrev:
Redigerat:
Samma som plåt då, man får ofta lära sig nytt här
Vi gick upp i dimension på bärläkten till 45x95mm och glesare ut till CC 600 men vårt tak är lite speciellt (trä istället för tegel). Vindsskivor fäste vi i bärläkten.
Vid ränndalar så har jag i efterhand lärt mig att man skulle lagt en plywood remsa som ett V, vi bökade med virke mellan takstolarna vilket inte rekommenderas...
Körde första byggnaden med T-diff och den andra byggnaden med Monarperm pro. T-diff fick inte läggas på råspont enligt tillverkaren, hur det är med Monarperm vet jag inte.
Fick lära mig att man ska använda deras bitumen tejp under ströläkten för att väven inte tätar runt skruvarna.
T-diff var smidigare att jobba med och lätt att få bra jämfört med Monarperm.
Lycka till!
Vid ränndalar så har jag i efterhand lärt mig att man skulle lagt en plywood remsa som ett V, vi bökade med virke mellan takstolarna vilket inte rekommenderas...
Körde första byggnaden med T-diff och den andra byggnaden med Monarperm pro. T-diff fick inte läggas på råspont enligt tillverkaren, hur det är med Monarperm vet jag inte.
Fick lära mig att man ska använda deras bitumen tejp under ströläkten för att väven inte tätar runt skruvarna.
T-diff var smidigare att jobba med och lätt att få bra jämfört med Monarperm.
Lycka till!
Hej! Jag undrar vad ni valde för lösning? Sitter själv lite i samma sits. Har ett 50 talshus vi ska byta tak på. Har haft lite fuktproblem på insidan av råsponten och funderar nu på att byta denna mot duk.C Chentin skrev:
Tacksam för svar.
Jag hade samma problem. Snickarna som satte upp vårt hus "glömde" luftspalten mellan isolering och råspont.P Petterzon skrev:
Resultatet blev mycket mörka angrepp på undersidan av råsponten så jag blev tvungen att plocka bort allt redan efter 20 år. Ersatte med den sk diffussionsöppna duken (då Icopal monarperm) och jobbet blev ju mycket lättare än att sätta ny råspont. Jag slapp också lägga på distans för en luftspalt då duken kan ligga direkt på isoleringen.
Nu 10 år senare bygger jag ut och det är förstås lite extra jobb att skarva på duken då det ska göras över två takstolar.
Men fortsätter gladeligen med duk, denna gång RAW från Beijer.
Kul att det det funkade bra för er. En väldigt bra lösning i ert fall. Klantigt av snickarna dock. För oss blev det slutligen ny råspont med Moniers diffussionsöppna RU duk ovanpå. Vi tog även upp takfotsventilation längs husets långsidor. Så nu känns det ganska säkert mot invändiga fuktangrepp.