H
G Gha skrev:
Att belastning på ett tak med lutning är avsevärt mindre jämfört med ett plattak. Vem bygger en altan med 90-120cm emellan balkarna. På en altan skulle man åtminstone ha bräder som låg tätt.

Jämför detta med det plåttak som var gjort med 28x70 bärläkt som låg med 60cc. Krav är 45x70 samt 30cc.
Detta skulle endast åtgärdas med att återigen för klena bärläkt 28x70 skulle användas för att åtminstone uppnå kravet 30cc. Fortfarande 90-120cm emellan balkarna.
Alla ni som tycker att det ältas kan nu svara på frågan om detta är fackmässigt och att fortsatt rasrisk/deformation av takplåtet ej föreligger?
Jag är helt med på detta. MEN jag undrar om om snön från övriga tak / byggnader också kan glida ner på på taket? På så sätt får det dåliga taket ännu större belastning . Jag tycker att det ser ut så på bilderna.
 
Redigerat:
A
G Gha skrev:
Att belastning på ett tak med lutning är avsevärt mindre jämfört med ett plattak. Vem bygger en altan med 90-120cm emellan balkarna. På en altan skulle man åtminstone ha bräder som låg tätt.

Jämför detta med det plåttak som var gjort med 28x70 bärläkt som låg med 60cc. Krav är 45x70 samt 30cc.
Detta skulle endast åtgärdas med att återigen för klena bärläkt 28x70 skulle användas för att åtminstone uppnå kravet 30cc. Fortfarande 90-120cm emellan balkarna.
Alla ni som tycker att det ältas kan nu svara på frågan om detta är fackmässigt och att fortsatt rasrisk/deformation av takplåtet ej föreligger?
Allvarligt talat, ALLA bygger väl altantak med typ cc 120? I alla fall alla som bygger med kanalplast.
https://www.skanskabyggvaror.se/uterum/uterumstak/kanalplasttak/32_mm-1879


Allt handlar om dimensionering.
Med tillräckligt tätt mellan bärläkten så undrar jag om inte den utbredda tyngden av snålast på ett plåttak utan problem hade hållit. Fast jag är inte konstruktör och hade inte byggt så själv, jag hade lagt råspont.
 
H hus520 skrev:
Jag är helt med på detta. MEN jag undrar om om snön från övriga tak / byggnader också kan glida ner på på taket? På så sätt får det dåliga taket ännu större belastning . Jag tycker att det ser ut så på bilderna.
Snöfickorna är av stor betydelse och måste tas hänsyn till i beräkningen. Snöfickor uppkommer dels av snö som glider från ett ovanliggande tak samt av drivbildning. Med tanke på den stora lasten som framkommit bör snöfickor vara medräknade.
 
  • Gilla
hus520
  • Laddar…
H
B bossespecial skrev:
Snöfickorna är av stor betydelse och måste tas hänsyn till i beräkningen. Snöfickor uppkommer dels av snö som glider från ett ovanliggande tak samt av drivbildning. Med tanke på den stora lasten som framkommit bör snöfickor vara medräknade.
Det låter inte som man har med detta i beräkningarna när man byggde. Ovanliggande tak verkar mycket större.

Kanske snöraskydd på ovanliggande tak skulle hjälpa till något.

Hadde snickarna med detta i beräkningarna @Gha ?
 
G Gha skrev:
Vem bygger en altan med 90-120cm emellan balkarna.
Jag!
 
F
Måste tyvärr stämma in i kören.

Arbetet är otroligt uselt utfört. Men ett företag har en långtgående rätt att göra rätt för sig. Det finns till och med en tidigare dom RH 2013:44 som berör det. De kan ju halvvägs in i avhjälpandet besluta att göra annorlunda och faktiskt komma fram till en godtagbar lösning. Så att avfärda avhjälpande och hävda att man tappat förtroendet baserat endast på åtgärdsförslaget måste ju anses som oerhört riskabelt juridiskt sett. Det borde din advokat varnat för.

Måste hålla med din motpart Anders Erikssons citat "hade de fått bättre juridiska råd hade det slutat bättre för oss alla". Tycker att det är där det stora haveriet ligger. Dock har du har ju konsekvent duckat alla frågor kring vad din advokat gett er för råd.
 
  • Gilla
Enolf och 3 till
  • Laddar…
H HusMedHistoria skrev:
Som jag skrev, det kan vara näringsverksamhet om det uppfyller vissa saker, tex vinstsyfte, men annars är det hobbyverksamhet.

Angående varför man skulle vilja driva det privat: det är precis tvärtom, de flesta vill ha in det i näringsverksamheten för att stallet oftast är en kostnad och man har andra intäkter från resten av gården men Skatteverkets riktlinjer motverkar det. Det finns rättsfall där hästägare med en liten ekonomisk verksamhet har fått nej från Skatteverket att räkna det som näringsverksamhet. Detta diskuteras mycket bland hästägare och det finns råd om hur man ska få räknas som näringsverksamhet, bland annat genom att skriva en affärsplan som TS nämnde.

Med andra ord tror jag att på det stora hela skulle TS tjäna på att få räkna häststallet som näringsverksamhet och hon vet det säkert själv också men man får inte göra det. Det är också mycket tveksamt om stallet totalt sett skulle generera ett överskott. Att hyra ut stallplatser kan dra in lite pengar men förmodligen inte så mycket att det täcker kostnaderna (om man räknar den andelen av lokaler och driftskostnader).
Nu spelar det dock ingen roll för KTjL vilken form av verksamhet man bedriver. Redan en Hobbyverksamhet är en verksamhet, och även om man skattemässigt inte beskattas som näring är det civilrättsligt en verksamhet. Dvs man är inte konsument.
Omvänd tillämpning kan också bli aktuellt. Ett exempel är om TS hyr ut till privatpersoner men kör det som hobbyverksamhet. Då skulle mig veterligen dessa hyrestagare kunna åberopa KTjL mot TS, då det är en verksamhet som tillhandahåller tjänsten mot konsumenten.

Sedan är det inte vinsten utan snarare omsättningen som bestämmer om det kan gå som den förenklade verksamheten "Hobbyverksamhet". Men oavsett - TS kan knappast kalla sig "konsument" och åberopa de regelverken.
 
  • Gilla
Nyfniken
  • Laddar…
G Gha skrev:
Taket hade med stor sannolikhet rasat in eller deformerats om det utsatts för större snömängder.
Att såga sönder intakta takbjälkar när man bygger ett tak är allvarlig oskicklighet, inte ens en tioåring skulle göra detta om de byggde en koja. På detta forum kokar det ner till illa utfört, alla kan se att det inte är bra gjort osv.
Om du har svårt att bedöma det byggnadstekniska så gå till avsnittet Besiktningsmännen på www.varsta takbygget.se, där deras generella omdömen om takbygget finns samt deras besiktningsprotokoll strax därefter.

Vad säger lagen?
Vänligen se SOU 1979:36 S 472.
Särskilda skäl att avvisa ett avhjälpande föreligger t.ex om näringingsidkaren har visat en sådan oskicklighet vid tjänstens utförande att resultatet har kommit medföra risk för liv och hälsa - vilket byggingenjörerna/besiktningsmännen anser.

Åtgärdsplanen innebär enligt besiktningsmännen bl.a. fortsatt rasrisk och är därför fortsatt exempel på allvarlig oskicklighet enligt lagen.
Så du undviker som vanligt att svara, hur många år taket faktiskt höll tycker jag är väsentligt för bedömningen om det föreligger omedelbar livsfara, om det har hållit i 3 år kanske det inte är så akut vilket då innebär att näringsidkaren borde få en chans att rätta till.
Hela ditt argument bygger dessutom på att det är direkt livsfarligt, vilket jag, många andra och rätten inte anser att det är och därför borde firman fått chansen.
Besiktningsmännen ger jag inte mycket för som jag har skrivit tidigare, 25% av bärigheten skulle jag säga (baserat på den information som har presenterats) är skitsnack. Om du ska hävda något annat tycker jag faktiskt att det är dags att klämma fram lite fakta, som spännvidder, mått på urkapningar, mm.
Innan det kommer fram anser jag att vi är överens om att det inte är livsfarligt och därmed helt rätt domslut.
På ett par bilder ser det ut som att uttaget i regeln är mindre än 50%, se inlägg tidigare i tråden där det kom BEVIS på att det inte ger halverad styrka med ett uttag på 50% av höjden, dessutom har reglarna förstärkts mot fläkning vilket ökar hållfastheten väsentligt.
Övriga punkter kan omöjligt utgöra någon livsfara, och därmed faller det argumentet bort.
Dessutom, besiktning gjordes 13/8-2015, värstatakbyggaren erbjöd sig 8/9-2015 att åtgärda fortast möjligt, så ni bedömde själva att det inte var så akut eftersom ni då avböjde. Vid den tidpunkten fanns verkligen ingen livsfara heller eftersom det inte fanns någon snö. Så återigen faller argumentet bort.
 
  • Gilla
Poxeman och 1 till
  • Laddar…
Fadai
Det borde din advokat varnat för.

Dock har du har ju konsekvent duckat alla frågor kring vad din advokat gett för råd.[/QUOTE]
Ja, frågan ställs gång på gång; Vad sa advokaten??? Vet att TS konsekvent undviker att svara på det men frågan är relevant och tänk vilken kul överraskning, om TS faktiskt bestämmer sig för att äntligen besvara den!
 
Martin_B
useless useless skrev:
120 cm är väl det normala avståndet mellan takstolar? Jag vet jättemånga som har byggt så.

T tompaah7503 skrev:
120 cm verkar vara industristandard för vanliga sadeltak med lite mer lutning. Dock anger ex.vis. Träguiden att man har 60 cm på pulpettak med låg lutning.
Det beror väl egentligen på vad man kan få ihop för hållfasthet med tilltänkt taktjocklek. Är ju egentligen det som avgör cc-måttet.
Sadeltak med 45-graders lutning är inte lika känsligt för belastning som ett tak som har 3 graders lutning, exempelvis. Därför kan man ha normalbreda reglar i överramen. Men hade man velat ha smalare reglar och inte bryr sig om isoleringstjocklek så kan man ju ändra cc-måttet istället och sänka till 60 från 120 exempelvis.

Om man tar en tillbyggnad till exempel där man ofta måste förhålla sig till en viss nockhöjd så det fungerar ihop med befintlig byggnad, samtidigt som man inte vill sänka takhöjden invändigt, så kan man, istället för att ta bredare reglar till överram (eller bjälkar eller hur takkonstruktionen än ser ut), välja smalare reglar och gå ner till cc 60 istället, eller cc 45, eller rent av cc 30 om det så behövs, för att kompensera för de smalare reglarna/bjälkarna.
 
  • Gilla
Fadai
  • Laddar…
Martin_B
G Gha skrev:
Vem bygger en altan med 90-120cm emellan balkarna. På en altan skulle man åtminstone ha bräder som låg tätt.
Varför skulle man inte kunna bygga med 90-120 cm cc?
Det beror väl helt och hållet på vad du har för fri längd, bjälkarnas dimension, vad de har för klassning, samt vad för golv du skall ha.

Om altanen är 2 meter bred och den fria längden är 2 meter, och du ämnar att använda 45x245 C30 eller C35, eller varför inte c42 :D, så klarar du dig utmärkt med cc 120, bara för att ge ett exempel.
Sedan smäller du på plank som är 45x220 som golv :D
 
Mikael_L
Det finns ju en massa maskinhallar som har takstolar på cc150 cm och ända uppåt 500 cm (och säkert ännu mer).

Det beror ju endast hur kraftigt man dimensionerar takstolarna och det sekundära bärverket.

På vanliga hus är det sekundära bärverket råsponten, eller bärläkten för pannor, och där brukar det anses att upp till cc120 fungerar det bra.
Men vid stor last, långa spännvidder, eller problem med att använda tillräcklig höjd på materialet (platsbrist) så kan man vara tvungen att gå ner till tätare cc-mått.
Men det kräver ju någon beräkning, och vi kommer aldrig, aldrig, erhålla några uppgifter från TS som kommer göra det möjligt för oss att kontrollera vad för dimensioner som är lämpliga i det där taket.
 
Det här är från Skogsindustriernas byggbeskrivning på en carport (45x225, spännvidd 3100, taklutning 9 grader) med c/c 1040.

Illustration av stommen till en carport enligt byggbeskrivning med dimensionerna 45x225 och takvinkel på 9 grader.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
  • Gilla
tompaah7503
  • Laddar…
Varför frågar ni? TS kommer uppenbarligen inte att svara. TS är inte ute efter svar eller hjälp.

Tråden borde raderas, men då går vi miste om del råd men jag tycker nog att samma råd finns i multipla trådar sedan innan.
 
  • Gilla
Anna_H
  • Laddar…
Tråden har väl ett allmän intresse i att visa
hur man inte ska hantera dåligt utförd tjänst,
hur man inte ska försöka häva en entrepenad och
hur illa det kan gå om man driver en osäker juridisk process.
 
  • Gilla
  • Ledsen
Lundell och 4 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.