Räkna fram vad elementet kostar att driva?
Hej,
Vi har ett inrett källarrum på ca 30 m2, där finns idag 1 st element som är 100x40x10 cm och ser ut såhär :
Jag vet inte märke eller modell men jämför man med Purmo Compact C22 så ser det ut såhär :
D.v.s 679W 60/45/20 C vad det nu betyder?
Normalt räknar man 70-75 w per kvm med en takhöjd på 2,4-2,5 m, i detta fallet är det ca 2,1 m så en gissning är att vårt hamnar närmare 65 w per kwm. Troligen påverkas dock värdet ytterligare av att det är ett källarrum? Rummet är 30 kvm så om vi inte tar hänsyn till att det är källare så får vi ett behov på ca 1950w.
Elementet är underdimensionerat för rummet men om det står på under 1 veckas tid med termostaten satt på 7-8 där pannan pumpar ut 50-60 grader så når rummet en temperatur på 22 grader. Utetempen ligger då mellan -5 till +5.
Pellets som är vår huvudsakliga uppvärmning i huset ger 4,7 kWh per kg och en pall ger då (13x4,7) x 52 = 3177,2 kwh / pall. Pannans verkningsgrad ligger runt 90% så jag antar att vi då får ut ca 2860 kwh per pall? En pall kostar 2600 kr.
Så när vi väl nått 22 grader i rummet med rådande omständigheter som ovan, vad får vi då för uppvärmningskostnad för rummet? Och om man antar att det är helt frånslaget under sommaren(säg 4 månader) vad kan det tänkas kosta per år?
Vi har ett inrett källarrum på ca 30 m2, där finns idag 1 st element som är 100x40x10 cm och ser ut såhär :
Jag vet inte märke eller modell men jämför man med Purmo Compact C22 så ser det ut såhär :
D.v.s 679W 60/45/20 C vad det nu betyder?
Normalt räknar man 70-75 w per kvm med en takhöjd på 2,4-2,5 m, i detta fallet är det ca 2,1 m så en gissning är att vårt hamnar närmare 65 w per kwm. Troligen påverkas dock värdet ytterligare av att det är ett källarrum? Rummet är 30 kvm så om vi inte tar hänsyn till att det är källare så får vi ett behov på ca 1950w.
Elementet är underdimensionerat för rummet men om det står på under 1 veckas tid med termostaten satt på 7-8 där pannan pumpar ut 50-60 grader så når rummet en temperatur på 22 grader. Utetempen ligger då mellan -5 till +5.
Pellets som är vår huvudsakliga uppvärmning i huset ger 4,7 kWh per kg och en pall ger då (13x4,7) x 52 = 3177,2 kwh / pall. Pannans verkningsgrad ligger runt 90% så jag antar att vi då får ut ca 2860 kwh per pall? En pall kostar 2600 kr.
Så när vi väl nått 22 grader i rummet med rådande omständigheter som ovan, vad får vi då för uppvärmningskostnad för rummet? Och om man antar att det är helt frånslaget under sommaren(säg 4 månader) vad kan det tänkas kosta per år?
679W 60/45/20 C betyder att det avger 679 watt vid 60 grader tillopp, 45 grader retur och 20 grader i rummet. Så om man ska räkna energi-/effektbehov "baklänges" (istället för att gå vägen via u-värden) så är de dessa tre + utetemp. du behöver ha koll på. (Alt. flöde istället för returtemp.)
Så det går inte riktigt att svara på frågan utifrån de uppgifter du ger.
Så det går inte riktigt att svara på frågan utifrån de uppgifter du ger.
Förstår att det är extremt svårt att få till ett pris på vad det kan kosta att driva elementet. Vi skickar endast ut 60 grader när utetempen är under +-0 grader. Efter som tempen regleras hela tiden så behöver man troligen någon form av elektroniskt system för att få reda på total effekt förbrukning.
Men om vi skulle höfta grovt. Säg att vi kör elementet på fullt(60 grader) 7 månader och sen 0 grader i 4 månader. Kan man räkna ut en kostnad på det?
Men om vi skulle höfta grovt. Säg att vi kör elementet på fullt(60 grader) 7 månader och sen 0 grader i 4 månader. Kan man räkna ut en kostnad på det?
snowlim,
ni bor alltså i ett källarrum, och finns inga andra av pelletspannan uppvärmda utrymmen?
Annars skulle man gissa att ni har någon övervåning som också värms av pelletspannan.
Det är inte så enkelt att ta reda på den verkliga avgiven effekt från en vattenburen radiator. Helst skulle man vilja veta framtemperaturen(oC) på vattnet in och temperaturen(oC) på returvattnet, båda just för det elementet. Utöver det behöver man veta framvattenflödet(L/s, eller m3/h) eller givetvis istället returvattenflödet. Då kan man beräkna elementets avgivna värmeeffekt. De båda temperaturerna är lätta att mäta, men flödet mycket knepigare om inte väldigt besvärligt då man inte har flödesmätare på sådant radiatorvatten. Men det är ju det att det inte avger konstant samma värmeeffekt under hela året. Utetemperaturen envisas med att ändra sig ideligen och du kanske har en shunt som ändrar framledningstemperaturen till elementet beroende på utetemperaturen.
Om källarrummet har en källartrappa utan dörr, då stiger värmen från källar-radiatorn upp i övervåningen och hjälper där till med uppvärmningen. Då värmer den källarradiatorn inte endast källarrummet.
Det är inte lätt att beräkna det du vill, nämligen kostnaden av att ha 20 oC i källarrummet året runt.
Vad du kan göra är att helt stänga av källarradiatorn och hålla den så två veckor, och veta hur många kg pellets som gick åt. Och sedan hålla 20 oC lufttemperatur i källarrummet och köra också 2 veckor, och även då veta hur många kg pellets som åtgick.
Merförbrukningen av pellets bör då vara pga källarradiatorn. Men ändrar sig utomhustemperaturen under dessa 4 veckor, införs en störning för en sådan beräkning som är svår att bedöma.
Att skaffa en vattenflödesmätare och låta installera kostar nog en del. Jag vet inte om det finns lämpliga för radiatorvatten för enfamiljshus och hur tillförlitliga de kan vara. För golvvärme finns, hur noga de är vet jag ej.
ni bor alltså i ett källarrum, och finns inga andra av pelletspannan uppvärmda utrymmen?
Annars skulle man gissa att ni har någon övervåning som också värms av pelletspannan.
Det är inte så enkelt att ta reda på den verkliga avgiven effekt från en vattenburen radiator. Helst skulle man vilja veta framtemperaturen(oC) på vattnet in och temperaturen(oC) på returvattnet, båda just för det elementet. Utöver det behöver man veta framvattenflödet(L/s, eller m3/h) eller givetvis istället returvattenflödet. Då kan man beräkna elementets avgivna värmeeffekt. De båda temperaturerna är lätta att mäta, men flödet mycket knepigare om inte väldigt besvärligt då man inte har flödesmätare på sådant radiatorvatten. Men det är ju det att det inte avger konstant samma värmeeffekt under hela året. Utetemperaturen envisas med att ändra sig ideligen och du kanske har en shunt som ändrar framledningstemperaturen till elementet beroende på utetemperaturen.
Om källarrummet har en källartrappa utan dörr, då stiger värmen från källar-radiatorn upp i övervåningen och hjälper där till med uppvärmningen. Då värmer den källarradiatorn inte endast källarrummet.
Det är inte lätt att beräkna det du vill, nämligen kostnaden av att ha 20 oC i källarrummet året runt.
Vad du kan göra är att helt stänga av källarradiatorn och hålla den så två veckor, och veta hur många kg pellets som gick åt. Och sedan hålla 20 oC lufttemperatur i källarrummet och köra också 2 veckor, och även då veta hur många kg pellets som åtgick.
Merförbrukningen av pellets bör då vara pga källarradiatorn. Men ändrar sig utomhustemperaturen under dessa 4 veckor, införs en störning för en sådan beräkning som är svår att bedöma.
Att skaffa en vattenflödesmätare och låta installera kostar nog en del. Jag vet inte om det finns lämpliga för radiatorvatten för enfamiljshus och hur tillförlitliga de kan vara. För golvvärme finns, hur noga de är vet jag ej.
Redigerat:
@Arnodt såhär ser ritningarna ut :
Källare, det specifika rummet är nr 3. Rum 1, 2, 6 är uppvärmt till ca 20 grader medan 4 och 5 är uppvärmt men med en mycket lägre temperatur(så som rum 3 är när vi inte har 20 grader där). Det nummerlösa rummet(förutom toalett är pannerum)
Entré plan, här är det endast 8 och 9 som inte alls är uppvärmt.
Jag har en IR värmeavläsare så jag skulle kunna läsa av de retur temperaturer ni eftersöker men problemet e väl fortfarande att utetempen avgör en hel del.
Det stämmer att pannan har en shunt, dessutom finjusterar vi temperaturen på pannan, ex lägg på eller dra ifrån X grader på utvatten.
Källare, det specifika rummet är nr 3. Rum 1, 2, 6 är uppvärmt till ca 20 grader medan 4 och 5 är uppvärmt men med en mycket lägre temperatur(så som rum 3 är när vi inte har 20 grader där). Det nummerlösa rummet(förutom toalett är pannerum)
Entré plan, här är det endast 8 och 9 som inte alls är uppvärmt.
Jag har en IR värmeavläsare så jag skulle kunna läsa av de retur temperaturer ni eftersöker men problemet e väl fortfarande att utetempen avgör en hel del.
Det stämmer att pannan har en shunt, dessutom finjusterar vi temperaturen på pannan, ex lägg på eller dra ifrån X grader på utvatten.
Det enda man egentligen kan säga är hjur mycket det avger vid den givna situationen 60 grader tillopp 45 retur vid 20 i rummet.
Om elementet har just 20 graders skillnad mellan tillopp och retur, så vet man att vattentillförseln då ger exakt den påstådda effekten.
Om jag inte är helt ute o cyklar, så kan man räkna relativt linjärt på det. Det som då är intressant är differensen mellan elementets temp och rummets temp. Med 60/45/20. Så ligger alltså den varma delen av elementet 40 grader över rummet, den kalla delen ligger 25 grader över, genomsnittet är då 32,5 grader. Så när elementet i genomsnitt är 32,5 grader varmare än rummet, så avges 679 W. Skulle det istället i snitt vara 16,26 grader varmare så skulle det avge ca 340W. Osv.
Så genom att mäta dessa tre temperaturer lite då och då, så bör du kunna räkna ut förbrukningen.
Nu tror jag inte att det nödvändigtvis stämmer helt. Mycket av värmetillförseln är beroende av att luften strömmar förbi elementet, ju varmare elementet är desto snabbare strömmar luften, och därmed avges mer värme. Man kan ev. extrapolera lite mellan siffrorna för andra temperaturer som brukar finnas angivna.
Om elementet har just 20 graders skillnad mellan tillopp och retur, så vet man att vattentillförseln då ger exakt den påstådda effekten.
Om jag inte är helt ute o cyklar, så kan man räkna relativt linjärt på det. Det som då är intressant är differensen mellan elementets temp och rummets temp. Med 60/45/20. Så ligger alltså den varma delen av elementet 40 grader över rummet, den kalla delen ligger 25 grader över, genomsnittet är då 32,5 grader. Så när elementet i genomsnitt är 32,5 grader varmare än rummet, så avges 679 W. Skulle det istället i snitt vara 16,26 grader varmare så skulle det avge ca 340W. Osv.
Så genom att mäta dessa tre temperaturer lite då och då, så bör du kunna räkna ut förbrukningen.
Nu tror jag inte att det nödvändigtvis stämmer helt. Mycket av värmetillförseln är beroende av att luften strömmar förbi elementet, ju varmare elementet är desto snabbare strömmar luften, och därmed avges mer värme. Man kan ev. extrapolera lite mellan siffrorna för andra temperaturer som brukar finnas angivna.
Medlem
· Västerbottens län
· 17 853 inlägg
Enklaste sättet är väl att stänga av vattenelementet och ställa dit ett elektriskt element med en energimätare.
Protte
Protte
snowlim,
som hempularen säger kan du göra. Men du måste ta reda på fabrikatet och typ på den radiatorn du har och få liknande tabell som PURMO-tabellen, där fabriken anger avgiven effekt vid viss Tfram, Tretur och Tluft. Din radiator verkar vara från förra årtusendet, ca 1970 till 1985, gissar jag. Om din radiator vid din mätning avviker från tabelltemperaturerna för framvatten, retur och om rumstemperaturen från fabriksmätningens avviker 20 oC, då kan du räkna om lite. Då kommer att få ett ungefärligt värde på avgiven effekt.
En radiators värmeeffekt(W) till omgivningen beror på radiatorns yta som avger värme, temperaturen på radiatorns yta och av rummets lufttemperatur(medeltemperaturen).
P = A*c1 * medelT [W]
P = avgiven värmeeffekt från radiatorn [W]
A= radiatorns yta som avger värme[m2] Är inte bara höjd x bredd! Pga ytan är veckad, svårt att beräkna A.
medelT = [(Tfram - Tluft) + (Tretur - Tluft) ]/2 [oC]
c1 = är värmeövergångskoefficienten radiator till luft [W/(m2 oC)]
Man kan baka ihop A*c1 till en konstant c [W/oC] och man får då:
P = c* medelT [W]
Om fabriken har gjort sin mätning vid:
Tfram = 60 [oC]
Tretur = 45 [oC]
Tluft = 20 [oC]
Då hade de:
medelT = [(60 - 20) + (45 - 20) ]/2 = 32,5 [oC]
Om du nu vid din egen mätning får högre medelT, t.ex. 35 oC, då avger din radiator mer än fabriksmätningen.
Nämligen 35/32,5 = 1,077 gånger högre än vad fabriken anger i sin tabell för just din radiator och radiatortyp.
Kanske någon vänlig sinnad rörmokare kan säga vad det är för fabrikat och typ på din radiator. Det står inte stämplat på baksidan av radatorn?
Tluft ska du inte mäta ovanför radiatorns då där är luften väldigt varm, utan mät den i mitten på rummet.
Din radiator har två stråk för vattnet som passerar genom den. Det är 2 separata radiatorer som satts ihop. Då kan man få förstoppning pga rost smuts som hindar flödet genom det ena stråket.
som hempularen säger kan du göra. Men du måste ta reda på fabrikatet och typ på den radiatorn du har och få liknande tabell som PURMO-tabellen, där fabriken anger avgiven effekt vid viss Tfram, Tretur och Tluft. Din radiator verkar vara från förra årtusendet, ca 1970 till 1985, gissar jag. Om din radiator vid din mätning avviker från tabelltemperaturerna för framvatten, retur och om rumstemperaturen från fabriksmätningens avviker 20 oC, då kan du räkna om lite. Då kommer att få ett ungefärligt värde på avgiven effekt.
En radiators värmeeffekt(W) till omgivningen beror på radiatorns yta som avger värme, temperaturen på radiatorns yta och av rummets lufttemperatur(medeltemperaturen).
P = A*c1 * medelT [W]
P = avgiven värmeeffekt från radiatorn [W]
A= radiatorns yta som avger värme[m2] Är inte bara höjd x bredd! Pga ytan är veckad, svårt att beräkna A.
medelT = [(Tfram - Tluft) + (Tretur - Tluft) ]/2 [oC]
c1 = är värmeövergångskoefficienten radiator till luft [W/(m2 oC)]
Man kan baka ihop A*c1 till en konstant c [W/oC] och man får då:
P = c* medelT [W]
Om fabriken har gjort sin mätning vid:
Tfram = 60 [oC]
Tretur = 45 [oC]
Tluft = 20 [oC]
Då hade de:
medelT = [(60 - 20) + (45 - 20) ]/2 = 32,5 [oC]
Om du nu vid din egen mätning får högre medelT, t.ex. 35 oC, då avger din radiator mer än fabriksmätningen.
Nämligen 35/32,5 = 1,077 gånger högre än vad fabriken anger i sin tabell för just din radiator och radiatortyp.
Kanske någon vänlig sinnad rörmokare kan säga vad det är för fabrikat och typ på din radiator. Det står inte stämplat på baksidan av radatorn?
Tluft ska du inte mäta ovanför radiatorns då där är luften väldigt varm, utan mät den i mitten på rummet.
Din radiator har två stråk för vattnet som passerar genom den. Det är 2 separata radiatorer som satts ihop. Då kan man få förstoppning pga rost smuts som hindar flödet genom det ena stråket.
Redigerat:
Medlem
· Västerbottens län
· 17 853 inlägg
Vad är det som gör det så oerhört viktigt att veta vad uppvärmningen kostar av detta enda rummet?
Under dessa prov veckor måste ni duscha exakt lika ofta och länge, samma antal gäster och besöken måste vara lika långa. Handdisk måste vara samma antal och sedan måste ni bestämma att vädret ska vara exakt lika.
Inför varje provperiod sota ur pannan så den arbetar med samma förutsättning.
Protte
Under dessa prov veckor måste ni duscha exakt lika ofta och länge, samma antal gäster och besöken måste vara lika långa. Handdisk måste vara samma antal och sedan måste ni bestämma att vädret ska vara exakt lika.
Inför varje provperiod sota ur pannan så den arbetar med samma förutsättning.
Protte
Jo, jag inser att det blir väldigt svårt att avgöra vad det verkligen kommer kosta.
Rummet används 1-2 dag(ar) i månaden vilket gjort att jag endast slaget på värmen 1-2 dagar tidigare. Detta har dock inte räckt för att värma upp rummet till 22 grader, istället krävs det närmare 1 vecka för att nå dit.
Första tanken var att byta ut och sätta in 2 st c22 element i rummet för att snabbt kunna värma upp vid behov. Även om vi gör denna installation själva så hamnar den på iallafall 5000-6000 kr(behöver dra lite rör).
Efter som befintligt element nu bevisat att det klarar av att värma upp rummet till önskad temperatur så länge som den får närmare 1 vecka på sig så funderar man såklart på vad man tjänar på i längden? Ha på elementet alltid? Sätta upp elementet 1 vecka innan eller installera 2 större element som kan värma upp rummet snabbare?
Rummet används 1-2 dag(ar) i månaden vilket gjort att jag endast slaget på värmen 1-2 dagar tidigare. Detta har dock inte räckt för att värma upp rummet till 22 grader, istället krävs det närmare 1 vecka för att nå dit.
Första tanken var att byta ut och sätta in 2 st c22 element i rummet för att snabbt kunna värma upp vid behov. Även om vi gör denna installation själva så hamnar den på iallafall 5000-6000 kr(behöver dra lite rör).
Efter som befintligt element nu bevisat att det klarar av att värma upp rummet till önskad temperatur så länge som den får närmare 1 vecka på sig så funderar man såklart på vad man tjänar på i längden? Ha på elementet alltid? Sätta upp elementet 1 vecka innan eller installera 2 större element som kan värma upp rummet snabbare?