Om man behöver en gränsbestämning för att reda ut det, då kan det ta så lång tid att reda ut det, att man inte hinner innan försäljning. Sedan kan förrättningskostnaden blir stor, och man bör fundera (tillsammans med grannarna) om det är lönt med en gränsbestämning för något som har fungerat i över 50 år.H hempularen skrev:
Är stugan en sk. friggebod? Jag har för mig att friggebodar inte får byggas på samfälld mark utan bygglov.
Spelar ingen roll eftersom brottet skulle vara preskriberat
harry73 skrev:
Jo man får ju väga ihop allt. OM det är tydligt att den står på samfällighetens mark, så är det kanske onödigt att kosta på sig en gränsbestämning. Men därmed inte sagt att man behöver acceptera föreningens förslag om högt och dessutom tidsbegränsat arrende. De har inget lagligt stöd för det.
Om vi ponerar att fastigheten är värd 500 000 mindre pga tvisten, så kanske det är värt kostnaden att reda ut det, och om möjligt avvakta lite med försäljningen tills det är avklarat.
Om nu huset redan ligger ute till försäljning (som TS skriver), är det kanske lika bra att fortsätta med den, men får man under budgivningen känslan att stugan/gränsen sänker värdet får man kanske tänka om.H hempularen skrev:
Anledningen att jag säger så är för att det kan vara ett nackdel med hus som försvinner från Hemnet för att något senare komma tillbaka. Huset blir lite suspekt.
Eftersom huset redan ligger på Hemnet är det kanske lika bra att avvakta eventuell budgivning innan man bestämmer sig att dra tillbaka annonsen.
Enklast är väl att flytta in den på den egna tomten, och ev begära granne medgivande av föreningen för att få ställa den närmare tomtgränsen än 4,5 m.
Att bygga på annans mark kräver markägarens tillstånd och preskriberas ej.
Att bygga på annans mark kräver markägarens tillstånd och preskriberas ej.
Båda juridiksidor tar inte hänsyn till att huset/garzget som står på fel tomt kan vara svartbygge om de inte byggdes enligt bygglovet. Då kan kommunen kräva rivning i upp till 10 år.
Du har missförstått preskriberingen av svartbyggen. Ja, ett svartbygge preskriberas efter 10 år men det gäller bara ur bygglovssynpunkt. Du får fortsatt ej annektera din grannes tomtmark och visar det sig att ditt bygge står på din grannes mark spelar det ingen roll hur gammal byggnaden är.
Byggnader som står på annans mark regleras i jordabalken.
Visst var det väl liknande med en annan historia hör på BH då grannen delvis byggt garage på ts mark. Utslaget var då att grannen fick köpa marken till en låg engångskostnad.
Borde man inte efter 50år även anse att samfälligheten accepterat placeringen?
Borde man inte efter 50år även anse att samfälligheten accepterat placeringen?
Boden är fast tillbehör om den står på plint/grund och inte har lyftanordning (krok mm) på sig. JB 3:12 är fullt tillämpligt. Ingen högre rätt (HVR, HD) har än prövat JB 3:12 som hette förr 3:11 och tidigare 3:7 och ännu äldre i 1903 år prop 3:5. Det finns liknade fall från Frostanders moraknivfabrik från 1928 men där prövades HD inte 3:12, käromålet ogillades pga osäker gräns. HD har prövat inom stadsplan trappa från port som sticker ut i gatan någon gång på 1800 talet och gett klartecken för det intrånget på oftast allmän plats men där gjordes inga avvägningar mot 3:12.
Dock så får byggnaden stå kvar men ni har inget rätt till tillträde för den delen som skjuter in. Tillträde säkras med att överföra mark från samfälligheten till er. Om lantmätaren gör båtnadsberäkning just i detta fall vet jag inte men det finns risk att förrättningen kan ställas in. Föreningen får gällande tomtpris + 25%. Se annars handbok jordabalk sid 74 som lantmätaren har om en pool som stack in till grannen.
Det finns alltså ingen domare i någon tingsrätt i detta rike som har kännedom om 3:12 så om föreningen krånglar med stämning så påminn domaren om 3:12.
Dock så får byggnaden stå kvar men ni har inget rätt till tillträde för den delen som skjuter in. Tillträde säkras med att överföra mark från samfälligheten till er. Om lantmätaren gör båtnadsberäkning just i detta fall vet jag inte men det finns risk att förrättningen kan ställas in. Föreningen får gällande tomtpris + 25%. Se annars handbok jordabalk sid 74 som lantmätaren har om en pool som stack in till grannen.
Det finns alltså ingen domare i någon tingsrätt i detta rike som har kännedom om 3:12 så om föreningen krånglar med stämning så påminn domaren om 3:12.
Rent juridiskt så tillhör den delen av boden som kalvar in inte er, den hängde inte med när ni köpte er fastighet. Här krockar 3:12 om "bort äga kännedom om" mot fastighetstillbehör i 2:1. Inträngandet är perdurerande (pågående) och preskriberas aldrig. Känner man till intrånget vid köpet så ärver man missgärningen men det är nästan omöjligt att bevisa.
Jag hade låtit den stå kvar och påpekat uppförsbacken föreningen har,
Problemet just här är att en samfällighet, som ju är en konstellation av andra fastigheter inte kan ge servitut, hade det varit en annan ägarform hade man löst det med engångsersättning för markvärde och servitut, som då inte kan sägas upp eftersom det var mot vederlag.
Om det ligger en anläggning, väg, park etc och denna förvaltas av en samfällighetsförening så är det den underliggande markens ägare ni skall förhandla med. Då kan man skriva servitut. Kolla om det är ett "S" på fastighetsbeteckningen tex Annestorp S:10
Jag hade låtit den stå kvar och påpekat uppförsbacken föreningen har,
Problemet just här är att en samfällighet, som ju är en konstellation av andra fastigheter inte kan ge servitut, hade det varit en annan ägarform hade man löst det med engångsersättning för markvärde och servitut, som då inte kan sägas upp eftersom det var mot vederlag.
Om det ligger en anläggning, väg, park etc och denna förvaltas av en samfällighetsförening så är det den underliggande markens ägare ni skall förhandla med. Då kan man skriva servitut. Kolla om det är ett "S" på fastighetsbeteckningen tex Annestorp S:10
