Ackumulatortank 410 m3 bäst i betong?
Jag är inget proffs på ackumulatortankar, inte heller på betong, men till yrket innovatör. Ur mitt perspektiv verkar ackumulatortankar vara ett område, där utvecklingen inte kommit särskilt långt tekniskt sett. Jag ställde därför den klassiska innovationsfrågan: Varför inte göra tvärtom? Och svaren pekar på att en sådan betongtank i framtiden kan bli bästa val.
Den första frågan: Varför tillverkas ackumulatortankar i stål, besvarades med: Högtrycksbestämmelser. Sedan började i detta forum diskuteras s k trycklösa alternativ, där andra material än stål blir möjliga.
Så varför inte tillverka tanken i betong i stället. Svaren ledde till frågor om betongs hållfasthet vid 100 C och fuktvandring. För en lågtryckslösning finns (vad jag kan se) inga andra hinder för betongtankar. All värme tas ju ut ur tanken via slutna slingor, och ev. sandpartiklar i vattenkretsen till pannan kan enkelt tas om hand av ett filter på ledningen från tanken.
Så till betongs hållfasthetsegenskaper. På http://www.byggamedprefab.se/?&lang=1&force_menu=254 finns utförlig redovisning av betongs hållfasthet. Den förändras ej mellan rumstemperatur till 400-500C för att där rasa mycket snabbt. Kombinationen fukt och värme 100 C bör inte ha någon betydelse för s k vattenfast betong. Fukten orsakar problem i mest i gasform eller vid frysning, när den kan spränga betongen, men så blir ju aldrig fallet för en ackumulatortank.
Så alternativet ackumulatortank i form av en betongcistern nedgrävd på tomten, omgiven av 50 cm cellplastisolering kanske blir framtidens lösning. Varför ha ett stort stålplåtsåbäke inomhus? Man kan ju gräva en 4 x 4 m och drygt 3 m djup grop, och där gjuta en betongtank 2,5 x 2,5m, h=2 m och få 10 m3 - kräver rejäl vedpanna . Värmeväxling klaras enkelt med raka standard kopparrör (10 x 2 m = 20 m slingor?), anslutna via hål i en stålplåt som gjutits in i en av betongväggarnas sida (där även ca 1 m inspektionsutrymme förläggs på utsidan, vara hälften sedan fylls med isolering), särskilda likaså slutna förvärmningstankar kan dessutom placeras på lämplig höjd inuti cisternen för returslingor, förvärmning, optimal skiktning etc
Vill man sedan bygga om tanken, är det bara att ta bort matjordslagret, cellplastisoleringen, lyfta på plåtlocket och gå ner i tanken och bygga om. Möjligheterna och flexibiliteten är maximal
Problemet med ev. grundvatten runt tanken (jag förutsätter stenkistelösning under hela tankens botten som dränering. Bör räcka i många fall) kan lösas via materialval cellplast. Cellplast används ju även till flytbryggor. Locket på tanken blir endast en (eller två )rostskyddsmålad lös stålplåt.
En betongtank har stora fördelar.
Förläggs med fördel utomhus i marken
Enkel att bygga i valfri stolek
Billigaste byggmaterial i flertalet fall
Betongen fungerar själv som ackumulator av värme
Värmelagring i sektioner möjlig i "jättetankar" (i teorin) för optimal skiktning,
Expansionskärl behövs aldrig. Fyll tanken, låt expansionsvatten rinna ut. Sedan är tanken optimalt fylld (dvs 95-97% av höjden).
Ingen skulle idag tänka tanken på att ha avloppstankarna inomhus. I mitt eget fall, sluttningstomt och källarvåning, verkar alternativet att ha betongtanken nedgrävd utanför källarväggen allt attraktivare. För det bästa vore ju om man bara kunde gräva ner ackumulatortanken och det sedan fungerade problemfritt i 100 år. Rent tekniskt bör detta vara möjligt med en betongtank.
Det är svårt att spå om framtiden... men för ackumulatortankar har betong en obestridlig fördel. Betong rostar inte. Ska ytterligare kolla hållfasthetsdetaljer, men då jag själv tidigare förde fram idén om betongtankar, så ges här de svar jag funnit. Jag tror, att när industrin mognat, kan lösningar enligt ovan teknik bli ganska vanliga, därför att betong här har obestridliga fördelar mot stål.
Den första frågan: Varför tillverkas ackumulatortankar i stål, besvarades med: Högtrycksbestämmelser. Sedan började i detta forum diskuteras s k trycklösa alternativ, där andra material än stål blir möjliga.
Så varför inte tillverka tanken i betong i stället. Svaren ledde till frågor om betongs hållfasthet vid 100 C och fuktvandring. För en lågtryckslösning finns (vad jag kan se) inga andra hinder för betongtankar. All värme tas ju ut ur tanken via slutna slingor, och ev. sandpartiklar i vattenkretsen till pannan kan enkelt tas om hand av ett filter på ledningen från tanken.
Så till betongs hållfasthetsegenskaper. På http://www.byggamedprefab.se/?&lang=1&force_menu=254 finns utförlig redovisning av betongs hållfasthet. Den förändras ej mellan rumstemperatur till 400-500C för att där rasa mycket snabbt. Kombinationen fukt och värme 100 C bör inte ha någon betydelse för s k vattenfast betong. Fukten orsakar problem i mest i gasform eller vid frysning, när den kan spränga betongen, men så blir ju aldrig fallet för en ackumulatortank.
Så alternativet ackumulatortank i form av en betongcistern nedgrävd på tomten, omgiven av 50 cm cellplastisolering kanske blir framtidens lösning. Varför ha ett stort stålplåtsåbäke inomhus? Man kan ju gräva en 4 x 4 m och drygt 3 m djup grop, och där gjuta en betongtank 2,5 x 2,5m, h=2 m och få 10 m3 - kräver rejäl vedpanna . Värmeväxling klaras enkelt med raka standard kopparrör (10 x 2 m = 20 m slingor?), anslutna via hål i en stålplåt som gjutits in i en av betongväggarnas sida (där även ca 1 m inspektionsutrymme förläggs på utsidan, vara hälften sedan fylls med isolering), särskilda likaså slutna förvärmningstankar kan dessutom placeras på lämplig höjd inuti cisternen för returslingor, förvärmning, optimal skiktning etc
Vill man sedan bygga om tanken, är det bara att ta bort matjordslagret, cellplastisoleringen, lyfta på plåtlocket och gå ner i tanken och bygga om. Möjligheterna och flexibiliteten är maximal
Problemet med ev. grundvatten runt tanken (jag förutsätter stenkistelösning under hela tankens botten som dränering. Bör räcka i många fall) kan lösas via materialval cellplast. Cellplast används ju även till flytbryggor. Locket på tanken blir endast en (eller två )rostskyddsmålad lös stålplåt.
En betongtank har stora fördelar.
Förläggs med fördel utomhus i marken
Enkel att bygga i valfri stolek
Billigaste byggmaterial i flertalet fall
Betongen fungerar själv som ackumulator av värme
Värmelagring i sektioner möjlig i "jättetankar" (i teorin) för optimal skiktning,
Expansionskärl behövs aldrig. Fyll tanken, låt expansionsvatten rinna ut. Sedan är tanken optimalt fylld (dvs 95-97% av höjden).
Ingen skulle idag tänka tanken på att ha avloppstankarna inomhus. I mitt eget fall, sluttningstomt och källarvåning, verkar alternativet att ha betongtanken nedgrävd utanför källarväggen allt attraktivare. För det bästa vore ju om man bara kunde gräva ner ackumulatortanken och det sedan fungerade problemfritt i 100 år. Rent tekniskt bör detta vara möjligt med en betongtank.
Det är svårt att spå om framtiden... men för ackumulatortankar har betong en obestridlig fördel. Betong rostar inte. Ska ytterligare kolla hållfasthetsdetaljer, men då jag själv tidigare förde fram idén om betongtankar, så ges här de svar jag funnit. Jag tror, att när industrin mognat, kan lösningar enligt ovan teknik bli ganska vanliga, därför att betong här har obestridliga fördelar mot stål.
I Växjö har man gjort försök en gång i tiden med just betongtankar. Största problemet vill jag minnas var just alla partiklar som betongen släppte ifrån sig, partiklar som ställde till det i filter, rör och ventiler.
Jag hittar inte länken till rapporten nu, men den ska finnas på nätet någonstans.
Jag hittar inte länken till rapporten nu, men den ska finnas på nätet någonstans.
Jag har faktiskt funderat på detta (jämfört med filtreringsproblemen i cellulosaindustrier verkar detta banalt), så det verkar underligt att man inte klarar dessa partiklar via ett (eller två) filter på den enda ledning som berörs - från tank till panna. Alla större partiklar faller till botten, utgående rör mot panna får givetvis ej läggas så att det startar omrörning av botten, och inga stora mängder ska därför komma till filtret efter inkörningsperioden. Låga flödeshastigheter via (mycket) grova rör gäller självklart.apersson850 skrev:
Kan problemet i stället vara, att kalkavlagringar från betongen transporteras via vattnet och sedan fälldes ut i kritiska ventiler? En cirkulationspump bör dock klara även sådant, men kanske inte alla ventiltyper. Då gäller att hitta ventiler som ej är så känsliga för detta. (I värsta fall blir en möjlig lösning att förse betongen med ett ytskikt ("måla") som stoppar utfällning av kalk. Det finns andra lösningar som gjuta fast olika material på insidan tanken, t ex plåtar, permanent fastgjutna via skruvar, antingen redan vid gjutningen eller långt senare. Sådant verkar dock overkill just nu.
Problemet verkar således lösbart, även om det skulle dyka upp många år efter tanken tagits i drift, just pga detta är ett trycklöst system, där det alltid blir lätt att gå in i tanken och där ändra på densamma
Ett problem du missat? är att vattnet kommer att syresättas och pannans livslängd blir kort om du pumpar samma vatten i panna och (betong)tank. Annars ytterligare värmeväxlare om måste vara betydligt större om den ska kunna överföra tex 50 kW vid delta-T 10 grader.
Har svårt att tro att nån kan göra totalentreprenad på detta och kunkurrerara med en plåttank. Vi lämnade fast pris på komplett anläggning, Inova 50 kW panna, 6 m3 tank monterat och klart inklusive allt på 140 000:- om jag minns rätt.
Men vill man pula själv kan det vara ett alternativ...
Har svårt att tro att nån kan göra totalentreprenad på detta och kunkurrerara med en plåttank. Vi lämnade fast pris på komplett anläggning, Inova 50 kW panna, 6 m3 tank monterat och klart inklusive allt på 140 000:- om jag minns rätt.
Men vill man pula själv kan det vara ett alternativ...
OK. En betongtank bör då på grund av detta göras lika sluten (lufttätt) som en konventionell plåttank, dvs utan lufttillträde till vattnet i stora tanken. Det handlar då om var en del av vattnet ska förvaras under uppvärmningsfasen. En med ytterluften förbunden separat sluten expansionsdel (i betong) täckt med paraffinolja för att hindra avdunstning och syresättning, bör förbindas till huvudtanken via hävert. Detta löser problemet utan nämnvärd extrakostnad.Matss skrev:
Den största fördelen med betongtanken är faktiskt att jag slipper ha den i värdefullt(och beskattat) utrymme inomhus utan kan lägga den nedgrävd i backen. Vad kostar det att bygga ett rum enbart för en plåttank? Detta mervärde gör att betongtanken till och med får bli dyrare än en plåttank (nu tror jag det blir tvärtom, inkl grävning och allt)