Material till trappa
Ska bygga en trappa till ett sovloft och funderar på vilket material som är lämpligt att använda.
Tänker mig något skivmaterial, kanske MDF, men är det lämpligt att bygga trappa av? Försöker hålla nere kostnaden. MDF i allt utom planstegen kanske?
Här är en enkel skiss av trappan
Tänker mig något skivmaterial, kanske MDF, men är det lämpligt att bygga trappa av? Försöker hålla nere kostnaden. MDF i allt utom planstegen kanske?
Här är en enkel skiss av trappan
Om jag gör trappan 7-800 mm bred, hur tjocka bör planstegen vara, minst?
18mm finns ju gott om material att välja bland, men det känns lite klent. Men med stöd av sättsteg under framkant och i bakkant kanske det funkar? Tänkte kexa och limma ihop det hela.
Fast det är klart, ett alternativ är att göra en öppen trappa, utan sättsteg. Har inte riktigt tänkt så, men det skulle ju funka också.
18mm finns ju gott om material att välja bland, men det känns lite klent. Men med stöd av sättsteg under framkant och i bakkant kanske det funkar? Tänkte kexa och limma ihop det hela.
Fast det är klart, ett alternativ är att göra en öppen trappa, utan sättsteg. Har inte riktigt tänkt så, men det skulle ju funka också.
Bästa svaret
Till att börja med så blir snedstegen mycket bredare än på din skiss. Trappgeometri har några få regler som är tänkta för att varje steg skall kännas lika långt. Tänjs reglerna för mycket blir trappan obekväm och kanske till och med farlig.
Steglängden bestäms av en tänkt gånglinje. Trappan i skissen ser ut att ha gånglinjen i rät vinkel. För att få det ”rätt” bör gånglinjen följa ett spår som går ca 3/5-delar från spindelns centrum. I en smal trappa kan det vara nödvändigt att dra gånglinjen närmare mitten av steget, vilket gör snedstegen ännu större.
Rita på det för att se vad det får för konsekvenser.
Nog om det... till frågan som ställdes.
Tjocklek på plansteg är lite beroende av träslaget och mycket beroende av bredden på trappan. 7-800mm är inte mycket. Då går det att gå ner i tjocklek. 27mm är en dimension som duger för den bredden. Oavsett tjocklek så kommer stegen att svikta lite när ni går i trappan. 27 kommer svikta mer än 35. Fortfarande inte så mycket att svikten är ett problem om trappan är rätt gjord.
Sättsteg som är gjorda på rätt sätt och monterade rätt förbättrar bärigheten väldigt mycket. Plansteg på 18mm är att tänja det för långt. Inte för att sviktande steg blir ett problem utan för att infästningar sitter trångt. Ganska stor skillnad i hur mycket gänga som kan användas i 18mm jämfört med 27mm. Även skruvning i kant på 18 respektive 27 är en faktor att fundera på. Större risk att den klenare dimensionen spricker och krånglar.
Gammelskolan när det gäller trappkonstruktion är att planstegen fräses in i vangstycket. Tappen nackas bara på uppsidan av steget. Tapparna får inte bottna. Någon mm luft skall det vara. Sedan fästs stegen traditionellt genom att man skråspikar eller skråskruvar underifrån (därför ingen nacke på tappen nere).
Tanken är att inte låsa några rörelser mer än absolut nödvändigt då trä som kämpar för att få glida orsakar knarr. Glida kommer det att göra i vilket fall som helst i en massivträtrappa.
Nyskolan är att fästa stegen med kraftiga genomgående skruv rakt in i ändträet på stegen. Teoretiskt borde det vara sämre enligt gammel-teorin då man försöker tvinga steget att stanna i vangstycket även när svikten vill dra steget något lite. Enda vägen svikten kan ta utan att tappen kryper ut och in är att vangstycket fjädrar istället.
Erfarenhet visar att det verkar fungera, men till priset av löjligt grova dimensioner som man sällan får se i gamla trappor. Förr eller senare nöts skruvhålen upp och en trappa som byggt med iden att rörelser går att förhindra kan börja knarra efter några år när garantin har gått ut.
Sättsteg förbättrar betydligt genom att ta upp kraften. Rätt gjort minskar svikten till i princip noll.
Ett sätt är att fräsa in sättstegen i underkant på steget. Vid monteringen pressar man in sättsteget så hårt man kan för hand och spikar/skruvar det mot det undre steget. Överkanten av sättsteget bomberas (vilket innebär att det hyvlas ner mot kanterna för att stötta steget i mitten och inte i kanterna.
Sättsteg har naturligtvis gjorts i massivt trä i gamla trappor. Det har den stora nackdelen att det krymper och sväller. Därmed kan det hända att trappan knarrar säsongsvis. Bättre att göra sättsteg av material med låst fuktrörelse som t ex plyfa.
En del vill fräsa in även sättstegen i vangstycket. Det har fördelen att placeringen blir självklar. Risken för att det blir en synlig glipa mella sätt och vang försvinner. Nackdelen är att monteringen av trappan blir vääldigt mycket svårare. Mekaniskt spelar det ingen roll, möjligen bortsett ifrån att stegets fuktrörelse låses i framkant av sättsteget.
Att hellimma något i en massivträtrappa är en dålig idé. Över tid kommer något att lossna och alla krafter gör att det rör sig där, med extremt knarr som resultat.
Rekommendationen MOT lim i massivträtrappor gäller dock INTE om trappan tillverkas av något dött material som t ex MDF.
Om det kan tänkas att det går att få till en så rigid konstruktion att limfogar håller kan allt låsas utan att bryta mot några paradigm eller principer. Vi antar också att inget trä får sådan roll att svällning och krympning tillåts bli ett problem. Alla ingående bärande komponenter hellimmas.
Lyckas det blir trappan knarrfri av samma skäl som betong. Det går att göra i relativt tunn MDF. 16mm kanske.
Trappstegen går att klä med trä. Ungefär som med en trapprenoveringssats. Dekorstegen kan skruvas eller limmas. Är de så grova som i skissen ovan bör de fästas som bänkskivor. Skruv rakt igenom i bakkant för att steget inte skall röra sig. Med skruv genom ett större hål och karrosseribricka i framkant för att tillåta all rörelse där.
Som vanligt har jag troligen glömt en massa saker som jag ser som självklara. Hoppas övriga tankar och råd kan vara till nytta.
Mvh Findus
Steglängden bestäms av en tänkt gånglinje. Trappan i skissen ser ut att ha gånglinjen i rät vinkel. För att få det ”rätt” bör gånglinjen följa ett spår som går ca 3/5-delar från spindelns centrum. I en smal trappa kan det vara nödvändigt att dra gånglinjen närmare mitten av steget, vilket gör snedstegen ännu större.
Rita på det för att se vad det får för konsekvenser.
Nog om det... till frågan som ställdes.
Tjocklek på plansteg är lite beroende av träslaget och mycket beroende av bredden på trappan. 7-800mm är inte mycket. Då går det att gå ner i tjocklek. 27mm är en dimension som duger för den bredden. Oavsett tjocklek så kommer stegen att svikta lite när ni går i trappan. 27 kommer svikta mer än 35. Fortfarande inte så mycket att svikten är ett problem om trappan är rätt gjord.
Sättsteg som är gjorda på rätt sätt och monterade rätt förbättrar bärigheten väldigt mycket. Plansteg på 18mm är att tänja det för långt. Inte för att sviktande steg blir ett problem utan för att infästningar sitter trångt. Ganska stor skillnad i hur mycket gänga som kan användas i 18mm jämfört med 27mm. Även skruvning i kant på 18 respektive 27 är en faktor att fundera på. Större risk att den klenare dimensionen spricker och krånglar.
Gammelskolan när det gäller trappkonstruktion är att planstegen fräses in i vangstycket. Tappen nackas bara på uppsidan av steget. Tapparna får inte bottna. Någon mm luft skall det vara. Sedan fästs stegen traditionellt genom att man skråspikar eller skråskruvar underifrån (därför ingen nacke på tappen nere).
Tanken är att inte låsa några rörelser mer än absolut nödvändigt då trä som kämpar för att få glida orsakar knarr. Glida kommer det att göra i vilket fall som helst i en massivträtrappa.
Nyskolan är att fästa stegen med kraftiga genomgående skruv rakt in i ändträet på stegen. Teoretiskt borde det vara sämre enligt gammel-teorin då man försöker tvinga steget att stanna i vangstycket även när svikten vill dra steget något lite. Enda vägen svikten kan ta utan att tappen kryper ut och in är att vangstycket fjädrar istället.
Erfarenhet visar att det verkar fungera, men till priset av löjligt grova dimensioner som man sällan får se i gamla trappor. Förr eller senare nöts skruvhålen upp och en trappa som byggt med iden att rörelser går att förhindra kan börja knarra efter några år när garantin har gått ut.
Sättsteg förbättrar betydligt genom att ta upp kraften. Rätt gjort minskar svikten till i princip noll.
Ett sätt är att fräsa in sättstegen i underkant på steget. Vid monteringen pressar man in sättsteget så hårt man kan för hand och spikar/skruvar det mot det undre steget. Överkanten av sättsteget bomberas (vilket innebär att det hyvlas ner mot kanterna för att stötta steget i mitten och inte i kanterna.
Sättsteg har naturligtvis gjorts i massivt trä i gamla trappor. Det har den stora nackdelen att det krymper och sväller. Därmed kan det hända att trappan knarrar säsongsvis. Bättre att göra sättsteg av material med låst fuktrörelse som t ex plyfa.
En del vill fräsa in även sättstegen i vangstycket. Det har fördelen att placeringen blir självklar. Risken för att det blir en synlig glipa mella sätt och vang försvinner. Nackdelen är att monteringen av trappan blir vääldigt mycket svårare. Mekaniskt spelar det ingen roll, möjligen bortsett ifrån att stegets fuktrörelse låses i framkant av sättsteget.
Att hellimma något i en massivträtrappa är en dålig idé. Över tid kommer något att lossna och alla krafter gör att det rör sig där, med extremt knarr som resultat.
Rekommendationen MOT lim i massivträtrappor gäller dock INTE om trappan tillverkas av något dött material som t ex MDF.
Om det kan tänkas att det går att få till en så rigid konstruktion att limfogar håller kan allt låsas utan att bryta mot några paradigm eller principer. Vi antar också att inget trä får sådan roll att svällning och krympning tillåts bli ett problem. Alla ingående bärande komponenter hellimmas.
Lyckas det blir trappan knarrfri av samma skäl som betong. Det går att göra i relativt tunn MDF. 16mm kanske.
Trappstegen går att klä med trä. Ungefär som med en trapprenoveringssats. Dekorstegen kan skruvas eller limmas. Är de så grova som i skissen ovan bör de fästas som bänkskivor. Skruv rakt igenom i bakkant för att steget inte skall röra sig. Med skruv genom ett större hål och karrosseribricka i framkant för att tillåta all rörelse där.
Som vanligt har jag troligen glömt en massa saker som jag ser som självklara. Hoppas övriga tankar och råd kan vara till nytta.
Mvh Findus
Kexning och limning avsåg mellan plan- och sättsteg, inte plansteg och vangstyckenkatos skrev:
Där hade jag precis som du säger tänkt fräsa in.Tack Findus!
Skissen jag gjort utgår ifrån L-trappan på denna sida, och har precis samma förhållanden på måtten som den trappan.
https://snickarlaget.se/service-och-hjalp/trapptypermatt/
Jag tror jag gör så att jag kör på en trappa med 27mm furu i planstegen, plywood i sättstegen. Plansteg infrästa i vangstyckena och sättstegen infrästa i underkant planstegen med bombering.
Enda stället jag limmar på då, om jag förstått saken rätt, är i bakkant plansteg mot sättsteg. Allt annat får tillåtas röra på sig.
Känns som det kan bli bra det här
https://snickarlaget.se/service-och-hjalp/trapptypermatt/
Jag tror jag gör så att jag kör på en trappa med 27mm furu i planstegen, plywood i sättstegen. Plansteg infrästa i vangstyckena och sättstegen infrästa i underkant planstegen med bombering.
Enda stället jag limmar på då, om jag förstått saken rätt, är i bakkant plansteg mot sättsteg. Allt annat får tillåtas röra på sig.
Känns som det kan bli bra det här
Tog dig på ordet Findus och plockade bort ett steg, så att stegdjupet i sväng-delen blev lite större. Har sågat till alla plansteg nu och provlagt trappan på plan mark, ser bra ut så långt
Kul att det går framåt. Trappor är kul för att de blir ett skulpturellt inslag i rummet (eller utet om det är en utetrappa). Sådär av en ren händelse har jag just nu i helgen (lör-sön) omarbetat en trist 2-vånings stålspiraltrappa på snickeriet som hyr in mig.
Målen var att knyta ihop med ett loft halvägs upp. Ändra riktning så att trappan är vänd mot utgången. Frigöra bättre verkstadsyta där trappan har varit. Samt att kunna riva en trappa till loftet och därigenom frigöra 4+4 m2 värdefull verkstadsyta.
Problemen var att det förstås inte fanns så mycket plats som vi skulle ha önskat. Besvärliga spånrör och kabelstegar som är i vägen för en rak trappdel. Järnstag och grejer som klyver luften där trappan skulle byggas.
Tidigare har jag ritat upp ett förslag i skala 1:1 med ett 2,5 stegs vilplan i vinkel (minimum. Blir sas ett trappvägssteg mitt i trappan.) tre snedsteg för att komma ner tillräckligt för att spånröret precis skall få plats.
Efter lite ansträngning för att förklara varför det måste krånglas till på det sättet fick jag klartecken. Så långt hade jag utelämnat detaljerna i konstruktionen av plattformen då det ändå inte hade blivit riktigt rätt.
Lördag var stright forward. En rak trappa behöver inte avancerat planerande. Tillverkade den raka delen (ca8h).
Söndag spårade det ur.
Planen var att sätta ihop den raka delen, slakta ståltrappan,
ställa nya på plats
och sedan improvisera utifrån min ritning
och det med en fullständigt snedvriden uppfattning om hur lång tid saker tar. Kombinera det med min dokumenterade ovilja att ge upp förrän jag utfört vad jag tänkt.
Kl 0230 i morse såg det ut så här (16,5h)
Nu fattas räcke, handledare och sättsteg. Är lite missnöjd med skruvraden på vilplanet. Den är för rak. Skall fylla hålen med spån och lim och sätta en ny kulissrad precis i gånglinjen med polerade mässingsskruv. Annars tycker jag att det blev ett stilmässigt passande tillskott i Thunderdoome Design Departments produktion.
Mvh Findus
Målen var att knyta ihop med ett loft halvägs upp. Ändra riktning så att trappan är vänd mot utgången. Frigöra bättre verkstadsyta där trappan har varit. Samt att kunna riva en trappa till loftet och därigenom frigöra 4+4 m2 värdefull verkstadsyta.
Problemen var att det förstås inte fanns så mycket plats som vi skulle ha önskat. Besvärliga spånrör och kabelstegar som är i vägen för en rak trappdel. Järnstag och grejer som klyver luften där trappan skulle byggas.
Tidigare har jag ritat upp ett förslag i skala 1:1 med ett 2,5 stegs vilplan i vinkel (minimum. Blir sas ett trappvägssteg mitt i trappan.) tre snedsteg för att komma ner tillräckligt för att spånröret precis skall få plats.
Efter lite ansträngning för att förklara varför det måste krånglas till på det sättet fick jag klartecken. Så långt hade jag utelämnat detaljerna i konstruktionen av plattformen då det ändå inte hade blivit riktigt rätt.
Lördag var stright forward. En rak trappa behöver inte avancerat planerande. Tillverkade den raka delen (ca8h).
Söndag spårade det ur
.Planen var att sätta ihop den raka delen, slakta ståltrappan,
ställa nya på plats
och sedan improvisera utifrån min ritning
och det med en fullständigt snedvriden uppfattning om hur lång tid saker tar. Kombinera det med min dokumenterade ovilja att ge upp förrän jag utfört vad jag tänkt.
Kl 0230 i morse såg det ut så här (16,5h)
Nu fattas räcke, handledare och sättsteg. Är lite missnöjd med skruvraden på vilplanet. Den är för rak. Skall fylla hålen med spån och lim och sätta en ny kulissrad precis i gånglinjen med polerade mässingsskruv. Annars tycker jag att det blev ett stilmässigt passande tillskott i Thunderdoome Design Departments produktion
.Mvh Findus