Löpande skarvar på omålad fasad
Hej,
Håller på att planera inför bygget av ett lösvirkeshus och funderar nu över fasaden. Planen är att låta hyvla fram slät, spontad, panel, i tre olika bredder. Panelen ska ej målas, endast behandlas med järnvitrol.
Delar av huset är rätt högt och hyvleriet jag fått offert av klarar inte att leverera längderna som behövs för att slippa skarva, även med fingerskarvning. Jag vill helst undvika alla typer av midja och funderar därför på att skarva löpande där det behövs, vilket främst är sidan på huset som syns absolut minst från alla ytor någon kommer att vistas på.
Jag har ingen uppfattning om hur bra/dålig fasaden skulle bli med skarvar. Har bara erfarenheter av äldre målade fasader, där skarvarna ser rätt illa ut.
Kanske någon annan har erfarenheter av detta?
Håller på att planera inför bygget av ett lösvirkeshus och funderar nu över fasaden. Planen är att låta hyvla fram slät, spontad, panel, i tre olika bredder. Panelen ska ej målas, endast behandlas med järnvitrol.
Delar av huset är rätt högt och hyvleriet jag fått offert av klarar inte att leverera längderna som behövs för att slippa skarva, även med fingerskarvning. Jag vill helst undvika alla typer av midja och funderar därför på att skarva löpande där det behövs, vilket främst är sidan på huset som syns absolut minst från alla ytor någon kommer att vistas på.
Jag har ingen uppfattning om hur bra/dålig fasaden skulle bli med skarvar. Har bara erfarenheter av äldre målade fasader, där skarvarna ser rätt illa ut.
Kanske någon annan har erfarenheter av detta?
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Det är ganska vanligt på högre gavlar med träfasad. Jag bodde länge i ett 2 1/2-planshus byggt 1929. Största höjdmåttet på gaveln var ca 10 meter (källaren oräknad). Fasaden bestod av 8 tum breda hyvlade panelbrädor med profilerad lockläkt. I skarvarna, som aldrig låg i linje (sk generalskarvar), var brädorna snedsågade i 45 grader. Lockläkten var också skarvad på samma sätt men aldrig samtidigt som panelen. Fasaden var målad med linoljefärg, vilket dolde skarvarna en del men inte helt. Skillnaden mot en laserad eller järnvitriolad fasad är nog inte så stor. Det viktigaste är att sprida ut skarvarna så att de inte bildar ett mönster. Du behöver minst tre olika längder av panelen, gärna ännu fler, för att åstadkomma detta.
Personligen skulle jag inte nöja mig med järnvitriol på en fasad som jag lagt ner rätt mycket pengar på. Inte ens med superkvalitet på virket håller det så länge som man kan begära. Men det är inte mitt problem.
Personligen skulle jag inte nöja mig med järnvitriol på en fasad som jag lagt ner rätt mycket pengar på. Inte ens med superkvalitet på virket håller det så länge som man kan begära. Men det är inte mitt problem.
Tack för svar,J justusandersson skrev:
Att diskutera järnvitriol finns det andra trådar för, så det hoppar vi. Att sprida skarvarna är förstås viktigt. Ska inte ha några lock så det problemet slipper vi. Att det ser ok ut när fasaden är nytt ser jag inte som ett problem, utan funderar snarare på hur livslängden/förfallet blir vid skarvarna, i jämförelse med en icke-skarvad panel.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Jag tror inte det är något större problem. Träets rörelser i längsled (= fiberriktningen) är ju avsevärt mindre än tvärs fiberriktninen. Det beror självklart också på hur det är sågat. Hög virkeskvalitet, få kvistar, tätvuxet mm, är ett klart plus. Kan du få tag på norrländsk gran är det väldigt bra. Olika svårt beroende på var du bor.
Man brukar skarva i 45 graders vinkel så vattnet inte rinner in och sätta skarven så högt upp som möjligt där det rinner mindre vatten på väggen.
Blocksågar av det större och modernare slaget brukar klara stockar i upp till 9 meters längder. Det finns enstaka sågverk som klarar ännu längre längder. Skogsbolagen däremot varken hugger eller köper upp stockar som är över 5,70.
Om man har tid kan man köpa extralånga stockar av någon skogsägare och få dem fraktsågade och ta hem dem och stabba och låta dem lufttorka. Då får man virke i vilka längder som helst som sågen klarar.
Vi har sågat 8,5 meters virke någon gång till något av mina hobbyprojekt....... och en gång var jag inblandad i ett bygge där längsta trävirket var 9,5 meter. Jag körde ett lass 9,5 meters stockar till byggplatsen.
Blocksågar av det större och modernare slaget brukar klara stockar i upp till 9 meters längder. Det finns enstaka sågverk som klarar ännu längre längder. Skogsbolagen däremot varken hugger eller köper upp stockar som är över 5,70.
Om man har tid kan man köpa extralånga stockar av någon skogsägare och få dem fraktsågade och ta hem dem och stabba och låta dem lufttorka. Då får man virke i vilka längder som helst som sågen klarar.
Vi har sågat 8,5 meters virke någon gång till något av mina hobbyprojekt....... och en gång var jag inblandad i ett bygge där längsta trävirket var 9,5 meter. Jag körde ett lass 9,5 meters stockar till byggplatsen.
Självbyggare
· Stockholm
· 9 832 inlägg
Vi körde limträpanel från Martinssons. Den är ändspontad. Går även att få behandlad med Järnvitrol från fabrik.
Vårt hus har ca 10 meter och byggt ca 1940. Den gamla fasaden var skarvad på lite olika längd med raka snitt och målad med falurödfärg. Det var inga problem med röta i någon skarv, men det var också en otroligt fin kvalitet på virket, tätvuxet och fint. Med rätt kvalitet verkar det kunna hålla i många år också med rak skarv. Det enda stället där vi kunde hitta röta var i nederkant på fasaden och vissa lockläkt.