Nej du... tyvär låg allt kursmaterial online då kursen genomfördes, så det har jag inte tillgång till nu.
Dock va kursledaren så hård angående just detta att han hotade (på skämt
) med att om man svara fel på just detta på tentan så skulle man få Icke Godkänt.
Han utbildar byggingenjörer på KTH så han borde ha koll på vad som gäller, synd bara att jag inte kan hänvisa till något
Men om du överklagar detta så kan ju den som ska bygga bara ändra till sadeltak så får han bygga lika högt, så du är medveten om det, dock får han/hon sämre utnyttjad byggnad.
Dock va kursledaren så hård angående just detta att han hotade (på skämt
) med att om man svara fel på just detta på tentan så skulle man få Icke Godkänt.Han utbildar byggingenjörer på KTH så han borde ha koll på vad som gäller, synd bara att jag inte kan hänvisa till något
Men om du överklagar detta så kan ju den som ska bygga bara ändra till sadeltak så får han bygga lika högt, så du är medveten om det, dock får han/hon sämre utnyttjad byggnad.
Med sadeltak så blir övervåningen ganska så oanvändbar på det sätt som de har tänkt sig, så hade de fått avslag på sin ansökan så hade det nog slutat med att de byggt i en våning istället, dvs ganska mycket lägre.
Känns som att jag nog får släppa detta. Är väl på sätt och vis ett i-landsproblem. Kanske kan se det positivt på så sätt att jag slipper få låg sol i ögonen när jag äter min middag.
Känns som att jag nog får släppa detta. Är väl på sätt och vis ett i-landsproblem. Kanske kan se det positivt på så sätt att jag slipper få låg sol i ögonen när jag äter min middag.
Mänsklig psykologi, dem kommer se dig som den där j--la grannen som förstörde för deras bygge, då ska du minsann få lida för det så då bygger dem lika högt fast planenligt, dem kommer aldrig vara glada för sitt nybygge, du kommer aldrig vara glad för den minskade solen på uteplatsen, grannsämjan är bortblåst. Allt tack vare att en handläggare gjorde fel och godkände en byggnad som aldrig skulle blivit godkänd!
Man tycker ju att såna här fel borde rätta sig själva, att handläggaren självmant drar in bygglovet och tar sitt ansvar, men nej... det blir istället grannar som får ta smällen på ett eller annat sätt.
Man tycker ju att såna här fel borde rätta sig själva, att handläggaren självmant drar in bygglovet och tar sitt ansvar, men nej... det blir istället grannar som får ta smällen på ett eller annat sätt.
Om båda parter visar respekt för sin granne och är ödmjuka inför att ett fel har begåtts kan jag inte se vad som är problemet om TS förmår att lyckas med sin överklagan hos Länsstyrelsen. Byggnadsnämnden kan inte dra tillbaka tagna beslut av naturliga skäl det skulle heller inte vara sunt, då kan andra komplikationer uppstå.Bowser skrev:
Hittar inget fel, antar att 3m fasaden är det som varit beräkningsgrundande
https://www.google.com/search?q=beräkningsgrundande+fasadplan&ie=utf-8&oe=utf-8&client=firefox-b
https://www.google.com/search?q=beräkningsgrundande+fasadplan&ie=utf-8&oe=utf-8&client=firefox-b
Ja absolut.. jag beskrev ett worst case scenario... otydligt skrivet av mig.L Lenza skrev:
Generellt råd verkar vara att långsidan mot gatan ska vara beräkningsgrundande. Finns ingen sådan, blir det den långsidan som har störst allmän påverkan. Att säga att det blir den höga eller låga sidan är alltså ytterst svårt att bedöma då det beror på omgivningen. Efter att ha läst på lite mer om nockhöjd verkar detta vara ett odefinierat begrepp lagmässigt, Boverket verkar vilja få tolkningen att vara den högsta punkten oavsett om det är en "nock" eller inte på taktypen.
Sammanfattningsvis med hänsyn till omständigheterna,
- en nockhöjd som enligt Boverkets tolkning understiger 4m
- en odefinierad beräkningsgrundande fasad
- för lång tid har gått sen överklagan borde gjorts
- avsaknad av tillräckligt stark argumentation varför garaget borde vara lägre, (kunde varit trafikfara eller någon annan fara det framgår inte)
Jag hade avstått i detta fall att göra en överklagan då det sannolikt inte skulle leda någonvart ändå.
Sammanfattningsvis med hänsyn till omständigheterna,
- en nockhöjd som enligt Boverkets tolkning understiger 4m
- en odefinierad beräkningsgrundande fasad
- för lång tid har gått sen överklagan borde gjorts
- avsaknad av tillräckligt stark argumentation varför garaget borde vara lägre, (kunde varit trafikfara eller någon annan fara det framgår inte)
Jag hade avstått i detta fall att göra en överklagan då det sannolikt inte skulle leda någonvart ändå.
Medlem
· Västra Götaland
· 1 863 inlägg
Vid ett vanligt hus räknar man på medelmarknivå oavsett hur huset är placerat på tomten, långsida mot gata eller ej. Har man brantare tak än 45 grader eller takkupor börja man titta på hur huset är placerat.L Lenza skrev:
Då man har avvikande takkonstruktioner (som pulpettak) så beräknas byggnadshöjden som ett snitt av alla 4 hörnen i det här fallet och nocken är den högsta punkten finns. Dvs en byggnadshöjd på ca 3,5 m.
Denna byggnad strider mot detaljplan och Länsstyrelsen skulle nog ge bakläxa åt kommunen för detta eftersom det inte är en mindre avvikelse (nästan 20% för hög) om någon skulle överklaga det. Grannen som har byggt har INTE gjort fel som byggt enligt bygglovet.
Beräkningen av höjden är klockren och inget att fundera över, se bilden från Boverket!
Sen om det värt att överklaga är en annan sak, samma hus med sadeltak är OK. Och grannsämja är en viktig sak också.
Redigerat:
Men, Autodidak1, det du hänvisar till som pdf-fil kommer ju ifrån en rapport som heter: "Uppdrag att ta fram förslag till författningsreglering avseende vissa centrala termer som behövs vid tillämpningen av plan- och bygglagen" jag tycker inte man kan gå all in på detta då det inte är fastställt ännu att det gäller. Du får i så fall bevisa/referera till att det tillämpas enligt detta rapport förslag redan idag.
Medlem
· Västra Götaland
· 1 863 inlägg
Som det är nu så är mycket av detta INTE reglerat i PBL, men det som rapporten gör är att förtydliga praxis som finns sedan ett stort antal rättsfall.L Lenza skrev:
Mycket styrs idag av "Boverkets allmänna råd" som inte är en lag. Och även om riktlinjerna som Boverket tagit fram 2016 (som dom flesta kommuner följer, men inte alla) hamnar i PBL så kommer inte framtiden vara solklar. Varje fall kommer fortfarande vara unikt. MEN beräkningen av höjden av TS byggnad tycker jag är solklar och har själv råkat ut för denna beräkning då jag själv byggt och i rollen som Kontrollansvarig
Problemet är att om man hamnar i en kommun som tolkar bestämmelser konstigt (avvikande från Boverkets riktlinjer) så måste man överklaga kommunens beslut för att få rätt. Sannolikheten att få rätt är ganska bra om man överklagar och följer Boverkets riktlinjer, men det kräver mycket arbete.
Sen behöver inte planvidrighet ha någon följd heller eftersom Regeringsrätten har sagt följande:
Regeringsrätten har i flera avgöranden (RÅ 1990 ref. 53 II, RÅ 1990 ref. 91 I och II samt RÅ 1991 ref. 57) uttalat att frågan om avvikelse från en plan är att anse som mindre bör bedömas inte endast utifrån absoluta mått och tal utan bör ses i förhållande till samtliga föreliggande omständigheter. Som exempel på mindre avvikelse nämns i förarbetena till ÄPBL (prop. 1985/86:1 s. 714) placering av en byggnad någon meter in på s.k. punktprickad mark, överskridande av högsta tillåtna byggnadshöjd av byggnadstekniska eller andra skäl samt överskridande av tillåten byggnadsarea för att en bättre planlösning ska kunna uppnås.
PS. Sen har du rätt i att långsidan mot gatan är det beräkningsgrundande, men på "vanliga" hus blir det inte något problem.
Medlem
· Västra Götaland
· 1 863 inlägg
Bakgrunden till riktlinjerna från 2016 är dom kraftigt varierande bedömningarna och tolkningarna av lagarna:
Regeringsuppdrag till boverket
…..Boverkets slutsats är att det inte räcker med enbart definitioner i lag eller förordning. Det beror på att de måste förklaras med mer utförligare texter och illustrationer än vad som ryms i en förordningsparagraf. En definition bör enbart vara en begreppsbestämning och bör inte ange hur den ska tillämpas. Det räcker inte heller med enbart allmänna råd eftersom de inte är bindande.
Boverket anser att det lämpligaste är att skriva allmänt hållna definitioner i plan-och byggförordningen samt att regeringen ger Boverket bemyndigande att ta fram de föreskrifter som behövs för tillämpningen av definitionerna. Dessa föreskrifter bör innehålla utförliga texter och mycket illustrationer”.
Regeringsuppdrag till boverket
…..Boverkets slutsats är att det inte räcker med enbart definitioner i lag eller förordning. Det beror på att de måste förklaras med mer utförligare texter och illustrationer än vad som ryms i en förordningsparagraf. En definition bör enbart vara en begreppsbestämning och bör inte ange hur den ska tillämpas. Det räcker inte heller med enbart allmänna råd eftersom de inte är bindande.
Boverket anser att det lämpligaste är att skriva allmänt hållna definitioner i plan-och byggförordningen samt att regeringen ger Boverket bemyndigande att ta fram de föreskrifter som behövs för tillämpningen av definitionerna. Dessa föreskrifter bör innehålla utförliga texter och mycket illustrationer”.
Skillnaden är att de allmänna råden är beslutade genom bemyndigande från regeringen, detta är "bara" en rapport från Boverket, så innan den är beslutad är det bör den inte hänvisas till som praxis.A Autodidak1 skrev:
Medlem
· Västra Götaland
· 1 863 inlägg
Blir lite ordbajsandeA Alias_Olle skrev:
Rapporten är väl att anse som Boverkets bedömning om hur det bör bedömas baserat på hur de bedömer att det borde bedömas. Och praxis är väl en bedömning om hur lagar och regler bedöms oftast och/eller hur det borde bedömas. Och i dom fall jag råkat ut för har bedömningen varit att den bedömning som Boverket gör i rapporten är en bra bedömning av praxis. Den bedömningen har jag sett i några överklaganden där myndigheterna också använt sig av den samma bedömning gör att jag bedömer att det varit en praxis att bedöma mätreglerna som Boverket föreslår.
Men den bedömningen är mer godtycklig än skriftliga förordningar som är tvingande (men som fortfarande ska bedömas).
Om det finns fall där någon råkat ut för annan bedömning vore det intressant att få veta det eftersom jag arbetar som KA och alla fall som gör en klokare är intressanta.
Om bygglovet strider mot detaljplanen, även om det är en liten avvikelse skall lovet gå på grannyttranden innan lovet beviljas, har detta inte skett har lovet handlagts felaktigt och därav inte följt kriterierna för laga kraft.
Du kan överklaga till LS och troligen kommer lovet att rivas upp, dvs kommunen måste handlägga det korrekt. Det spelar ingen roll att det har gått flera månader om du inte har fått rätten att yttra dig om avvikelsen i lovprocessen.
Du kan överklaga till LS och troligen kommer lovet att rivas upp, dvs kommunen måste handlägga det korrekt. Det spelar ingen roll att det har gått flera månader om du inte har fått rätten att yttra dig om avvikelsen i lovprocessen.
Njaaa.. Jag tror att normal överklagande tid gäller även för fel i handläggningen av bygglovet. Det som däremot måste skötas korrekt av kommunen är att lovet skall skickas för information till berörda grannar, efter beslut. Annars vinner inte beslutet laga kraft.
Om kommunen inte genomför ett grannehörande innan lovet beviljas, när det innehåller en avvikelse, innebär att ett överklagande (inom rätt tid) med säkerhet går igenom. Men missar man överklagandetiden så prövar inte nästa instans någon annan fråga än om överklagandet kommit i rätt tid.
Om kommunen inte genomför ett grannehörande innan lovet beviljas, när det innehåller en avvikelse, innebär att ett överklagande (inom rätt tid) med säkerhet går igenom. Men missar man överklagandetiden så prövar inte nästa instans någon annan fråga än om överklagandet kommit i rätt tid.