H hempularen skrev:
Det där med gåvor och förtida arv kan vara väldigt enkelt, men också bli väldigt komplicerat.

En gåva från en förlälder till barn, räknas som förtida arv i normalfallet, alltså utan att man på något sätt anger att det skall vara förtida arv. Och om det nu är avsikten som i det här fallet, så är det enkelt.

Men det finns någon (eller flera?) fallgropar. Om gåvan inkräktar på en annan arvinges laglott. Om brodern i det här fallet kommer att få ut mindre än hälften av sin arvslott den dag det blir arvskifte, pga. den här gåvan. Då kan det bli komplicerat. Tydligen kan då gåvan gå tillbaka till dödsboet, och därmed räknas den upp till dagsvärdet vid dödsdagen. För att sedan åter bli en del av arvskiftet.

I normalfallet så räknas värdet av det förtida arvet, som värdet på gåvodagen.

Sådant här blir givetvis bara problem om någon protesterar. Men även om det inte är någon risk idag. Så kan man aldrig veta vilka konflikter som ev. seglat upp kanske 10 - 20 år när det blir aktuellt med arvsskifte.
Hittade ditt svar som var intressant då vi är i snarlik situation. Har man inte bara 5 år på sig från gåvodagen eller försäljningsdagen vid s.k. arvskränkning eller är detta ett ytterligare exempel?

En bror får över sin laglott 50% delat på 3 bröstarvingar om man räknar på dagens värde. Då en jordbruksfastighet ursprungligen skulle bli förtida arv på oss tre bröder och broder 3 skulle lösa ut oss förr eller senare. Nu i elfte timmen ska han få fastigheten själv som ett förtida arv och mor vägrar ändra testamentet. Hon och han vill inte att det ska skiftas några pengar. Resterande 50 % är testamenterat till barnbarn.

Summan tangerar en arvskränking som ska var 25 % av arvet. Om man inte räknar på vår laglott då blir det 50%. Har du något förslag hur detta ska lösas. Då mor inte använder fastigheten sen några år.
 
Redigerat:
Jag hänger inte riktigt med i procenten där, slurppe99. Är det så att B3 idag får en fastighet värd 50% av mors tillgångar?
Som jag förstår är allt över laglotten testamenterat till barnbarn. Men det kan väl bara beräknas på vad som faktiskt finns när mor gått bort? Dvs barnbarnen får dela på 25% av dagens värde.
 
Kort sagt har ni alla rätt till 16,67 % av arvet var (laglotten, alltså halva arvet, delat på tre). Får någon mindre än så kan han stämma dödsboet upp till ett år efter bodelningen.

Finns inte pengar nog kvar i dödsboet blir den eller de som fått ”för mycket” normalt återbetalningsskyldiga.
 
S slurppe99 skrev:
Hittade ditt svar som var intressant då vi är i snarlik situation. Har man inte bara 5 år på sig från gåvodagen eller försäljningsdagen vid s.k. arvskränkning eller är detta ett ytterligare exempel?

En bror får över sin laglott 50% delat på 3 bröstarvingar om man räknar på dagens värde. Då en jordbruksfastighet ursprungligen skulle bli förtida arv på oss tre bröder och broder 3 skulle lösa ut oss förr eller senare. Nu i elfte timmen ska han få fastigheten själv som ett förtida arv och mor vägrar ändra testamentet. Hon och han vill inte att det ska skiftas några pengar. Resterande 50 % är testamenterat till barnbarn.

Summan tangerar en arvskränking som ska var 25 % av arvet. Om man inte räknar på vår laglott då blir det 50%. Har du något förslag hur detta ska lösas. Då mor inte använder fastigheten sen några år.
Jag känner inte till någon 5 års regel. Men jag har väldigt ytlig kunskap i ämnet. En bekant hamnade i en liknande situation, där frågan aktualiserades. I hans fall hade han köpt en fastighet av sin pappa till ett pris som övriga arvingar ansåg var en gåva (de hävdade att köpesumman skulle jämföras med dagsvärdet på dödsdagen, då hade värdet gått upp en faktor 10).

Men eftersom rätten inte höll med om den beräkningen så aktualiserades aldrig frågan om återgång av egendom osv. Men det låg i syskonens "aktionsplan".
 
H hempularen skrev:
Jag känner inte till någon 5 års regel. Men jag har väldigt ytlig kunskap i ämnet. En bekant hamnade i en liknande situation, där frågan aktualiserades. I hans fall hade han köpt en fastighet av sin pappa till ett pris som övriga arvingar ansåg var en gåva (de hävdade att köpesumman skulle jämföras med dagsvärdet på dödsdagen, då hade värdet gått upp en faktor 10).

Men eftersom rätten inte höll med om den beräkningen så aktualiserades aldrig frågan om återgång av egendom osv. Men det låg i syskonens "aktionsplan".
Jag är inte säker på att man kan hävda en värde ökning. Hade de hävdat samma sak om värdet hade minskat. Om en bröstarvinge får en större sak i gåva ska det anses som ett förtida arv. Sedan rekommenderar man tydligen att det även ska skrivas in i gåvobrevet. Om jag har förstått det rätt så får någon en gåva som är större än 25% av framtida arv. Så kan man begära att affären hindras. Eller att man inom 5 år kan lämna in en klagan om arvskränkning efter att affären var gjord.
 
S slurppe99 skrev:
Jag är inte säker på att man kan hävda en värde ökning. Hade de hävdat samma sak om värdet hade minskat. Om en bröstarvinge får en större sak i gåva ska det anses som ett förtida arv. Sedan rekommenderar man tydligen att det även ska skrivas in i gåvobrevet. Om jag har förstått det rätt så får någon en gåva som är större än 25% av framtida arv. Så kan man begära att affären hindras. Eller att man inom 5 år kan lämna in en klagan om arvskränkning efter att affären var gjord.
Som sagt, rätten ansåg inte att värdet på dödsdagen hade med frågan att göra.

Men så har jag från annat håll (jurist spalt) sett att OM ett förtida arv inkräktar på en arvinges laglott, så kan det bli värdet på dödsdagen som skall skiftas. Tänk situationen: föräldrar med två barn. Ett barn får en fastighet värd 1 miljon idag, som förtida arv. Om några år avlider föräldrarna, då finns bara 200 000 i tillgångar i dödsboet (kanske fanns avsevärt mer andra tillgångar idag). Men fastigheten är då värd 1,5 milj.

Då skall tydligen gåvan gå tillbaka till dödsboet, och vid arvsskiftet finns då 1,7 milj att dela på, då får syskon två ut sin laglott, 425 000, arvinge ett får 1275 000 i form av huset (gåvan fungerar då som ett testamente, han fick huset, inte 1 miljon), men får alltså betala 225 000 till sitt syskon.

Men hade det funnits 350 000 i dödsboet på dödsdagen, så ha det räckt till laglotten för syskon2 (1 milj + 350 000)/4 = 337 500.
 
  • Gilla
Dowser4711 och 1 till
  • Laddar…
Jag har haft en liknande situation där jag ville ha en tomt men min syster inte vill ha någon. Det löstes inte genom framtida arv för att det finns för mycket fallgropar.

Istället så fick vi tomten tillsammans, kom (skriftligt) överens om hur tomten skulle värderas, värderade och jag löste ut systern till halva värdet. Då är allt löst här och nu och det finns inget som kan ställa till det i framtiden.

Jag tycker att ni ska göra likadant. Är det så att du inte har pengarna eller att din bror inte behöver pengarna kan ni föra upp om att du lånar pengarna av honom tills vidare. Det är dock inget jag rekommenderar då det är alldels för lätt att bli osams om situationen ändras.
 
  • Gilla
AndersOhrt
  • Laddar…
Köp fastigheten av dina föräldrar för halva det uppskattade värdet. Föräldrarna ger din bror pengarna i gåva. Då har du en köpesumma på fastigheten som kan vara bra att ha med tanke på eventuell reavinst vid framtida försäljning.
Har du inte de pengarna så är väl förtida arv den bästa lösningen.
 
T toolman77 skrev:
Jag har haft en liknande situation där jag ville ha en tomt men min syster inte vill ha någon. Det löstes inte genom framtida arv för att det finns för mycket fallgropar.

Istället så fick vi tomten tillsammans, kom (skriftligt) överens om hur tomten skulle värderas, värderade och jag löste ut systern till halva värdet. Då är allt löst här och nu och det finns inget som kan ställa till det i framtiden.

Jag tycker att ni ska göra likadant. Är det så att du inte har pengarna eller att din bror inte behöver pengarna kan ni föra upp om att du lånar pengarna av honom tills vidare. Det är dock inget jag rekommenderar då det är alldels för lätt att bli osams om situationen ändras.
Kort och gått skulle jordbruksfastigheten delas på oss tre bröstarvingar och lösen av oss bröder skulle lösas nu eller i samband med arv.. Broder 3 som vill ha fastigheten har nu pratar med modern och de vill att han ska få fastigheten själv, Nu senast som förtida arv.
 
H hempularen skrev:
Som sagt, rätten ansåg inte att värdet på dödsdagen hade med frågan att göra.

Men så har jag från annat håll (jurist spalt) sett att OM ett förtida arv inkräktar på en arvinges laglott, så kan det bli värdet på dödsdagen som skall skiftas. Tänk situationen: föräldrar med två barn. Ett barn får en fastighet värd 1 miljon idag, som förtida arv. Om några år avlider föräldrarna, då finns bara 200 000 i tillgångar i dödsboet (kanske fanns avsevärt mer andra tillgångar idag). Men fastigheten är då värd 1,5 milj.

Då skall tydligen gåvan gå tillbaka till dödsboet, och vid arvsskiftet finns då 1,7 milj att dela på, då får syskon två ut sin laglott, 425 000, arvinge ett får 1275 000 i form av huset (gåvan fungerar då som ett testamente, han fick huset, inte 1 miljon), men får alltså betala 225 000 till sitt syskon.

Men hade det funnits 350 000 i dödsboet på dödsdagen, så ha det räckt till laglotten för syskon2 (1 milj + 350 000)/4 = 337 500.
Det är rörigt det här och enligt ett besked ska vi två bröder få en summa och tredje brodern som får en fastigheten som arv får inget vid dödsdagen. Då förtida arvet ska räknas in vid arvet. Vilket innebär att 3:e brodern redan nu tjänar på det förtida arvet som han inte behöver kompensera. Lite snarligt ditt exempel. Men så har hon även skrivit ett gammalt testamente där bröstarvingar får 50% och barnbarn får 50%. Vilket gör att det inte stämmer mot testamente och får man frångå ett testamente så.
 
M mlkjhr skrev:
Köp fastigheten av dina föräldrar för halva det uppskattade värdet. Föräldrarna ger din bror pengarna i gåva. Då har du en köpesumma på fastigheten som kan vara bra att ha med tanke på eventuell reavinst vid framtida försäljning.
Har du inte de pengarna så är väl förtida arv den bästa lösningen.
Jag broder 2 och broder 1 är inte intresserad av fastigheten. Men däremot är 3:e brodern det och delning av förtida arv skulle ske. Men nu har 3:e brodern gått ifrån överenskommelse 30/11 då den skulle slutföras och vill inte betala eller lösa ut någon. Han är nu lovad att få det som förtida arv av modern. Han begär svar om 5 fem dagar och försöker pressa mig. Broder 1 säger sig ha fått veta ändringen några dagar innan mig. Det är de som har velat att jordbruksfastigheten ska lösas under hösten.
 
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Kort sagt har ni alla rätt till 16,67 % av arvet var (laglotten, alltså halva arvet, delat på tre). Får någon mindre än så kan han stämma dödsboet upp till ett år efter bodelningen.

Finns inte pengar nog kvar i dödsboet blir den eller de som fått ”för mycket” normalt återbetalningsskyldiga.
Enligt en jurist skulle vi alla tre bröstarvingar tjäna på den här affären då vi andra två har rätt till 50%. Då den 3:e bröstarvingen får ett förtida arv. Hans laglott och mer där till har redan utbetalats som förtida arv. Men summan ska räknas in vid arvet och vi två andra bröder får då dela på 50%. Brodern med förtida arvet får mest men behöver inte återbetala överskjutande summa. Resterande summa minskar kraftigt då vi sammanlagt får ca 78%. Är detta rätt då testamentet säger 50% och 50%. Moderns önskemål om barnbarns arv minskar kraftigt. Finns det några fallgropar. Förutom att den andra fastigheten värde kan minska.
 

Bästa svaret

Du borde startat en egen tråd, @slurppe99, att slänga in egna frågor i en annans tråd är ett oskick och det blir svårt att följa frågan.

Vad din mors testamente säger är oviktigt. Hon lever och får göra vad hon vill. Det är också (relativt) ointressant vad din bror får, det viktiga är om du kan få ut din andel eller ej.

Din andel, som du har lagstadgad rätt till, är 16,67 % av arvet. Om din bror har fått så mycket i förskott av arv att du (och din andre bror för hans del) inte kan få ut din laglott blir brodern med förskottet återbetalningsskyldig till dödsboet.

Att barnbarnen blir lottlösa trots att de lovats saker är också oviktigt. Det är ni tre bröder som har rättigheter, alla andras anspråk faller om ni inte fått ert.

(Frågan kan kompliceras lite om testamentet är din fars och mors gemensamma [och fadern redan gått bort], eller om något av barnbarnen är barn till ett redan bortgånget syskon, men givet den informationen vi har torde det stämma.)
 
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Du borde startat en egen tråd, @slurppe99, att slänga in egna frågor i en annans tråd är ett oskick och det blir svårt att följa frågan.

Vad din mors testamente säger är oviktigt. Hon lever och får göra vad hon vill. Det är också (relativt) ointressant vad din bror får, det viktiga är om du kan få ut din andel eller ej.

Din andel, som du har lagstadgad rätt till, är 16,67 % av arvet. Om din bror har fått så mycket i förskott av arv att du (och din andre bror för hans del) inte kan få ut din laglott blir brodern med förskottet återbetalningsskyldig till dödsboet.

Att barnbarnen blir lottlösa trots att de lovats saker är också oviktigt. Det är ni tre bröder som har rättigheter, alla andras anspråk faller om ni inte fått ert.

(Frågan kan kompliceras lite om testamentet är din fars och mors gemensamma [och fadern redan gått bort], eller om något av barnbarnen är barn till ett redan bortgånget syskon, men givet den informationen vi har torde det stämma.)
Det här har redan blivit en ny tråd av Sommarkatten. Jag blev intresserad av vad hempularen hade svarat TS i somras. Sedan följde andra med och jag besvarade dem. Så jag gjorde fel.

Det senaste beskedet jag fick idag var att han/de ville att det skulle forsätta att vara förskott av arv. Men att värdet av jordbruksfastigheten skulle fördelas 50% på oss bröstarvingar där mitt och broders 1:s värde skulle minskas. För att sedan fördela 50 % till barnbarnen. Då man inte vill frångå ett testamente skrivet endast av mor. Då fadern redan har gått bort.
Så broder 3 blir då återbetalningsskyldig på drygt 83 % av gårdens värde vid framtida arvsdelning. Han påstår att det är ett av juristens förslag. Är detta vanligt jag har aldrig hör att man gör så. Han får då hoppas att värdet ökar.

Då gårdens värde är knapp 27% av framtida bodelning så verkar de ha krånglat till det. Varför gör man så? Är det för att skydda den andra fastigheten/arvsdelningen.

Jag har erbjudit dem att köpa ut mig som ett förskott av arv. Och att broder 3 tar det själv. Eller delar den med broder 1 som är ägare av flera fastigheter. Broder 1 har önskat att få sin del vid en kommande bodelning och erbjudit mig ett lån från honom istället. Har inte fått höra något om villkor och ränta. Men är inte så sugen på detta.
 
Redigerat:
Det låter ändå som om de juridiska tankarna är sunda. Varför man vill göra på ett visst vis är inte lätt att veta alla gånger, men jag ser inget fel i upplägget. Egendomen står din mor fritt att förfoga och om förskottet inte ens uppgår till halva arvet finns ju heller inget hot mot din laglott.

Sen kan det förstås vara så att även du skulle ha glädje av att få ut ditt arv i förtid, men det är tyvärr inget man kan kräva som framtida arvtagare, även om man iofs kan ta upp det till diskussion.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.