Aj-aj, lät inte bra. Han har alltså förstärkt i gammal betong som börjar vittra, nu kan jag inte hållfastighetsläran, men dålig betong = problem, jag skulle ha gjutit en stor "krage" runt det gamla och armerat. Egentligen skulle ni ta en hammare och drämma till för att se hur bra hans mur/betong mår. Kanske därför som han framställer sina krav, som då egentligen betyder att han vill att ni ska göra en just mur som HAN sen kan FÖRANKRA sitt höga plank i, hmmmmmm............
Den slutsats jag dragit i detta ärende är att grannen INTE kan ställa krav på en stödmur FÖRE det att en skada uppstått. OM en skada skulle uppstå och det fastställs att vi har orsakat skadan, så kan grannen ställa krav på en stödmur för att undvika att skadan uppträder fler gånger i framtiden.
Skulle ni nu (mot förmodan, bevisbördan lär bli svår) anses skyldiga för en framtida skada på hans mur, så lär ni väl få stå även för en ny mur åt grannen (med åldersavdrag).
Jag ser inte hur grannen ska kunna hitta bevis som är fällande i en domstol. Muren står helt på grannens tomt. Han har byggt ett plank som är såpass högt att vindfånget är betydande. Han har inte anlitat konstruktör för att beräkna hållfasteheten för muren och därmed är fundament underdimensionerade. Planket kom på plats efter det att marken på vår tomt grovplanerats.
Ja det var det jag menade med att bevisbördan lär bli svår.
Om er slänt avslutas invid (invid räknas inom en lutning 1:1,5 från murens underkant) stödmuren har ni ökat jordtrycket, dvs långtidslasten på muren, vilket inverkar negativt på murens livslängd i form av utökad sprickbildning samt sättningar i undergrunden. Så om muren går till brott till följd av vindlasterna på planket kan man kanske leda i bevis att brottet beror på den livslängdsreduktion som uppstått till följd av det ökade jordtrycket. Å andra sidan kan man säkerligen leda i bevis att muren (om det är ett hemmabygge) inte ens var dimensionerad för att klara den ursprungliga lösningen utan plank
Invid;
Från murens underkant=grundläggningsnivån dras, i sektion, en begränsning med lutning 1:1,5 (flackare än 45 grader) som definierar om muren påverkas av den påförda jordlasten.
exempel; Muren är grundlagd 1 m under marknivån på nedsidan och den synliga murhöjden är 1m => total murhöjd=2m => 1,5*2=3m. Dvs allt som ligger inom 3m från murkrönet betraktas som invid, dock ska beaktas att inverkan inte är linjär utan ju kortare avstånd från från mur till släntfot desto större inverkan har den påförda jordmassan.
Från murens underkant=grundläggningsnivån dras, i sektion, en begränsning med lutning 1:1,5 (flackare än 45 grader) som definierar om muren påverkas av den påförda jordlasten.
exempel; Muren är grundlagd 1 m under marknivån på nedsidan och den synliga murhöjden är 1m => total murhöjd=2m => 1,5*2=3m. Dvs allt som ligger inom 3m från murkrönet betraktas som invid, dock ska beaktas att inverkan inte är linjär utan ju kortare avstånd från från mur till släntfot desto större inverkan har den påförda jordmassan.