15 131 läst · 53 svar
15k läst
53 svar
Tomtsäljare vill ej bekosta väg
Se till att det finns med en karta och bredd på vägen. Bärighet är däremot upp till TS.
Kolla med kommunen vad de kräver för vägbredd för slambilen och sopbilen.
Troligt 3 m vägbredd (gruset) och 4m fri bredd (grus + vägkant)
Bättre att räkna med 3,5m vägbredd och 5m fri bredd, då går det att passera fotgängare, hästar och ev bilar
Troligt 3 m vägbredd (gruset) och 4m fri bredd (grus + vägkant)
Bättre att räkna med 3,5m vägbredd och 5m fri bredd, då går det att passera fotgängare, hästar och ev bilar
Tack för alla svar!
Hittills verkar vi kommit fram till följande:
- Jag blir ägare av vägen. Enligt harry73 förtydligas detta om det står att jag har rätt att anlägga väg, istället för att använda väg, i servitutstexten.
- Jag kan kräva ersättning för vägen om det tillkommer fler servitut (länsstyrelsen kan tvinga fram servitut)
- Viktigt med bredd, bärighet etc (jag får strax en offert för vägen från företaget som ska göra markarbetet så kanske kan skriva in det som står i offerten)
Om vägen byggs nu så är det bara jag som kommer använda vägen (om inte markägaren gör det som jag skrev ovan..). Då gissar jag att det inte bildas någon samfällighet eller liknande? Görs det bara när det är flera fastigheter som delar på vägen?
Hittills verkar vi kommit fram till följande:
- Jag blir ägare av vägen. Enligt harry73 förtydligas detta om det står att jag har rätt att anlägga väg, istället för att använda väg, i servitutstexten.
- Jag kan kräva ersättning för vägen om det tillkommer fler servitut (länsstyrelsen kan tvinga fram servitut)
- Viktigt med bredd, bärighet etc (jag får strax en offert för vägen från företaget som ska göra markarbetet så kanske kan skriva in det som står i offerten)
Om vägen byggs nu så är det bara jag som kommer använda vägen (om inte markägaren gör det som jag skrev ovan..). Då gissar jag att det inte bildas någon samfällighet eller liknande? Görs det bara när det är flera fastigheter som delar på vägen?
Den bredd som behöver specas är ju hur mycker mark den får uppta. När det tillkommer avsläntning och ev diken så blir breden klart bredare än den körbara bredden. Bärigheten är upp till väghållaren, dvs dig.
Om man har ett servitut som innebär att man har rätt att anlägga, underhålla och därmed självklart nyttja väg över annans fastighet så innebär det inte att vägen helt plötsligt tillhör min fastighet. Grannen äger fortfarande exakt samma areal som innan servitutet skrevs.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 430 inlägg
Jo, vägen tillhör då din fastighet. Dock gör inte marken den ligger på det.
Medlem
· Västernorrland
· 2 110 inlägg
Stämmer precis som N. säger: Din fastighet kommer att äga vägen (dvs. "väganläggningen"). Medan grannen äger marken som vägen är placerad ovanpå (som servitutet ger dig rätten att nyttja till att ha din väg på)Nötegårdsgubben skrev:
Du har full rätt att bestämma om andra får köra på din väg eller ej. Om det görs fler avstyckningar kan dock Lantmäteriet bestämma att deras utfarter ska anslutas via den befintliga vägen, istället för att bygga helt nya. Då kommer dessa att få "köpa in sig" genom att betala en summa till dig och sedan blir ni gemensamma ägare av vägen (i praktiken kanske viss del av den)
Medlem
· Västernorrland
· 2 110 inlägg
Det lär inte bli aktuellt med annat än att anlägga egen väg i ert fall. (när ingen befintlig väg finns att använda)G Wehage skrev:För övrigt.. Om ett servitut skrivs så får jag rätt att bland annat använda vägen (som jag själv bekostat..). Men vad är markägarens rättigheter på min väg? Får han rätt att använda den på något sätt? Jag vet nämligen att markägaren bedriver en liten verksamhet på helger, där besökare kört med sina bilar där vi ska dra en riktig väg, för att komma fram till en gräsplätt (bredvid vår blivande tomt) där de parkerar. Gissar att de fortsättningsvis vill köra på vägen istället.
I princip har markägaren (och hans gäster) inte mer rätt än någon annan att använda din väg. (Många missar det och tror de har rätt "för att marken är min")
Är det i rimlig skala kan du bjussa på det som god granne precis som du åker på andras vägar ibland. En nyanlaggd väg tål så mycket att det knappast orsakar dig några större merkostnader om det är måttliga mängder personbilar. Annars kom överens om en årlig summa i "driftbidrag" eller liknande.
Hej! Pratade med lantmäteriet igår och fick bra svar och bekräftande på många av de frågor ni hjälpt till med att svara här.
Om inget annat skrivs så äger jag vägen när jag anlägger den. På den enskilda vägen som detta blir, har jag inga skyldigheter att låta andra använda vägen, förutom att folk ska få korsa vägen. Om markägaren väljer att stycka av fler tomter i anslutning till min väg, har jag ingen skyldighet att låta dem använda min väg (och då i förlängningen skapa stora problem med förhandsbesked/bygglov). Det gör att jag får ett bra förhandlingsläge i att istället låta dem köpa in sig på vägen. Om det blir problem i en sådan förhandling kan lantmäteriet gå in och tvinga på ett officialservitut, så att dem får använda vägen för att komma till sin tomt. I sådana lägen tar lantmäteriet i beaktning hur mycket jag lagt på vägen, och när, och därefter bestämmer dem om en avgift för att köpa in sig på vägen ska betalas till mig. Hur den processen såg ut och hur stora sannolikheterna för att lantmäteriet faktiskt beslutar om att en avgift ska betalas till mig, var hon lite luddig i. Så med andra ord är det ju både smidigare och enklare att komma fram till något själva i ett sådant läge.
Om inget annat skrivs så äger jag vägen när jag anlägger den. På den enskilda vägen som detta blir, har jag inga skyldigheter att låta andra använda vägen, förutom att folk ska få korsa vägen. Om markägaren väljer att stycka av fler tomter i anslutning till min väg, har jag ingen skyldighet att låta dem använda min väg (och då i förlängningen skapa stora problem med förhandsbesked/bygglov). Det gör att jag får ett bra förhandlingsläge i att istället låta dem köpa in sig på vägen. Om det blir problem i en sådan förhandling kan lantmäteriet gå in och tvinga på ett officialservitut, så att dem får använda vägen för att komma till sin tomt. I sådana lägen tar lantmäteriet i beaktning hur mycket jag lagt på vägen, och när, och därefter bestämmer dem om en avgift för att köpa in sig på vägen ska betalas till mig. Hur den processen såg ut och hur stora sannolikheterna för att lantmäteriet faktiskt beslutar om att en avgift ska betalas till mig, var hon lite luddig i. Så med andra ord är det ju både smidigare och enklare att komma fram till något själva i ett sådant läge.
Funderar kring sophantering, post mm. Har för mig att återvingsföretagen har blivit känsliga att köra på smala vägar, samt ordentlig vändplats måste antagligen fixas. Kan ju vara bra att ha med hur servitutet ska formuleras.
Komunen brukar ha tydlig information om vilka mått de kräver för sopbil och slambil. Det är som sagt lämpligt att dimensionera efter dem.
Bra tänkt. Det är ju gynnsamt att även kunna förlägga vändplan utanför egen tomt ..trähandtag skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 430 inlägg
Varför då? Det är väl högst naturligt och helt enligt reglerna att det görs på det här viset.