Ändra fasad i Stockholms innerstad
Hej,
Jag bor i Stockholms innerstad i Vasastan i en 20-talsfastighet. Bor på vindsvåningen som har en gavel ut mot gatan högst upp. Gaveln är formad som en triangel i samma form som taket (se bifogad bild för att förstå, det är dock inte denna fasad det handlar om). På denna stora triangel är det ett litet halvmåneformat fönster som utgör ett av fönstrena i vår lägenhet. Jag skulle vilja ha ett betydligt större och därmed göra ett hål för detta och sätta ett sånt på plats. Planerar att det ska göras i samma stil, halvmåne, för att följa arkitekturen med rätt sorts fönster (inget pvc osv). Men betydligt större, dock fortfarande proprtionerligt och i linje med samma storlek som på vissa andra gavlar på tjugotalshus stockholm.
Det är ju självklart bygglovspliktigt. Fasigheten har grön klassificering av stadsmuseet enl nedan:
De tre klassificeringar som Stadsmuseet använder sig av är:
Självklart ska jag även övertala styrelsen om detta då de är fastighetsägare. Jag tar samtliga kostnader och allt jobb förknippat med förändringen.
Jag bor i Stockholms innerstad i Vasastan i en 20-talsfastighet. Bor på vindsvåningen som har en gavel ut mot gatan högst upp. Gaveln är formad som en triangel i samma form som taket (se bifogad bild för att förstå, det är dock inte denna fasad det handlar om). På denna stora triangel är det ett litet halvmåneformat fönster som utgör ett av fönstrena i vår lägenhet. Jag skulle vilja ha ett betydligt större och därmed göra ett hål för detta och sätta ett sånt på plats. Planerar att det ska göras i samma stil, halvmåne, för att följa arkitekturen med rätt sorts fönster (inget pvc osv). Men betydligt större, dock fortfarande proprtionerligt och i linje med samma storlek som på vissa andra gavlar på tjugotalshus stockholm.
Det är ju självklart bygglovspliktigt. Fasigheten har grön klassificering av stadsmuseet enl nedan:
De tre klassificeringar som Stadsmuseet använder sig av är:
- Blått är den högsta klassen och omfattar bebyggelse av synnerligen högt kulturhistoriskt värde.
- Grön klassning innebär också ett högt kulturhistoriskt värde och betyder att bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.
- Gult är den tredje nivån som används vid klassificering. En gulklassning på Stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringskarta innebär att fastigheten har bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde.
Självklart ska jag även övertala styrelsen om detta då de är fastighetsägare. Jag tar samtliga kostnader och allt jobb förknippat med förändringen.
Jag är helt med på att det inte är något självklart case. Tycker jag har ganska goda skäl i min förfrågan, går därmed att göra om till en 4:a. Beaktas sådant i en bedömning? T ex som i detta fall, att man kan utnyttja bostäderna i Stockholm bättre. Det är liksom inte bara för att det känns ballt som man går vidare med en sån idé. Om skälen är något som beaktas så ska man ju lägga lite tryck på det tänker jag. Sen ska jag självklart vara seriös avseende arkitekturen inkl lyhörd för om man har feedback på den och inkludera sådan.
Kanske vore lättare att få sätta in ett stort takfönster?
Tycker du ska kontakt med en arkitekt som "kan" innerstadslägenheter. En arkitekt kan designa ett fönster som passar in och dessutom göra en presentation inför byggnadslovhandläggaren i positiv anda. Väl värt arkirekrarvodet
Redigerat:
Takfönster har vi redan och har kanske plats för nåt till. Men det är ju lite mer utsikt man vill ha också. Inte bara ljuset.
Avseende ta hjälp av rätt arkitekt så är jag villig att lägga den pengen. Någon som har tips på rätt firma/person? Känns svårt att hitta rätt i den djungeln (som jag aldrig tidigare utforskat).
Avseende ta hjälp av rätt arkitekt så är jag villig att lägga den pengen. Någon som har tips på rätt firma/person? Känns svårt att hitta rätt i den djungeln (som jag aldrig tidigare utforskat).
Om vi antar:
1. Det är svårt/omöjligt att få bygglov för detta.
2. Det vore väldigt mycket värt för den boende att få göra ändringen.
Då kanske det är en rätt bra strategi att låta en erfaren arkitekt med rätt bakgrund och kontaktnät få utforma ett välformulerat förslag. Om det kommer ett proffsigt underlag, med "rätt" språk i argumentationen, så är det troligen större chans att få igenom det, än om man börjar med en egenritad skiss.
Nackdelen är att det då redan hinner ticka iväg mycket pengar på ett förslag som kan ha rätt liten chans att gå igenom.
1. Det är svårt/omöjligt att få bygglov för detta.
2. Det vore väldigt mycket värt för den boende att få göra ändringen.
Då kanske det är en rätt bra strategi att låta en erfaren arkitekt med rätt bakgrund och kontaktnät få utforma ett välformulerat förslag. Om det kommer ett proffsigt underlag, med "rätt" språk i argumentationen, så är det troligen större chans att få igenom det, än om man börjar med en egenritad skiss.
Nackdelen är att det då redan hinner ticka iväg mycket pengar på ett förslag som kan ha rätt liten chans att gå igenom.
Japp, gärna med goda relationer till handläggarna på stadsbyggnadskontoret. Låter kanske fånigt, men jag har sett många exempel på att det verkar vara stor skillnad på folk och folk när det gäller möjligheten att få igenom "omöjliga" bygglov i stockholms kommun.H hempularen skrev:
Det var nog det jag menade med rätt kontaktnät.
Jag hade för många år sedan en arkitekt som kontorsgranne. Han berättade att en kund hade bett om hjälp. De skulle bygga sommarstuga i en annan kommun. Handläggaren kom med nya anmärkningar på ritningarna hela tiden. De ändrade efter handläggarens önskemål, men då anmärktes på nya saker.
Min granna kollade lite, och upptäckte att chefen för bygglovsavdelningen i den kommunen var en gamma studiekamrat från arkitektutbildningen. De hade inte träffats på typ 30 år. Han ringde och chefen anförtodde att det var stora problem med den handläggaren, men om två veckor skulle handläggaren ha semester. Så han förslog att de skulle träffas på en lunch då, och chefen godkände bygglovet när handläggaren var frånvarande.
Min kontorsgranne ritade inte varken villor eller fritidshus, han ritade normalt sett inget mindre än 20 000 kvm.
Kontakter hjälper...
Jag hade för många år sedan en arkitekt som kontorsgranne. Han berättade att en kund hade bett om hjälp. De skulle bygga sommarstuga i en annan kommun. Handläggaren kom med nya anmärkningar på ritningarna hela tiden. De ändrade efter handläggarens önskemål, men då anmärktes på nya saker.
Min granna kollade lite, och upptäckte att chefen för bygglovsavdelningen i den kommunen var en gamma studiekamrat från arkitektutbildningen. De hade inte träffats på typ 30 år. Han ringde och chefen anförtodde att det var stora problem med den handläggaren, men om två veckor skulle handläggaren ha semester. Så han förslog att de skulle träffas på en lunch då, och chefen godkände bygglovet när handläggaren var frånvarande.
Min kontorsgranne ritade inte varken villor eller fritidshus, han ritade normalt sett inget mindre än 20 000 kvm.
Kontakter hjälper...