H heimlaga skrev:
och de finns inte som standardutrustning i Opel Kadett.....
Det fanns ingen utrustning i gamla Kadetter (första bil var en Rally Kadett och senare en GTE);)
 
Konsument-GPS:er är direkt olämpliga att mäta ut punkter som dessa om man inte kan köra GPS under längre tid och ta ett medelvärde. Atmosfären stör alltid satelliternas signaler olika mycket, vilket ger en mycket stabil, men felaktig position. Därför fungerar det inte att ta 100 mätpunkter under en sekund och ta ett medelvärde då alla mätningar har exalt samma fel. Det finns fler metoder som avhjälper detta, enklaste är att korrigera signalen mha mätdata som tas fram av fast markstationer. Ett annat sätt är DGPS där man har en "semi-långtids" station mycket nära som har samma uppgift, att detektera och ta bort dessa mätfel. Det knepiga är att man inte kan bara subtrahera/adderas ett positionsoffset, även om det förmodligen kan hjälpa, utan man måste korrigera per varje GPS-sattelit. Då kommer man ner i cm-precision.

Däremot är GPS ypperligt för att mäta hastigheter. Dessa atmosfäriska fel har ingen eller mycket lite påverkan på vilken hastighet en GPS visar.

Sedan har dagens GPS ofta 2 eller tom 3 band, vilket höjer precisionen men atosmfären är fortfarande ett problem. I teorin kanske man skulle kunna köra olika frekvenser och på något sätt direkt mäta atmosfäriska fel, om det är så att frekvenserna fördröjs olika mycket... Vet inte om det kan fungera i praktiken.
 
Senaste versionerna av GPS har mig veterligen en noggrannhet på runt 30cm.
Duger gott för att ratta runt en bil eller mäta upp lite arealer på måfå, men den dagen det blir tvist mellan dig och grannen om vem som äger ett staket/husvägg/elstolpe/whatever, då är varje centimeter viktig.
 
Men om vi tittar på den egentliga frågeställningen i tråden.

Om gränsmarkeringen står i diket, så får man nog tänka sig att dra om diket. Det är kriminellt (med fängelse i straffskalan) att ta bort eller rubba en gränsmarkering.
 
H heimlaga skrev:
En lantmäteriförrättning ledde till att vi fick ett nytt röse (råmärke) i ett hörn av vårt lilla skogsskifte som förresten är beläget här i Österbotten i Finland.
Det gamla röset var en liten sten som hade stått i dikesbottnen och följt med grävmaskinsskopan vid en tidigare dikesränsning för några årtionden sedan. Vi hittade den i dikeskanten en bra bit därifrån.

Därför hade jag kört fram en meterlång sten som skulle gå enkelt att gräva ned stående på lämplig plats på dikeskanten för att få ett märke som inte flyttar sig och så hade jag tänkt mig att man kunde skriva i pappren att rån går mitt i diket till exempel två meter från stenen. Så som man ofta har gjort tidigare där rån följer ett dike.

Lantmätaren är en hygglig karl och tydligen duktig i yrket men han insisterade på att röset enligt dagens krav måste stå på sin teoretiska plats.... tydligen skall det vara så enligt bestämmelserna.
Alltså tryckte han ned ett järnrör med en rödmålad plåtburk i övre ändan i den lösa lersörjan i diket. På en sådan plats att det är helt omöjligt att rensa diket utan att antingen ta bort röset eller gräva runt det så att den lösa vattensjuka leran som det står i rasar ned i dikesbottnen med röse och allt.
Diket skall rensas nästa år enligt överenskommelse mellan markägarna i avrinningsområdet så renast då far ju röset all världens väg.

Lantmätaren följde direktiven som kommer uppifrån så jag anklagar inte honom...... men hur tänker lantmäteriet?

Min lösning blev att gräva ned stenen på dikesrenen ändå. Den väger väl kring 500 kilo och sticker ned omkring 70 cm i jorden så den lär inte flytta sig. I övre ändan skall jag borra in ett inofficiellt märke och skriva upp avståndet från märket till rålinjen och sätta in pappret i samma mapp som lagfarten och skifteskartan. Då vet jag i framtiden var rålinjen är även när (inte om) röset försvinner.
Problemet är alltså löst rent praktiskt...... men hur tänker lantmäteriet och lagstiftarna?

Skall man kunna veta vad som är vems mark krävs det rösen som står i århundraden och inte går att flytta av misstag.....annars blir det ju någon jäkla kolhos av altihop.

Tack för frågan från heimlaga och den trivsamma diskussionen med övriga.

Min bakgrund är att i min ungdom ha jobbat många år som lantmätare i det svenska Lantmäteriet.
Jag tror att Lantmäteriets ledning resonerar som heimlaga och PNO m fl uttrycker. En varaktig markering kompletterad med tydlig beskriva av var den faktiska gränspunkter ligger.
Lantmätaren som satte järnröret i diket hade nog en personlighet som en som "äter gröten i fyrkant".
Torgny Lindgren har på ett dramatiskt sätt beskrivit en sådan person, och vad som kan hända om gränsmarkeringar inte ligger där man tror att de ska ligga. Torgny Lindgrens lilla berättelse heter "Fyrfingermandel" och skrevs 1986. Den finns att läsa i samlingen "Berättelserna", som finns både som tryckt bok e-bok.

Ska också lägga till att GPS-mätningar spelar en mycket viktig roll vid Lantmäteriets mätningar idag. De ger en helt annan noggrannhet (på cm-nivå) än den utrustning som finns i bilar och i handhållen privatutrustning.
 
Hotmail Hotmail skrev:
Tack för frågan från heimlaga och den trivsamma diskussionen med övriga.

Min bakgrund är att i min ungdom ha jobbat många år som lantmätare i det svenska Lantmäteriet.
Jag tror att Lantmäteriets ledning resonerar som heimlaga och PNO m fl uttrycker. En varaktig markering kompletterad med tydlig beskriva av var den faktiska gränspunkter ligger.
Lantmätaren som satte järnröret i diket hade nog en personlighet som en som "äter gröten i fyrkant".
Torgny Lindgren har på ett dramatiskt sätt beskrivit en sådan person, och vad som kan hända om gränsmarkeringar inte ligger där man tror att de ska ligga. Torgny Lindgrens lilla berättelse heter "Fyrfingermandel" och skrevs 1986. Den finns att läsa i samlingen "Berättelserna", som finns både som tryckt bok e-bok.

Ska också lägga till att GPS-mätningar spelar en mycket viktig roll vid Lantmäteriets mätningar idag. De ger en helt annan noggrannhet (på cm-nivå) än den utrustning som finns i bilar och i handhållen privatutrustning.

Rättelse:
Berättelsen heter förstås "Femfingermandel".
 
Det är kriminellt, om än inte med fängelse i straffskalan, att gräva nya diken i skogen också. Åtminstone i Sverige.
Undantaget skyddsdiken med ett maxdjup på 0,6m. Men dessa ska få gå från blötområde till befintligt dike.
 
R rävlyan skrev:
Har du en GPS i bilen så tar du den och håller den precis över röret och trycker på kordinater och sparar det som råmärke hörn
samt antecknar det på din situationplan ( som jag hoppas du har :D )
Blir inga problem att hitta i framtiden då utan lantmätargubben
Perfekt, förutom det faktum att noggrannheten på det hela då blir +-30m :)
 
R
Blir till att trycka flera ggr för att få det bra , eller så sätter man en pinne i röret ( om man hittar det ) och mäter in från två eller tre håll från fasta punkter ( kryssmätning ) Hus lador etc och skriver upp det på situationsplanen , inga problem senare att hitta
 
Korvgubbe
G Gallianoman skrev:
En gps i en telefon, friluftsgps eller bilnavigator har en precision som räknas i meter (tiotals ibland) en gps som används proffesionellt har en precision på centimeter (och med lite teknik och långa mättider millimeter) .... En proffsmaskinen kostar flera hundratusen.....
Vilket är fullt tillräckligt.
Gränsröret finns ju där, och som jag förstod det handlade det om att kunna hitta tillbaks dit. Vet man inom en meter eller två var man ska leta men ändå tycker det var för mycket jobb så var det kanske inte så viktigt att veta exakt var gränsen går trots allt. Eller har jag helt missförstått frågan?
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben
  • Laddar…
tommib
H hempularen skrev:
Men om vi tittar på den egentliga frågeställningen i tråden.

Om gränsmarkeringen står i diket, så får man nog tänka sig att dra om diket. Det är kriminellt (med fängelse i straffskalan) att ta bort eller rubba en gränsmarkering.
Fast problemet här är väl att diket är gränsen just för att det är en naturlig gräns. Det verkar väldigt dumt att inte kunna ange gränsen som beskrivet tidigare i tråden.
 
PNO PNO skrev:
I Sverige så verkar det vara en vanlig lösningen att ha punkter i dike omarkerade numera. I alla fall när det gäller villatomter och liknande. Jag vet inte hur de gör med skogsskiften.

När jag hade ut lantmäteriet för att göra en fastighetsreglering härom året så fick jag just en sådan punkt i diket som utgör gräns mellan min tomt och grannen. Mätteknikern slog ner ett rör på lite avstånd från diket, så det inte skulle riskera att skadas vid rensning och skapade en omarkerad punkt i diket som är det verkliga hörnet på tomten.
I listan på förrättningshandlingen står det så här ungefär, fritt ur minnet:
1900367 X(koordinat) Y(koordinat) Rör i mark.
1900368 X(koordinat) Y(koordinat) Omarkerad punkt. 1,48m från 1900367 längs en rät linje mellan 3200534 och 1900367.

I en lite äldre handling (drygt tio år sedan) så står det att de gjort på ett liknande sätt, med ett rör i mark en bit från diket, men markerat hörnet med en träpåle istället. Rimligen har de inte räknat med att den ska finnas kvar efter någon tid, så syftet måste ju varit detsamma som dagens omarkerade punkt.

Ännu längre tillbaks så har det satts både rör i mark och rör i gjutning i diket, men inga av dom går att hitta numera.
Hur tanker lantmäteriet är en fråga jag också har ställt mig de senaste månaderna. Kanske skulle jag starta en egen tråd men jag tycker att min fråga är rätt relaterad till det som den här tråden handlar om .

Lantmäteriförrättning utan att tomtgränser markerats ordentligt? Hitta punkter med GPS?
År 2009 slogs en befintlig villatomt (knappt 2000 kvm ihop med en bit av omgivande mark av ungefär samma storlek. Den tillagda tomten gränsar åt alla håll mot befintliga vägar.

Nu vill jag stycka av den del som tidigare lades till men när jag tittar på dokumenten från 2009 så finns följande rubriker under koordinatförteckning:
Pkt N E Markering
De nya punkterna är numrerade och har angivna värden för N och E enligt koordinatsystem SWEREF 99 1330 men det som förvånar mig är att för de gamla punkterna står det "gammalt rör i mark" men för de flesta nya punkterna mot vägen står det "omarkerad".
Jag trodde syftet med en lantmäteriförrättning var att markera de nya tomtgränserna men här har tydligen inga markeringar gjorts.
1. Måste vi betala för en förrättning en gång till för att få veta var gränspunkterna är placerade? Det går att gissa med en avvikelse på kanske två meter eftersom det är intill vägar, både byväg och genomfartsled. Lite mer precision skulle vi vilja ha.
2. Går det att med någon typ enkel typ av GPS hitta punkterna när jag har koordinaterna? Kan jag se ovanstående koordinatsystem i min mobil (android) på något sätt?
3. Dessutom har jag för mig att vid en lantmäteriförrättning I Stockholm för ca 10 år sedan så uppmättes och angavs även z-koordinaten, dvs höjden, men det verkar omöjligt ute på landet. Minns jag fel? Hur gör jag för att få veta z-koordinaterna?
 
tommib
1. Nej, du betalar då för en gränsutvisning där en mättekniker kommer ut och visar var gränsen är med en för ändamålet anpassad utrustning.

2. Nja, du kanske kan få precision ner till några meter med en konsumentprodukt. SWEREF 99 är vårt standardkoordinatsystem så det borde vara tillgängligt i de flesta apparater. Om du inte kan välja det kan du välja WGS84 som i stort sett överensstämmer med SWEREF 99.

3. Är det viktigt att få veta Z-koordinaten? Den avgör ju inte var din tomtgräns går. Om du måste ha den får du be mätteknikern från 1 ange den när hen markerar ut dina punkter, eftersom den är definierad av de två andra koordinaterna.
 
Gränslinjen i diket verkar ju oproblematisk om diket är gränsen. Det är alltså den skärande linjen som är viktig att veta var den är. Är gränsen rak kan det vara lämpligt att sätta upp minst två gränsmärken i linje mellan hörnet i diket och nästa punkt. Då blir ju dikespunkten lätt att återställa om människo- eller naturkrafter för den ur läge.

GPS-koordinater vore ypperligt om de gällde. I vardagslag är ju en billig GPS bra nog och behöver gränsen mätas ut exakt finns bättre maskiner. Problemet är dock att märke i terrängen normalt går före koordinater. Står det att gränsen ska vara vid X,Y, men märket i terrängen är vid X+4,Y-7 spelar det ju ingen roll hur exakt mätinstrument man har, det krävs ändå bra stödbevisning för att inte märket i terrängen ska gälla.

Det gäller att vårda sina gränser, och känner jag Heimlaga rätt är det här ett rätt teoretiskt problem; han och övriga inblandade har nog bra koll på gränserna.
 
Z koordinaten verkar väl rätt onödig. Men numera kan man ha 3 tredimensionell fastighetsbildning. Då blir den ju intressant.
 
  • Gilla
Mikael_L
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.