Rogers - det är inte ofta men i detta fall skulle jag lyssna på vad Micke_011 har att säga 
. Har du ett hus under 200 kvm, grovt räknat är det detta som gäller om du inte kan koppla in fjärrvärme. Betyder inte att dina energikostnader kommer skena iväg hutlöst! Det kostar lite på vintern!
. Har du ett hus under 200 kvm, grovt räknat är det detta som gäller om du inte kan koppla in fjärrvärme. Betyder inte att dina energikostnader kommer skena iväg hutlöst! Det kostar lite på vintern!Fick reda på att IVT kan "uppgradera" våran pump från 9 till 13 kw. Vad tjänar jag på det? Någon som vet?
Förlusten blir tydligen att jag får "säkra upp" vilket iofs inte är så kul men kan jag få energibesparingar så kanske det blir en vinst i alla fall?
Förlusten blir tydligen att jag får "säkra upp" vilket iofs inte är så kul men kan jag få energibesparingar så kanske det blir en vinst i alla fall?
Jag fick min 490 med 13kW, då följde det med en effektvakt, huvudssäkringarna är 16A. Och jag vill inte betala mer för att uppgradera till 20A. Men nån energibesparing av att höja effekten på elpatronen blir det nog inte.djpa skrev:
Rättelse; den levereras som 12kW, och man kan göra en omkoppling i den så blir det 13.5kW.
Jag har precis beställt en Comfortzone till min nya kåk på 200 kvm. Jag valde bort IVT 490. Man får lägga ca 30 000 mellan (mest pga dåligt avdragspris från husleverantören) men det räknar jag med att köra in på mellan 3 och 5 år. För att få bergvärme fick jag nog lägga till 100 000 kr och det skulle ta betydligt längre tid att tjäna in. Besparingen blir nog lika ungefär. En fördel med Comfortzone är att den värmer tappvattnet med en genomströmningsvärmare (så som i en ackumulatortank) Om man kör slut på varmvatten tar det endast 45 min innan man har full kapacitet igen jämfört med en IVT 490 som tar 6 timmar. Det gör att man oftast klarar sig utan extra varmvattenberedare (som brukar rekommenderas om man har stort badkar. Där tjänar man ca 10 000 kr! Pumpen har en scrollkompressor och köldmedium R134a vilket borgar för lång livslängd. Kompressorn är frekvensstyrd vilket gör att värmefaktorn blir skaplig ned till låga utetemperaturer. Kraftigare fläkt än IVT 490 gör att man klarar att ventilera hus upp till 250 kvm utan problem. IVT490 och 495 klarar endast 180 kvm. Man skulle då få komplettera med en separat ventfläkt som bara skulle blåsa ut varmluften i det fria. Som jag ser det har Comfortzone lyckats kombinera många fördelar med få nackdelar. Mer info på www.comfortzone.se
Jag tycker det låter otroligt att du på kanske 3 år skulle kunna tjäna in 30000! Det skulle innebära en energibesparing på 10000/år jämfört med en ny Nibe/IVT frånluftsvärmepump i ett nybyggt hus!?Stingray skrev:
Jag diskuterade detta med en VVS-konsult och han menade att förtjänsten kanske inte blir så stor med en utsläppstemperatur på ytterliggare -15. Dessutom, om man räknar med en livslängd för en värmepump på 10-15 år, så har troligen en hel del hänt på frånluftpumpsfronten att man kanske kan få "comfortzone-prestanda" i en basmodell, dvs ett relativt lågt pris.
Så hoppas och tror jag..
8)Fast det du nämner angående genomströmningsvärmare låter bra tycker jag.
Jag är iaf skapligt nöjd med min 490.
En plan 122kvm golvvärme. Kurva 2.1. Innetemp c:a 20 grader. Årsförbrukning 2003 var 14900 kwh.
Räkna bort 5000 kwh för hushållsel och jag får en kostnad på varmvatten och värme på 9900 kwh/år.
Bor i gästrikland.
I och med att det kritiska med pumpen är temperaturen på inneluften så passar braseldning ypperligt till frånluftspumpar. Allra bäst blir det med stora täljstenskaminer typ Tulikivi.
Då kan värme/vatten åtgången reduceras till c:a hälften om man eldar när det är från 3 plus och nedåt. Annars går ju bara kompressorn i alla fall och den förbrukar bara c:a 21,5 kwh/dygn vid konstantdrift.
Enligt min skola ska kompressorn gå hela tiden, men detta finns det ju olika uppfattningar om.
Nästa vinter ska det bli lite braseldning också, dock med en Contora 460.
En plan 122kvm golvvärme. Kurva 2.1. Innetemp c:a 20 grader. Årsförbrukning 2003 var 14900 kwh.
Räkna bort 5000 kwh för hushållsel och jag får en kostnad på varmvatten och värme på 9900 kwh/år.
Bor i gästrikland.
I och med att det kritiska med pumpen är temperaturen på inneluften så passar braseldning ypperligt till frånluftspumpar. Allra bäst blir det med stora täljstenskaminer typ Tulikivi.
Då kan värme/vatten åtgången reduceras till c:a hälften om man eldar när det är från 3 plus och nedåt. Annars går ju bara kompressorn i alla fall och den förbrukar bara c:a 21,5 kwh/dygn vid konstantdrift.
Enligt min skola ska kompressorn gå hela tiden, men detta finns det ju olika uppfattningar om.
Nästa vinter ska det bli lite braseldning också, dock med en Contora 460.
Jämfört med en vanlig frånluftsvärmepump blir besparingen upp till 7000 till 10000 kWh per år. (Egen erfarenhet samt tillverkarens uppgifter) Sedan beror det på elpriset. Räknat på 85 öre/kWh blir det 5950 - 8500 kr/år. Merkostnaden på 30000 kr i mitt fallsparas in 3,5 till 5 år.
Jag tror säkert att värmepumparna är bättre om 15 år men det är nu jag bygger.
Se även följande tråd om Comfortzone:
http://www.byggahus.se/cgi-bin/yabb/YaBB.pl?board=VVS;action=display;num=1079561126
Jag tror säkert att värmepumparna är bättre om 15 år men det är nu jag bygger.
Se även följande tråd om Comfortzone:
http://www.byggahus.se/cgi-bin/yabb/YaBB.pl?board=VVS;action=display;num=1079561126
Hur funkar detta rent tekniskt då IVT'n bara har en utegivare? Mina rumstermostater styr ju bara ventilerna vid värmefördelaren, hur känner IVT'n av att man eldar i kaminen?LB skrev:
ojdå vad kass IVT 490 är enligt de flesta här. jag verkar ha fått en 490:a som är undantaget som bekräftar regeln ;D
en frånluftsvärmepump, oavsett fabrikat, har både för- och nackdelar jämfört med andra värmepumpsalternativ. det som påverkar detta mest är normalt inte fabrikatet utan naturlagarna samt brukarbetende (önskad rumstemperatur, varmvattenförbrukning etc.) Därför skall man inte tro att man får något som är exeptionellt bättre bara för att det exempelvis står Comfortzone på utsidan.
om ni undrar så var vår totala årsförbrukning ca. 7500 kWh (dvs inkl. hushållsel) i vårt nybyggda hus (för närvarande "bara" drygt 100 m2) och vi är två vuxna och en 1-åring. i vår tvättstuga står "hör och häpna" en IVT 490.
en frånluftsvärmepump, oavsett fabrikat, har både för- och nackdelar jämfört med andra värmepumpsalternativ. det som påverkar detta mest är normalt inte fabrikatet utan naturlagarna samt brukarbetende (önskad rumstemperatur, varmvattenförbrukning etc.) Därför skall man inte tro att man får något som är exeptionellt bättre bara för att det exempelvis står Comfortzone på utsidan.
om ni undrar så var vår totala årsförbrukning ca. 7500 kWh (dvs inkl. hushållsel) i vårt nybyggda hus (för närvarande "bara" drygt 100 m2) och vi är två vuxna och en 1-åring. i vår tvättstuga står "hör och häpna" en IVT 490.
Att påstå att alla frånluftsvärmepumpar har samma egenskaper är lika dumt som att påstå att alla bergvärmepumpar är lika. En 5 kW värmepump ger alltid mer besparing än en på 2 kW oavsett var den hämtar energin. Naturlagarna säger inget om att berg är bättre luft att hämta energi ur. Det är mer ett pedagogiskt problem att förklara att en frånluftsvärmepump kan vara något annat än värmeåtervinning. Ursprungligen kom de till pga att byggnormen krävde värmeåtervinning. Och där verkar man vara fast fortfarande, både hos de flesta tillverkare och inställningen bland konsumenter.
Bergvärmepump är ju numera nästan en statuspryl, som man skaffar även oavsett om det inte går att räkna hem investeringen på rimlig tid eller inte. Observera att bergvärme kan vara helt rätt för stora hus med stor förbrukning. Få konsumenter har dock förmågan att värdera konstruktionerna tekniskt och kalkylera på rätt sätt.
Det finns uteluftsvärmepumpar som fungerar ned till -20 grader. De får dock problem med avfrostningen som en frånluftsvärmepump kan lösa på ett enkelt sätt.
Värmefaktorn sjunker ju kallare det är ute. Comfortzone har förbättrat värmefakorn betydligt genom att använda frekvensstyrning av compressorn.
Det är således inte fabrikatet som avgör hur en produkt är utan den tekniska konstruktionen. Sedan finns det exempel på identiska värmepumpar som tillverkas i samma fabrik men får olika namnskyltar. (IVT495, Autoterm Gemini och Carrier twin) Där skiljer det givetvis inget mellan fabrikaten. Det gäller dock inte Comfortzone värmepump. De är tyvärr ensamma om sitt koncept än så länge.
Bergvärmepump är ju numera nästan en statuspryl, som man skaffar även oavsett om det inte går att räkna hem investeringen på rimlig tid eller inte. Observera att bergvärme kan vara helt rätt för stora hus med stor förbrukning. Få konsumenter har dock förmågan att värdera konstruktionerna tekniskt och kalkylera på rätt sätt.
Det finns uteluftsvärmepumpar som fungerar ned till -20 grader. De får dock problem med avfrostningen som en frånluftsvärmepump kan lösa på ett enkelt sätt.
Värmefaktorn sjunker ju kallare det är ute. Comfortzone har förbättrat värmefakorn betydligt genom att använda frekvensstyrning av compressorn.
Det är således inte fabrikatet som avgör hur en produkt är utan den tekniska konstruktionen. Sedan finns det exempel på identiska värmepumpar som tillverkas i samma fabrik men får olika namnskyltar. (IVT495, Autoterm Gemini och Carrier twin) Där skiljer det givetvis inget mellan fabrikaten. Det gäller dock inte Comfortzone värmepump. De är tyvärr ensamma om sitt koncept än så länge.
stingray: vet inte riktigt om ditt inlägg var riktat mot mitt eller stödjer det
Jag håller i princip med om det mesta du skriver samtidigt som jag för din och andra köpares skull hoppas att comfortzones F-värmepump verkligen är betydligt bättre än alla andra alternativ.
Jag håller i princip med om det mesta du skriver samtidigt som jag för din och andra köpares skull hoppas att comfortzones F-värmepump verkligen är betydligt bättre än alla andra alternativ.
När du tokeldar vid minusgrader ute så får tyvärr FVP spatt! Den värmer enligt utetemperaturen och krämar längre än man vill och till slut slår den av pga hög GT3:3 (mer än 60 grader) dvs värmevattnet. Delvis beror det på att några slingor stängs av termostaterna när önskad temperatur är uppnådd dels att slingorna inte hinner göra sig av med all värme. Returtemp blir för hög. Det verkar som om burken för värmevatten inte har så stor volym.
Det som hjälper mot detta är att elda en brasa i taget, helst kontinuerligt och inte elda upp huset till 30 grader en kväll. Lugnt och fint alltså - se det på sikt. Vill ju bara värma upp ett par grader i hela huset.
Själv har jag inte kommit igång med rutinen och man är ju lite pyroman på lördagskvällen...
Det som hjälper mot detta är att elda en brasa i taget, helst kontinuerligt och inte elda upp huset till 30 grader en kväll. Lugnt och fint alltså - se det på sikt. Vill ju bara värma upp ett par grader i hela huset.
Själv har jag inte kommit igång med rutinen och man är ju lite pyroman på lördagskvällen...
Du verkar ha koll på detta, det finns ju en innegivare som tillbehör till IVT'n skulle inte detta hjälpa då man har stor braskamin? Jag funderar lite över hur IVT känner av att man eldar i kaminen.LB skrev:
Har en IVT 490 och braskamin och min erfarenhet är att IVT'n reagerar alldeles för sent på braskaminen. Orsaken är att väggradiatorerna går på långt efter att braskaminen kommit upp i full effekt. Detta i sin tur beror på att den kalla luften från fönsterventilerna rasar ner och håller termostaterna på väggradiatorerna "kalla" länge efter att braskaminen ger värme. Resultatet är att man går och svettas av värmen från braskaminen samtidigt som väggradiatorerna går på för fullt. Till slut drar dock dessa av på värmen men det tar ett antal timmar. Vi har en mycket öppen planlösning vilket inte verkar hjälpa för värmespridning mot ytterväggar och radiatortermostaterna. De 30 000:- som en braskamin och skorsten kostar (minst) hade jag i dag lagt på att uppgradera till VP typ Comfortzone. Förmodligen bättre värmekomfort och mindre jobb med ved o dyl.