Om växters näringsbehov
Inom trädgårdsvärlden finns en hel del myter som är svåra att ta död på. Ett sådant exempel är att vi bör höstgödsla för att det främjar blomningen inför nästa säsong och att det skyddar växtligheten under vintern. Det finns inga belägg för att det är sant. De enda som blir glada över höstgödsling är producenterna.
Det allra viktigaste när man odlar är att skapa en bra jord, det får man genom att lämna kvar höstens rester och löv på gräsmattor och i rabatter som sedan bryts ner av maskar och mikroliv, det är så naturen fungerar. En humusrik jord håller också bättre emot torka.
Tom Ericsson docent och forskare på SLU har under många år forskat om växternas näringsbehov. Jag har en gång lyssnat på ett föredrag med honom och han har mycket intressant att berätta, han är nog den främsta vi har inom området idag.
http://www.fobo.se/index.php/kunska...ngmeny/68-alla-vaexter-behoever-samma-naering
Det allra viktigaste när man odlar är att skapa en bra jord, det får man genom att lämna kvar höstens rester och löv på gräsmattor och i rabatter som sedan bryts ner av maskar och mikroliv, det är så naturen fungerar. En humusrik jord håller också bättre emot torka.
Tom Ericsson docent och forskare på SLU har under många år forskat om växternas näringsbehov. Jag har en gång lyssnat på ett föredrag med honom och han har mycket intressant att berätta, han är nog den främsta vi har inom området idag.
http://www.fobo.se/index.php/kunska...ngmeny/68-alla-vaexter-behoever-samma-naering
Vad tror du om Börje Gustavsson "jordisering"? http://www.skurupsborren.se/
Dvs, borra hål för att peta ner sånt som man normalt lägger på en kompost, direkt i jorden istället.
Har varit nyfiken att testa på nått ställe där vi har ren, stenhård lerjord idag för att förhoppningsvis på sikt luckra upp den.
Risken är väl att man får en väldigt gropig gräsmatta varefter det bryts ner.
Men sett många kritiker, nått om att det utvecklas ogynnsamma gaser eller så, kommer inte ihåg då det var ett tag sen jag var inne på detta, men nått åt det hållet.
Samtidigt verkar han lyckas bra själv.
Dvs, borra hål för att peta ner sånt som man normalt lägger på en kompost, direkt i jorden istället.
Har varit nyfiken att testa på nått ställe där vi har ren, stenhård lerjord idag för att förhoppningsvis på sikt luckra upp den.
Risken är väl att man får en väldigt gropig gräsmatta varefter det bryts ner.
Men sett många kritiker, nått om att det utvecklas ogynnsamma gaser eller så, kommer inte ihåg då det var ett tag sen jag var inne på detta, men nått åt det hållet.
Samtidigt verkar han lyckas bra själv.
Ja, jag har läst om Skurupsborren men för mig känns det ungefär som att gå över ån efter vatten. Jag förstår inte riktigt vad det merarbetet skulle tillföra. Att borra en grop och fylla med organiskt material borde fungera sämre eftersom all nedbrytning kräver tillgång till syre för att fungera optimalt. Det borde bli mera syrefritt i en grop än om man lägger materialet ovanpå jorden. I en kompost t.ex. avstannar nedbrytningen om den blir för kompakt, alltså dåligt med syre. Det kan hända om man fyller den med t.ex. stora mängder gräsklipp. Då avstannar nedbrytningen och den börjar lukta, det ruttnar istället för att brytas ner och mikroorganismerna dör pga syrebrist.
Jag har sett trädgårdar med styv lerjord som genom marktäckning fått ett humuslager som klarar även de torraste somrar. En gång är ingen gång, man måste vara konsekvent och tillämpa marktäckning under många år. Det mesta av organiskt avfall duger bra som marktäckning.
Jag har sett trädgårdar med styv lerjord som genom marktäckning fått ett humuslager som klarar även de torraste somrar. En gång är ingen gång, man måste vara konsekvent och tillämpa marktäckning under många år. Det mesta av organiskt avfall duger bra som marktäckning.
Jo det är väl precis sådan kritik jag läst som gjort en tveksam.
Lockas lite av att slippa mellansteget i en kompost, som ju ändå innebär visst arbete, risk för att det blir en mördarsnigelbuffé etc. Samt att där jag har som mest lerjord är också öppna ytor så inga löv stannar kvar, får ingen naturlig hjälp.
Det senare förklarar kanske lerjorden också, samt att där jag har som bäst jord är i hörnen dit löven blåser...
Tja får se om jag testar på ett mindre ställe, behöver ändå en borr för ett byggprojekt.
Lockas lite av att slippa mellansteget i en kompost, som ju ändå innebär visst arbete, risk för att det blir en mördarsnigelbuffé etc. Samt att där jag har som mest lerjord är också öppna ytor så inga löv stannar kvar, får ingen naturlig hjälp.
Det senare förklarar kanske lerjorden också, samt att där jag har som bäst jord är i hörnen dit löven blåser...
Tja får se om jag testar på ett mindre ställe, behöver ändå en borr för ett byggprojekt.
Där mina vin- och krusbärsbuskar stod var det blåsigt så just inga löv stannade kvar där på hösten men då började jag kratta in löv och sen lägga kvistar, som fallit ner från träden, ovanpå för att hålla dem på plats (det behövs inte många eftersom löven även fastnar i varandra när de blir lite hoppressade). På våren och på sommaren la jag på ett par cm tjockt lager av blandad hushålls- och trädgårdskompost direkt på jorden under buskarna och på det täckbark, så efter 10 år var det en mycket luftig och mullhaltig jord i stället för lerjord, inga mer problem att sticka ned bevattningsspettet närmare en halv meter och då gick det också att vattna flera meter buskar från ett enda ställe för vattnet kunde lätt rinna hela sträckan.
Om man gräver ner avfall på ett sånt djup att det inte längre är syrerikt, vilket i en kraftig lerjord antagligen inte är särskilt djupt, så får man en förruttnelse, dvs. man rötar avfallet vilket används för att framställa biogas, och det vill man inte om man inte tar vara på gasen eftersom det är växthusgaser. När man läser på Skurupsborrens sidor så står det att ett djupt humuslager är en av de tre hörnstenarna så man ska nog inte börja med att gräva ner avfall utan att först ha ett humuslager på det djup där man lägger avfallet.
Om man gräver ner avfall på ett sånt djup att det inte längre är syrerikt, vilket i en kraftig lerjord antagligen inte är särskilt djupt, så får man en förruttnelse, dvs. man rötar avfallet vilket används för att framställa biogas, och det vill man inte om man inte tar vara på gasen eftersom det är växthusgaser. När man läser på Skurupsborrens sidor så står det att ett djupt humuslager är en av de tre hörnstenarna så man ska nog inte börja med att gräva ner avfall utan att först ha ett humuslager på det djup där man lägger avfallet.
En isolerad hushållskompost kommer lätt upp i 40 grader så där lever inga mördarsniglar.engs skrev:
Jag har många gånger på detta forum förespråkat täckodling, samt att bevara platsens resurser. Att man tex gör flis av fällda träd och lägger på, eller helt enkelt utnyttjar gräsklipp och ogräsrens till sina önskade odlingar. Det är för det första mindre arbete och för det andra jordförbättrande. Positiva bieffekter är mer torktålighet samt ett gynnat mikrobiota. Man kan inte annat än att förfasas över lövblåsarna som väsnas och fläktar bort all den näring som plantan haft syftet att återvinna.
Likaledes är det omodernt att elda upp trädgårdsavfall, av just samma anledning, resurserna går upp i rök istället för att komma platsen åter till gagn genom långsam förmultning till mer ädla ämnen än aska och koldioxid.
Jag har även vurmat för att inte klippa gräsmattan så kort som många gör, den blir mindre känslig för torka, samt att den blommar mycket vackrare om man klipper mer sällan. När grannens snagg var brunt i somras, var min långhåriga lugg full av blomster och grönska. Det har även en gynnsam bieffekt på fallfrukt som dämpas i det mjuka fallet och inte får blämmor lika lätt. Även att klippa mer sällan är mindre jobb och framförallt mindre oväsen.
Likväl som man ska undvika att plöja jorden för att inte förstöra den struktur som byggts upp under tid, ska man undvika att gå på den. En otrampad jord som förbättrats kontinuerligt är en fröjd att jobba i, men det tar tid. Där man behöver ta sig fram har man stigar eller gångar.
Tänker man i det långa loppet , som man enligt mig måste göra när man sysslar med växter, helst perenna, så inser man ganska snart att man genom att kompostera på platsen bygger upp en botanisk förmögenhet genom bättre jordmån, finare plantor och ett gynnat mikrobiota. Många sköter en trädgård enligt någon slags föråldrad utseendebaserad mall utan att relfektera över varför de gör det. Det vore ungefär lika tanklöst som att konstruera bilar eller hus som vi gjorde för länge sen, utvecklingen har gått framåt och det är helt enkelt omodernt att ha sterilt välansade slottsträdgårdar invid huset, de som verkligen vill imponera på grannarna har en blommande trädgård där djur trivs och där det finns mat att äta!
Likaledes är det omodernt att elda upp trädgårdsavfall, av just samma anledning, resurserna går upp i rök istället för att komma platsen åter till gagn genom långsam förmultning till mer ädla ämnen än aska och koldioxid.
Jag har även vurmat för att inte klippa gräsmattan så kort som många gör, den blir mindre känslig för torka, samt att den blommar mycket vackrare om man klipper mer sällan. När grannens snagg var brunt i somras, var min långhåriga lugg full av blomster och grönska. Det har även en gynnsam bieffekt på fallfrukt som dämpas i det mjuka fallet och inte får blämmor lika lätt. Även att klippa mer sällan är mindre jobb och framförallt mindre oväsen.
Likväl som man ska undvika att plöja jorden för att inte förstöra den struktur som byggts upp under tid, ska man undvika att gå på den. En otrampad jord som förbättrats kontinuerligt är en fröjd att jobba i, men det tar tid. Där man behöver ta sig fram har man stigar eller gångar.
Tänker man i det långa loppet , som man enligt mig måste göra när man sysslar med växter, helst perenna, så inser man ganska snart att man genom att kompostera på platsen bygger upp en botanisk förmögenhet genom bättre jordmån, finare plantor och ett gynnat mikrobiota. Många sköter en trädgård enligt någon slags föråldrad utseendebaserad mall utan att relfektera över varför de gör det. Det vore ungefär lika tanklöst som att konstruera bilar eller hus som vi gjorde för länge sen, utvecklingen har gått framåt och det är helt enkelt omodernt att ha sterilt välansade slottsträdgårdar invid huset, de som verkligen vill imponera på grannarna har en blommande trädgård där djur trivs och där det finns mat att äta!
Kan själv!
· Trelleborg
· 15 641 inlägg
Jag tar hand om en del av grannarnas trädgårdsavfall som annars bara hamnar i trädgårdstunnan (300l gräsklipp? Ja tack!)
Ligger bra i land och häckar nu.
Ligger bra i land och häckar nu.