hsd
Medlem
· Kalmar län, Östra Götaland
· 6 279 inlägg
hsd
Medlem
- Kalmar län, Östra Götaland
- 6 279 inlägg
Det lustiga med Kommuntjänstemän är att de håller varandra om ryggen samt när det blir ny politisk majoritet fortsätter de med sina påhitt som om inget har hänt
Ska också spy lite galla.
Kommuntjänstemän är av värsta sort.
I en kommun ville vi söka förhandsbesked för en avstyckning av egen mark för att bygga en stuga.
Dom gjorde allt för att krångla till det.
Visade sig att kommunen själva ägde mark inärområdet som dom ville exploatera. Dock inte gjort det än för det måste tillhöra en av sveriges sämsta och ineffektiva kommuner
Kommuntjänstemän är av värsta sort.
I en kommun ville vi söka förhandsbesked för en avstyckning av egen mark för att bygga en stuga.
Dom gjorde allt för att krångla till det.
Visade sig att kommunen själva ägde mark inärområdet som dom ville exploatera. Dock inte gjort det än för det måste tillhöra en av sveriges sämsta och ineffektiva kommuner
Ligger mycket i det.
Tanken är ju att en kommun ska vara en politiskt styrd organisation där tjänstemän i olika funktioner; gatu, miljö, social o s v håller sig inom ramar beslutade av KF
Tyvärr verkar det ibland vara precis tvärtom. Att tjänstemän kör sina egna tolkningsrace i den dagliga förvaltningen, eller att nya ärenden bereds på ett sätt som är färgat av dessa tjänstemäns personliga åsikter för att sedan klubbas i fullmäktige.
Precis detta är det som jag upplever I vårt avloppsärende. Däremot när det gäller bygglovet så har jag fått uppfattningen att man försöker hela tiden hitta orsaker till att säga nej och att det är upp till mig att motbevisa dem. Jag är nämligen inte ensam om dessa erfarenheter i min kommun. Den är känd som mycket svårflörtad när det gäller bygglov...
Jag har fortsatt att gräva i definitionen av "underbyggd altan" och har hittat följande definitioner:
1) Ekerö kommun:
"Om altanen är underbyggd, dvs tillskapar ett utrymme under altanen som är mätvärt påverkar detta den byggrätt som finns på fastigheten om du bor i ett område som omfattas av detaljplan. Ett mätvärt utrymme skapas om höjden från marken till altangolvets undersida eller bjälklag överstiger 1,9 meter samt att det finns en plan yta under altanen."
2) mittbygge.se
"Underbyggd innebär att ett utrymme kan skapas under altanen och även ge intrycket att vara en byggnad. "
4) Sollentuna kommun hänvisar till SIS, vilket inte är uttömmande.
5) I ett protokoll från Kungälvs kommun (https://www.kungalv.se/siteassets/d...oll-miljo--och-byggnadsnamnden-2017-01-26.pdf) hittar jag dock detta:
"Enligt Svensk Standard SS 21054:2009 räknas inte projektionen av altaner och terasser som inte är underbyggda med i byggnadsarean. Altanen är förlagd ca 2,2 m ovan mark. Efter det att förrådet som tidigare låg under terrassen rivits kan altanen med sina två pelare förlagda ca 2,8 m från fasad inte anses som underbyggd."
#5 är riktigt intressant då det dels är min kommun och det dels är nästintill identisk altan som min (de hade 16,5m2, 2,8m från fastigheten, 2,2m hög och två pelare medan jag har ca 18m2, 2,3m från fasad, 2,5m hög och fyra pelare - miin sticker ut mindre från fastigheten, men är lite bredare). Dvs, nu har jag ett prejudikat inom kommunen på att min altan inte skall räknas som underbyggd! Tyvärr är dock beslutet tagit 2017-01-26 vilket innebär att det inte innebär att arkitekterna på byggnadskontoret hade ett prejudikat när det gällde bygglovsbesluten på min tomt. Däremot så pågick diskussionen om detta fall parallellt med mitt fall och kommunen kom fram till ett annat beslut i detta fallet...
Så även om jag inte kan få rätt i efterhand i mitt bygglovsärende så hindrar inte min altan kommande bygglov, till exempel mina planer på att flytta en stuga på tomten. Något som jag inte skulle kunna få lov att göra enligt tidigare uttalanden eftersom man inte kan fatta några beslut om bygglov för mig då fastigheten är planstridig (baserat på en altan som har bygglov, men som enligt dem blev planstridig iom en planändring). Intressant nog är ju inte altanen inritad på kommunens ritningar heller, vilket antyder att den inte skall räknas in i BYA. Den del av altanen som ligger på carporten (numera garage) borde dock ha ingått i BYA redan från början iom att carporten är underbyggd och ingick i bygglovet också, så detta är en riktig sörja...
1) Ekerö kommun:
"Om altanen är underbyggd, dvs tillskapar ett utrymme under altanen som är mätvärt påverkar detta den byggrätt som finns på fastigheten om du bor i ett område som omfattas av detaljplan. Ett mätvärt utrymme skapas om höjden från marken till altangolvets undersida eller bjälklag överstiger 1,9 meter samt att det finns en plan yta under altanen."
2) mittbygge.se
- Altan som är byggd så högt upp att altanens golv skapar ett tak över utrymmet under och ger därmed en volymökning åt utrymmet under altanen.
- Altan där konstruktion kan uppfattas som dominerande då bräderna eller liknande material under altanen bildar väggar och tak även om utrymmet där under inte kan användas.
"Underbyggd innebär att ett utrymme kan skapas under altanen och även ge intrycket att vara en byggnad. "
4) Sollentuna kommun hänvisar till SIS, vilket inte är uttömmande.
5) I ett protokoll från Kungälvs kommun (https://www.kungalv.se/siteassets/d...oll-miljo--och-byggnadsnamnden-2017-01-26.pdf) hittar jag dock detta:
"Enligt Svensk Standard SS 21054:2009 räknas inte projektionen av altaner och terasser som inte är underbyggda med i byggnadsarean. Altanen är förlagd ca 2,2 m ovan mark. Efter det att förrådet som tidigare låg under terrassen rivits kan altanen med sina två pelare förlagda ca 2,8 m från fasad inte anses som underbyggd."
#5 är riktigt intressant då det dels är min kommun och det dels är nästintill identisk altan som min (de hade 16,5m2, 2,8m från fastigheten, 2,2m hög och två pelare medan jag har ca 18m2, 2,3m från fasad, 2,5m hög och fyra pelare - miin sticker ut mindre från fastigheten, men är lite bredare). Dvs, nu har jag ett prejudikat inom kommunen på att min altan inte skall räknas som underbyggd! Tyvärr är dock beslutet tagit 2017-01-26 vilket innebär att det inte innebär att arkitekterna på byggnadskontoret hade ett prejudikat när det gällde bygglovsbesluten på min tomt. Däremot så pågick diskussionen om detta fall parallellt med mitt fall och kommunen kom fram till ett annat beslut i detta fallet...
Så även om jag inte kan få rätt i efterhand i mitt bygglovsärende så hindrar inte min altan kommande bygglov, till exempel mina planer på att flytta en stuga på tomten. Något som jag inte skulle kunna få lov att göra enligt tidigare uttalanden eftersom man inte kan fatta några beslut om bygglov för mig då fastigheten är planstridig (baserat på en altan som har bygglov, men som enligt dem blev planstridig iom en planändring). Intressant nog är ju inte altanen inritad på kommunens ritningar heller, vilket antyder att den inte skall räknas in i BYA. Den del av altanen som ligger på carporten (numera garage) borde dock ha ingått i BYA redan från början iom att carporten är underbyggd och ingick i bygglovet också, så detta är en riktig sörja...
Nja, nu är det ju så att de kommunala tjänstemännen har en hel del lagstiftning att förhålla sig till inom de områden du räknar upp. Lagar är stiftade av Sveriges riksdag och inget som ett kommunfullmäktige har att besluta om. Bara för att nyansera lite...M MagHam skrev:
Absolut. Det känner jag tillM Myckling skrev:
Det är ju därför man har tjänstemän som för vissa poster har hög utbildning och kan förhålla sig till lagar och regler.
Det jag menade var beslut, tolkning och inriktning som finns inom ramen för kommunen. Här upplever jag ibland att vi har tjänstemannastyre och inte folkvalt politikerstyre.
Hur skall jag som lekman ha en chans mot de som faktiskt skall vara experter i området? I mitt fall överklagade jag och återremitterades till byggnadsnämnden som hittade på nya argument till varför jag inte skulle få bygglov. Det är inte konstigt att det är dyrt att bygga i Sverige. Dels så finns det olika regler i olika kommuner, vilket leder till att ett hus som är godkänt i en kommun inte kan byggas i en annan kommun. Dels så tolkar man reglerna olika, vilket innebär att man än en gång kanske inte får bygga ett hus i en kommun när det kan byggas i en annan kommun. Dessutom så finns en massa regler som egentligen inte tillför något heller.
Och när det gäller handläggningstiderna så må det ur den offentliga förvaltningens hänseende vara acceptabelt att ett ärende tar två år innan det avgörs, men för mig som privatperson så kan det ju vara en ren katastrof. Vilket då i sin tur gör att saker inte överprövas så mycket som skulle behövas då folk inte orkar driva igenom det i systemet, särskilt inte om de inte har ekonomiska muskler. Och sedan kostar hela systemet en massa pengar också.
När det gäller prejudicerande domar, så är det där jag har problem med kommunen angående deras VA-utbyggnad. Det finns inga prejudikat som täcker upp just vårt fall, vilket skulle innebära en lång rättsprocess där vi i slutänden ändå inte kommer att få rätt. Visserligen så kan vi få rätt i sakfrågan, men kommunen bestämmer ändå själv hur deras VA-områden definieras och därmed så kommer vi ändå inte att få rätt i praktiken. Det är som att slåss mot väderkvarnar. Jag och grannarna har redan haft diskussioner med politikerna, men de hänvisar till tjänstemännens utredningar och så är man tillbaka där man började. Tjänstemännen inom offentlig sektor har en extremt stor makt och deras personliga åsikter blir väldigt styrande.
En liten utsvävning också:
Samma sak gäller faktiskt i det övriga rättssystemet också. Jag kan ge ett exempel med cykelbanor där cyklister enligt lagen har mycket mer långtgående rättigheter (eller rättare sagt, bilisterna har större skyldigheter - man har inga rättigheter i trafiken, bara skyldigheter) än vad rättsfallen som finns bekräftar. Detta sker eftersom dels åklagarna inte åtalar enligt de strängare tolkningarna som det finns utrymme för och dels för att åklagarna inte överklagar de få gånger som de faktiskt kan göra det. Detta innebär att lagen har en strängare tolkning av bilförarnas skyldigheter än vad domsluten faktiskt motsvarar, det finns nämligen inga prejudikat alls. Just när det gäller cykelbanor så finns nämligen något som kallas för genomgående cykelbana, dvs att det är cykelbanan som är den huvudsakliga vägen och att bilvägen korsar denna. Detta är ett koncept som både Trafikverket och SKL använder sig av, men det finns inga rättsfall som bekräftar deras syn på vad som krävs för att cykelbanan skall tolkas som den huvudsakliga vägen, en väg som bilisterna korsar. Under tiden så dör cyklister i trafiken. Några av de farligaste korsningarna mellan bil och cykel i Sverige är av just denna art, cyklisten anser att den cyklar på en cykelbana som inte korsar en väg, medan bilisterna kör rakt över cykelbanan utan att titta efter cyklister.
Och när det gäller handläggningstiderna så må det ur den offentliga förvaltningens hänseende vara acceptabelt att ett ärende tar två år innan det avgörs, men för mig som privatperson så kan det ju vara en ren katastrof. Vilket då i sin tur gör att saker inte överprövas så mycket som skulle behövas då folk inte orkar driva igenom det i systemet, särskilt inte om de inte har ekonomiska muskler. Och sedan kostar hela systemet en massa pengar också.
När det gäller prejudicerande domar, så är det där jag har problem med kommunen angående deras VA-utbyggnad. Det finns inga prejudikat som täcker upp just vårt fall, vilket skulle innebära en lång rättsprocess där vi i slutänden ändå inte kommer att få rätt. Visserligen så kan vi få rätt i sakfrågan, men kommunen bestämmer ändå själv hur deras VA-områden definieras och därmed så kommer vi ändå inte att få rätt i praktiken. Det är som att slåss mot väderkvarnar. Jag och grannarna har redan haft diskussioner med politikerna, men de hänvisar till tjänstemännens utredningar och så är man tillbaka där man började. Tjänstemännen inom offentlig sektor har en extremt stor makt och deras personliga åsikter blir väldigt styrande.
En liten utsvävning också:
Samma sak gäller faktiskt i det övriga rättssystemet också. Jag kan ge ett exempel med cykelbanor där cyklister enligt lagen har mycket mer långtgående rättigheter (eller rättare sagt, bilisterna har större skyldigheter - man har inga rättigheter i trafiken, bara skyldigheter) än vad rättsfallen som finns bekräftar. Detta sker eftersom dels åklagarna inte åtalar enligt de strängare tolkningarna som det finns utrymme för och dels för att åklagarna inte överklagar de få gånger som de faktiskt kan göra det. Detta innebär att lagen har en strängare tolkning av bilförarnas skyldigheter än vad domsluten faktiskt motsvarar, det finns nämligen inga prejudikat alls. Just när det gäller cykelbanor så finns nämligen något som kallas för genomgående cykelbana, dvs att det är cykelbanan som är den huvudsakliga vägen och att bilvägen korsar denna. Detta är ett koncept som både Trafikverket och SKL använder sig av, men det finns inga rättsfall som bekräftar deras syn på vad som krävs för att cykelbanan skall tolkas som den huvudsakliga vägen, en väg som bilisterna korsar. Under tiden så dör cyklister i trafiken. Några av de farligaste korsningarna mellan bil och cykel i Sverige är av just denna art, cyklisten anser att den cyklar på en cykelbana som inte korsar en väg, medan bilisterna kör rakt över cykelbanan utan att titta efter cyklister.
Finns lika många tolkningar av lagen som det finns tjänstemän, bara att se på en del trådar här.M Myckling skrev:Nja, nu är det ju så att de kommunala tjänstemännen har en hel del lagstiftning att förhålla sig till inom de områden du räknar upp. Lagar är stiftade av Sveriges riksdag och inget som ett kommunfullmäktige har att besluta om. Bara för att nyansera lite...