”Kulturhistoriskt intressant” genom tex inventeringar mm är endast vägledande och inte juridiskt bindande! Det är detaljplanen som är juridiskt bindande.
Varför ska inte de i sådana fastigheter få ha samma möjligheter som andra till komfort, energibesparande åtgärder och bygga ut!
Förvanskningsförbudet gäller ju alla byggnader och inte bara kulturmiljön!
En villa för en familj på 18-19talet passar ofta inte för dagens familjer och till slut kanske vissa fastigheter inte längre kan uppfylla det syfte dom hade från början, man borde då vara mer benägna att hitta lösningar tillsammans med dessa fastighetsägare.
Kommunerna borde ta sig i kraven och inte fästa allt för stor vikt vid vad ”kulturmupparna” tycker!
För sakens skull kan jag nämna att jag till viss del tycker att vi självklart ska ta hand om dom hus vi har och att det som görs ska göras på rätt sätt, problemet tycker jag ligger i att det är för enkelt att ge avslag och inte vara behjälplig med att hitta lösningar!
Varför ska inte de i sådana fastigheter få ha samma möjligheter som andra till komfort, energibesparande åtgärder och bygga ut!
Förvanskningsförbudet gäller ju alla byggnader och inte bara kulturmiljön!
En villa för en familj på 18-19talet passar ofta inte för dagens familjer och till slut kanske vissa fastigheter inte längre kan uppfylla det syfte dom hade från början, man borde då vara mer benägna att hitta lösningar tillsammans med dessa fastighetsägare.
Kommunerna borde ta sig i kraven och inte fästa allt för stor vikt vid vad ”kulturmupparna” tycker!
För sakens skull kan jag nämna att jag till viss del tycker att vi självklart ska ta hand om dom hus vi har och att det som görs ska göras på rätt sätt, problemet tycker jag ligger i att det är för enkelt att ge avslag och inte vara behjälplig med att hitta lösningar!
Saxat från https://byggnadsvard.se/opinion/debatt/fönsterbyte-någon
Fönsterbyte - någon?
onsdag, 15 mars 2017
Byta eller renovera? Vad är bäst för huset, för miljön och för plånboken? Reklamen i brevlådan säger att det i stort sett aldrig är fel att byta fönstren och gamla gedigna originalfönster byts ut och slängs på tippen i en oroväckande takt. Men Byggnadsvårdsföreningen säger: Stopp ett tag, läs detta först!
Ett träfönster med bra virke och linoljefärg håller flera hundra år med rätt underhåll. Ett fönster med isolerkassett dvs två eller tre ihopsatta och beskiktade glasrutor med gas mellan rutorna anses hålla sin isolerförmåga ungefär 25 år. Om bågar och karmar är av PVC eller aluminium har dessa också en begränsad livslängd och normalt byts fönstret när den första av dessa komponenter har tjänat ut. Med andra ord vinner träfönstret resurshushållnings- och livscykelkampen, 1–0.
Aluminium- och plastfönster innehåller aluminium, fogmassor, plaster och färger som är riktiga miljöbovar, både vid tillverkning, transport och senare när de hamnar på tippen. Vi kan läsa i tidningarna att medvetna konsumenter har börjat plastbanta sina hem och det tål också i detta sammanhang att påminna om miljökatastrofen 2010 när 1 miljon kubikmeter giftslam från ett aluminiumverk läckte ut med katastrofala följder för det ekologiska systemet längs floden Donau. Så det naturvänliga fönstret av förnyelsebara råvaror med linoljefärg vinner även miljökampen. 2-0!
En samhällsekonomisk aspekt är fönsterrenovering ger gröna jobb, alltså att det gynnar småföretag och lokal arbetskraft, 3-0.
Men hur är det med energibesparingen? Ett modernt fönster med glaskassett kan ha ett U-värde på runt 1 och ett vanligt kopplat fönster ett U-värde på knappt 3. Om det kopplade fönstret är i bra skick och förses med en 3 eller 4 mm lågemissionsruta i innerbågen hamnar U-värdet runt 1,8, fortfarande nästan dubbelt så högt som isolerglasfönstret. Fönstren är dock bara en liten del, c:a 15% av husets klimatskal och enligt Energimyndighetens beräkning är skillnaden bara 4–8 % mellan tvåglasfönster och isolerglasfönster i en normalvilla. Men OK, 3–1.
När har man räknat hem investeringen i minskad energiförbrukning? I samma normalvilla som ovan har Energimyndigheten räknat ut att byte av glaset i innerbågen till en lågemissionsruta går att räkna hem på 9–18 år. Ett utbyte till fönster med glaskassett tar 32–36 år att räkna hem, men eftersom de måste bytas efter 25–30 år räknar man aldrig hem fönsterbytet. Originalfönstret vinner den privatekonomiska matchen, 4–1.
De tunga glaskassetterna har klumpiga beslag, tjocka karmar och bågar vilket tillsammans med de tjocka glasen ger ett sämre ljusinsläpp, en avsevärd kvalitetsförsämring som man bör fundera på före byte. Vidare är många insatsfönster helt täta vilket påverkar innemiljön, och i vissa fall krävs installation av ventilationssystem, 5–1. Matchen är avgjord!
Både Energimyndigheten och Boverket förespråkar fönsterrenovering med lågemissionsglas i innerbågen, framför fönsterbyte. Dessutom får man enligt Plan- och bygglagen inte göra ovarsamma och förvanskande åtgärder på huset.
Ett gediget, väl underhållet träfönster med profilering, originalbeslag och skiftande glas är vackert och ökar välbefinnandet. Det ökar även husets ekonomiska värde vid försäljning.
Vi kan inte räkna med att fönsterindustrin tar ansvar för samhällskostnaden, deras uppdrag är att göra så stor vinst för företaget som möjligt. Men man skall vara medveten om att ingen annan tjänar på fönsterbytet, allra minst Moder Jord.
Stephan Fickler
ps. jag är hellre en "kulturmupp" än en egocentrisk belastning för framtida generationer som sågar på den gren hen sitter... Samt Ernst är ett illa valt exempel på kulturvårdare... https://www.byggahus.se/arkitektur/stor-ilska-mot-ernst-kvarnrenovering ds.
Fönsterbyte - någon?
onsdag, 15 mars 2017
Byta eller renovera? Vad är bäst för huset, för miljön och för plånboken? Reklamen i brevlådan säger att det i stort sett aldrig är fel att byta fönstren och gamla gedigna originalfönster byts ut och slängs på tippen i en oroväckande takt. Men Byggnadsvårdsföreningen säger: Stopp ett tag, läs detta först!
Ett träfönster med bra virke och linoljefärg håller flera hundra år med rätt underhåll. Ett fönster med isolerkassett dvs två eller tre ihopsatta och beskiktade glasrutor med gas mellan rutorna anses hålla sin isolerförmåga ungefär 25 år. Om bågar och karmar är av PVC eller aluminium har dessa också en begränsad livslängd och normalt byts fönstret när den första av dessa komponenter har tjänat ut. Med andra ord vinner träfönstret resurshushållnings- och livscykelkampen, 1–0.
Aluminium- och plastfönster innehåller aluminium, fogmassor, plaster och färger som är riktiga miljöbovar, både vid tillverkning, transport och senare när de hamnar på tippen. Vi kan läsa i tidningarna att medvetna konsumenter har börjat plastbanta sina hem och det tål också i detta sammanhang att påminna om miljökatastrofen 2010 när 1 miljon kubikmeter giftslam från ett aluminiumverk läckte ut med katastrofala följder för det ekologiska systemet längs floden Donau. Så det naturvänliga fönstret av förnyelsebara råvaror med linoljefärg vinner även miljökampen. 2-0!
En samhällsekonomisk aspekt är fönsterrenovering ger gröna jobb, alltså att det gynnar småföretag och lokal arbetskraft, 3-0.
Men hur är det med energibesparingen? Ett modernt fönster med glaskassett kan ha ett U-värde på runt 1 och ett vanligt kopplat fönster ett U-värde på knappt 3. Om det kopplade fönstret är i bra skick och förses med en 3 eller 4 mm lågemissionsruta i innerbågen hamnar U-värdet runt 1,8, fortfarande nästan dubbelt så högt som isolerglasfönstret. Fönstren är dock bara en liten del, c:a 15% av husets klimatskal och enligt Energimyndighetens beräkning är skillnaden bara 4–8 % mellan tvåglasfönster och isolerglasfönster i en normalvilla. Men OK, 3–1.
När har man räknat hem investeringen i minskad energiförbrukning? I samma normalvilla som ovan har Energimyndigheten räknat ut att byte av glaset i innerbågen till en lågemissionsruta går att räkna hem på 9–18 år. Ett utbyte till fönster med glaskassett tar 32–36 år att räkna hem, men eftersom de måste bytas efter 25–30 år räknar man aldrig hem fönsterbytet. Originalfönstret vinner den privatekonomiska matchen, 4–1.
De tunga glaskassetterna har klumpiga beslag, tjocka karmar och bågar vilket tillsammans med de tjocka glasen ger ett sämre ljusinsläpp, en avsevärd kvalitetsförsämring som man bör fundera på före byte. Vidare är många insatsfönster helt täta vilket påverkar innemiljön, och i vissa fall krävs installation av ventilationssystem, 5–1. Matchen är avgjord!
Både Energimyndigheten och Boverket förespråkar fönsterrenovering med lågemissionsglas i innerbågen, framför fönsterbyte. Dessutom får man enligt Plan- och bygglagen inte göra ovarsamma och förvanskande åtgärder på huset.
Ett gediget, väl underhållet träfönster med profilering, originalbeslag och skiftande glas är vackert och ökar välbefinnandet. Det ökar även husets ekonomiska värde vid försäljning.
Vi kan inte räkna med att fönsterindustrin tar ansvar för samhällskostnaden, deras uppdrag är att göra så stor vinst för företaget som möjligt. Men man skall vara medveten om att ingen annan tjänar på fönsterbytet, allra minst Moder Jord.
Stephan Fickler
ps. jag är hellre en "kulturmupp" än en egocentrisk belastning för framtida generationer som sågar på den gren hen sitter... Samt Ernst är ett illa valt exempel på kulturvårdare... https://www.byggahus.se/arkitektur/stor-ilska-mot-ernst-kvarnrenovering ds.
Moderator
· Stockholm
· 52 066 inlägg
Jag personligen föredrar visserligen att renovera befintliga fönster framför fönsterbyten. Men beskrivningen från Fickler i föregående inlägg, är lite väl generaliserande mot moderna fönster.
Att det inte finns någon ekonomi i att byta helt fräscha fönster bara för att få en energibesparing, tror jag att de flesta är fullt medvetna om. Men om jag har äldre fönster som behöver lite mer renovering än en ommålning, så kan i många fall alternativet byte vara nästa samma investering som en renovering. Därmed börjar energibesparingen ge plus redan första dagen efter bytet.
Glaskassetter brukar nog få bli både 40 och 50 år innan de byts, även om många kan behöva bytas efter 20 år. Precis som vissa fönsterbågar av trä spricker eller murknar i förtid. och det lär vara väldigt få fönster från 1700 talet som fortfarande sitter på hus där det bor människor idag. Så att hävda att träfönster håller i flera hundra år är inte trovärdigt.
I texten döms al fönster ut för att man "troligen" byter dem efter 25 år när glaskassetten blir dålig. Ser man det bara ur livslängd för bågarna så är jag övertygad om att en al båge åldras långsammare än en träbåge. Men precis som att folk bytte ut gamla enkelglasbågar på 40 - 50 talet, så är det tänkbart att folk kommer att byta bort al bågarna om 40 - 50 år (trots 1000 års livslängd), för att man då vill ha en annan funktion som vi inte ens vet om idag.
Att det inte finns någon ekonomi i att byta helt fräscha fönster bara för att få en energibesparing, tror jag att de flesta är fullt medvetna om. Men om jag har äldre fönster som behöver lite mer renovering än en ommålning, så kan i många fall alternativet byte vara nästa samma investering som en renovering. Därmed börjar energibesparingen ge plus redan första dagen efter bytet.
Glaskassetter brukar nog få bli både 40 och 50 år innan de byts, även om många kan behöva bytas efter 20 år. Precis som vissa fönsterbågar av trä spricker eller murknar i förtid. och det lär vara väldigt få fönster från 1700 talet som fortfarande sitter på hus där det bor människor idag. Så att hävda att träfönster håller i flera hundra år är inte trovärdigt.
I texten döms al fönster ut för att man "troligen" byter dem efter 25 år när glaskassetten blir dålig. Ser man det bara ur livslängd för bågarna så är jag övertygad om att en al båge åldras långsammare än en träbåge. Men precis som att folk bytte ut gamla enkelglasbågar på 40 - 50 talet, så är det tänkbart att folk kommer att byta bort al bågarna om 40 - 50 år (trots 1000 års livslängd), för att man då vill ha en annan funktion som vi inte ens vet om idag.
Jag och många med mig anser att det är bra att det ställs utformnings- och bevarandekrav på byggande annars skulle det enligt mig se eländigt ut. Det är många som inte förstår innebörden av varsamhet, det innebär inte att det läggs en död hand över en byggnad och att det är förändringsförbud, det innebär bara att förändringar ska göras med hänsyn till byggnadens förutsättningar.O Steamboy skrev:
Som det brukar heta: Det gäller att mota Olle i grind!
“Protect me from knowing what I don't want to know. Protect me from even knowing that there are things to know that I don't know. Protect me from knowing that I decided not to know about the things that I decided not to know about. Amen.
Lord, lord, lord. Protect me from the consequences of the above prayer.”
- Douglas Adams, Mostly Harmless
Lord, lord, lord. Protect me from the consequences of the above prayer.”
- Douglas Adams, Mostly Harmless
Alla som inte sov sig igenom grundskolans fysiklektioner vet att aluminium inte rostar. Aluminiumoxid har omvänd effekt och bildar en skyddande hinna. Denna patina gör att ett en aluminiumram utan underhåll har en livslängd som vida överstiger livslängden hos motsvarande träram även om denna underhålls. Sen finns det givetvis ingenting som hindrar att man även underhåller sitt aluminiumfönster, något som Fickler inte verkar vilja kännas vid. Det som händer är troligtvis att färgen flagnar snarare än att själva ramen åldras nämnvärt.H hempularen skrev:
Sedan är det ren lögn att påstå att hela fönstret måste bytas bara för att glaskassetten skadats eller fått försämrade egenskaper. Det är nnämligen väldigt enkelt att byta glaskassett i en ram för treglasfönster. Det är betydligt enklare än att byta glas i ett äldre träfönster. Jag bytte en sprucken kassett förra veckan och det tog 15 minuter.
Han nämner även att ett träfönster kan förses med ett lågemmisionsglas på insidan. Det vill säga ett laminat av glas med ett eller flera tunna skikt av metall, så kallade lågemissionsskikt. Lågemissionsskikt är osynliga och reflekterar en betydande del av värmestrålningen vilket gör att värmen bättre stannar kvar inomhus. Det Fickler inte berättar är att det även är sådana glas som används i glaskassetter. En glaskassett där gasen sipprat ut är alltså i allt väsentligt ett kopplat fönster med lågemissionsglas och därmed knappast sämre än ett sådant. Om nu ett sådant dåligt fönster är gott nog bör även det här var gott nog ur det hänseendet. Sen är det precis som prototypen skriver att det är troligare att fönstret byts av andra skäll än att ramen skulle vara slut oavsett om glaskassetten byts en eller flera gånger.
Snacket om miljön är också en sanning med modifikation. Hans resonemang bygger på en kedja från bauxit till färdigt fönster. I verkligheten är aluminium ett material som återvinns till mellan 75-95% beroende på vilken typ av produkt det handlar om. Återvinningsprocessen kräver 4-5% av den energi som gick åt vid den ursprungliga tillverkningen. Så även om den initiala miljöbelastningen för att framställa råaluminium är betydande så är det lite magstark att försöka lägga hela den kostnaden på aluminiumfönster.
Snacket om att moderna fönster till skillnad från gamla fönster är täta och att det skulle tvinga fram dyra ventilationssystem är bara trams. Det är lite som att säga att det är fel på träfönster för att de målats med diffusionstät plastfärg. Precis som man måste välja rätt färg på rätt plats får man får givetvis även välja rätt typ av fönster. Skall byggnaden även fortsättningsvis ha självdrag så väljer man ett ventilerat fönster. Konstigare än så är det inte.
Över lag är problemet att han inte är varken fysiker eller byggnadsingenjör. Därmed blir hans "sanningar" ofta halvsanningar och missförstånd färgade av värderingar, åsikter och brist på djupare teknisk förståelse. Är man byggnadsantikvarie kanske man bör hålla sig till estetik och historia men lämna mer komplicerade tekniska frågeställningar till de med adekvat utbildning.
Men låt oss hålla oss till TS problem. Hen bör överklaga, argumentera sakligt och hoppas på det bästa.
Redigerat:
Uppdatering:
Vi fick godkänt i nämnden!! Vi tror knappt att det är sant, men känns iaf galet bra.
För de som är roade var det här nämndens motivering till beslutet:
"Ansökt åtgärd strider inte mot 2 kap. 6 § första stycket 1 då byte av fönster i trä mot trä/aluminium inte kan anses vara direkt olämpligt med hänsyn till kulturvärdena på platsen.
Ansökt åtgärd strider inte heller mot 8 kap. 1 § 2 PBL att en byggnad ska ha en god form-, färg- och materialverkan. Fönstertypen är ändamålsenlig och färgvalet förefaller genomtänkt. Enligt 8 kap. 7 § PBL får dessutom, vid ändring eller flyttning av en byggnad, nämnda krav anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning.
Enligt 8 kap 13 § PBL får en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte förvanskas. Det är relevant för detta ärende genom att bebyggelseområdet av kommunen anses vara av kulturhistorisk betydelse. Enligt kommunens kulturmiljöinventering bör bebyggelse från 1920-1930-talen hanteras med eftertanke vid tillbyggnader och renoveringar och skötseln bör utgå från tillkomsttidens material och metoder. Nämnden anser dock att byggnaden inte förvanskas genom sökt åtgärd.
Nämnden noterar också att något ”kulturmiljöprogram” inte finns i den meningen som förvaltningen förefaller tala om det, nämligen ett styrdokument beslutat av Kommunfullmäktige.
Sammanfattningsvis gör Natur- och byggnadsnämndens arbetsutskott bedömningen att fönster av denna typ i trä/aluminium inte skulle förvanska byggnaden.
Bygglov kan därför ges."
Vi fick godkänt i nämnden!! Vi tror knappt att det är sant, men känns iaf galet bra.
För de som är roade var det här nämndens motivering till beslutet:
"Ansökt åtgärd strider inte mot 2 kap. 6 § första stycket 1 då byte av fönster i trä mot trä/aluminium inte kan anses vara direkt olämpligt med hänsyn till kulturvärdena på platsen.
Ansökt åtgärd strider inte heller mot 8 kap. 1 § 2 PBL att en byggnad ska ha en god form-, färg- och materialverkan. Fönstertypen är ändamålsenlig och färgvalet förefaller genomtänkt. Enligt 8 kap. 7 § PBL får dessutom, vid ändring eller flyttning av en byggnad, nämnda krav anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning.
Enligt 8 kap 13 § PBL får en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte förvanskas. Det är relevant för detta ärende genom att bebyggelseområdet av kommunen anses vara av kulturhistorisk betydelse. Enligt kommunens kulturmiljöinventering bör bebyggelse från 1920-1930-talen hanteras med eftertanke vid tillbyggnader och renoveringar och skötseln bör utgå från tillkomsttidens material och metoder. Nämnden anser dock att byggnaden inte förvanskas genom sökt åtgärd.
Nämnden noterar också att något ”kulturmiljöprogram” inte finns i den meningen som förvaltningen förefaller tala om det, nämligen ett styrdokument beslutat av Kommunfullmäktige.
Sammanfattningsvis gör Natur- och byggnadsnämndens arbetsutskott bedömningen att fönster av denna typ i trä/aluminium inte skulle förvanska byggnaden.
Bygglov kan därför ges."
Moderator
· Stockholm
· 52 066 inlägg
Grattis!!!
Stort tack för fin återkoppling!
Det är såhär trådarna får värde.
Det är såhär trådarna får värde.
Naturligtvis går det snabbare att byta en glaskassett än en ruta, då rutan är kittad. Det som du inte räknar in är kostnaden för en isolerglaskassett (som ju tas av din kund), och som är betydligt mycket dyrare än att byta ett fönsterglas.O Steamboy skrev:
Skillnaden, är att köldbryggan i en isolerglaskasett är betydligt större. Den isolerande luftmängden är betydligt mindre, samt att glasrutorna sitter limmade mot en metallram. När gasen läckt ut från kassetten isolerar rutorna betydligt sämre än en kopplad träbåge. Dels på grund av den kopplade bågens betydligt större luftlager mellan rutorna, samt trä är leder kyla sämre än metall, och därmed mindre köldbrygga.O Steamboy skrev:
Därtill får du räkna till risken för kondens, när uteluft kan ta sig in mellan rutorna. Den kan du enkelt ta bort i en kopplad båge, men inte i en kassett. .
Många här verkar tro att bygglovshandläggare är idioter och att det hela går ut på att lura dem. Jag kan säga att i min kommun skulle du inte ”komma undan” med ett sånt byte. Nu bor jag i en liten kommun och vi rör oss ganska mycket ute i verkligheten. Vet man att en fastighets diskuterats på kontoret slänger man en extra blick däråt när man passerar. Att gå rakt emot vad som rekommenderas är inte smart. Kan bli krångligt och dyrt. Det går inte heller att hävda att ”jag hade ingen aning” när ett ärende finns registrerat. Då är det bättre att få ett beslut (avslag) i ärendet och sedan överklaga till högre instans.KnockOnWood skrev:
Instämmer med övriga synpunkter här!
Dra tillbaka ansökan, och låt ärendet få tid att svalna.
Antingen genom att få tillverkaren att skjuta på leveransen, eller att genom att lagra fönstren i t.ex. garaget.
Och kanske byta fönster nästa sommar i stället, för det är väl inte brinnande akut?
Och då kan bytet göras snabbt och smidigt, medan grannar och bygglovshandläggare är på semester,
och ingen kommer egentligen att märka någon skillnad
Lösvirkesbyggare
· HELSINGBORG
· 543 inlägg
Det kvarstår problemet att regler tolkas olika över tid och i olika kommuner. Jag har sett exempel på kraftiga förändringar av tolkning av deltajplanen när en kommun fått ny ledning. Det är ett nationellt problem som vi inte löser här. För oss som bygger i olika kommuner, är det påfrestande hur tolkningarna varierar. Jag brukar ha flera diskussioner med handläggarna innan ansökan läggs in, men har hamnat i skarven mellan olika tolkningar. Det är jag inte ensam om.M MetteKson skrev:
@banjoragge kan instämma i det du skrev. Jag fick avslag och överklagade, blev återremitterad till kommunen som på nytt gav avslag med annan motivering. De hävdade att mitt hus inte var planenligt då delar av min altan räknades som BOA. Till slut gav jag upp och körde på attefallsreglerna istället för min inglasning (på en annan del av altanen).
Bara tre månader senare så fattade man i kommunen beslut om att en liknande altan inte skulle räknas som BOA. Det var en annan handläggare som hanterade det ärendet.
Har i efterhand frågat om min altan och nu kommer den inte att räknas som BOA längre...
Edit: Jag tillägga att altanen alltid funnits med på ritningarna och var godkänd när den byggdes, men att man efter en detaljplansändring valde att ändra tolkningen av altanens status. Som man alltså sedan ändrade igen baserat på ett beslut av en annan handläggare som hanterade en ansökan i ett annat område i kommunen.
Bara tre månader senare så fattade man i kommunen beslut om att en liknande altan inte skulle räknas som BOA. Det var en annan handläggare som hanterade det ärendet.
Har i efterhand frågat om min altan och nu kommer den inte att räknas som BOA längre...
Edit: Jag tillägga att altanen alltid funnits med på ritningarna och var godkänd när den byggdes, men att man efter en detaljplansändring valde att ändra tolkningen av altanens status. Som man alltså sedan ändrade igen baserat på ett beslut av en annan handläggare som hanterade en ansökan i ett annat område i kommunen.