Aah nu fattar jagDemmpa skrev:
Håller ett borrat hål bara 80 år? Kan hålet gå sönder?A AM86 skrev:Konverterar man om hela huset så sneglar man givetvis mot bergvärme. Luft/vatten är ett bra alternativ men livslängden är ca 5 år lägre än bergvärme och du måste ha något som surrar i trädgården. Själva borrhålet har en förväntad livslängd på 80 år och höjer värdet på fastigheten. Bergvärme och frikyla alla dagar i veckan.
Hur många villor har VVBn i angränsande byggnad?A AM86 skrev:
Inte särskilt många
Men i dom som har VVBn i angränsande byggnad har då en VV-kulvert som (jag tippat) ofta är längre än 20 meter till central punkt där sedan varmvattnet i bostade distribueras ut till tappställerna. Vad jag förstår så installerar många VVC mellan pannan (i angränsande byggnaden) och centrala punkten i bostaden.
Nej hålet håller säkerligen mycket längre, det går ju knappast sönderExcel skrev:
men man brukar i vissa fall behöva ge en beräknad livslängd och då anges ofta 80 år. Livslängden har att göra med uttaget, grundvattenflödet och eventuellt möjligens materialet på slangennja, det handlar om tid, enligt boverket ? ska det ta max 10 sek att få varmvatten.. vi hade över 20m 22mm vv ledning till badrummet.. gjorde om till en 25mm pex med vvc, grymt bra. har en liten Wilo pump som kör fem min varje kvart, eller nåt sånt, styr den från VP, inga förluster att tala om, har lagt ledningarna i 60 mm rörisoleringA AM86 skrev:
(tjock tub...).satte först bara vvc men originalledningen var så dåligt isolerad att den värme upp kv som låg 15cm ifrån.. i bjälklaget...
Märkte ingen höjning alls av förbrukningen när vi satte in VVC, då den ligger bra isolerad är det som en utökning av VVB bara.. och nej, jag räknade inte,
det går också bra att sätta en el-vvb med en mer avancerad mixerventil som bara tar vatten från el-vvb om det är under tex 45 grader i inkommande.
mexitegel skrev:
Ja, det är klart... men det är ju ändå en fingervisning om vad det bör vara...
Ska man dimensionera en värmepump korrekt måste man veta vilken effekt huset förbrukar vid hyggligt sträng kyla.
Självklart kan man gissa effekten, men för liten vp gör ju att ekonomin blir sämre, och för stor pump kan få problem men minlaster (om inverter) eller många start och stopp vilket sliter på kompressor. Man vill komma ganska rätt med andra ord.
Enklast är om man mäter upp dygnsförbrukningen en hyggligt kall dygn, drar av lite för hushållsel. Notera utomhustemp flera gånger under dygnet, så har du lite underlag för offerten.
Vattenburet ger väldigt fin komfort, och jag skulle inte vilja bo i hus utan det, men ska man bo billigt så är det troligtvis billigare att sätta in ett par luft/luft vp och leva med lite högre elräkningar.
Ta in offert på luft vatten bo med. Bor du i södra halvan av landet är det sannoligt billigare i längden jämfört med bergvärme, om man räknar igen om det seriöst och sätter en rimlig kalkylränta.
Att sätta in vattenburet plus elpanna känns bara fel. Investera säkert mer än 100kkr bara för att få högre komfort?
Självklart kan man gissa effekten, men för liten vp gör ju att ekonomin blir sämre, och för stor pump kan få problem men minlaster (om inverter) eller många start och stopp vilket sliter på kompressor. Man vill komma ganska rätt med andra ord.
Enklast är om man mäter upp dygnsförbrukningen en hyggligt kall dygn, drar av lite för hushållsel. Notera utomhustemp flera gånger under dygnet, så har du lite underlag för offerten.
Vattenburet ger väldigt fin komfort, och jag skulle inte vilja bo i hus utan det, men ska man bo billigt så är det troligtvis billigare att sätta in ett par luft/luft vp och leva med lite högre elräkningar.
Ta in offert på luft vatten bo med. Bor du i södra halvan av landet är det sannoligt billigare i längden jämfört med bergvärme, om man räknar igen om det seriöst och sätter en rimlig kalkylränta.
Att sätta in vattenburet plus elpanna känns bara fel. Investera säkert mer än 100kkr bara för att få högre komfort?
När du beräknar avskrivningstid på en investering bör du ta hänsyn också till förväntad ekonomisk livslängd då det mycket väl kan hända att den tekniska och ekonomiska utvecklingen springer ifrån investeringen och gör den värdelös medan den fortfarande fungerar rent tekniskt.
Att ett borrhål för bergvärme skulle vara relevant i 80 år ser jag som mycket osannolikt, eller åtminstone en mycket riskabel utgångspunkt. Jag tycker att 30-40 år är mycket mer realistiskt och även det är att dra det lite väl långt med tanke på den snabba utvecklingen på energi och uppvärmningsområdet just nu.
Det går utmärkt att ha ”för stor” VP, man sätter en ordentligt volymtank så blir det längre drifttider. 100-200l i serier med utloppet från VP gör susen. Dessutom har man då marginal så elpatron aldrig behöver gå in. Och det går fortare göra vv...
Eller så löser man det hela utan krångla in en tank genom en bypass-koppling på värmesystemet och justerar in ett konstant flöde över värmekretsen och använder dig av en frekvensstyrd bergvärmepump som anpassar varvtalet efter faktiska behovet.B Boan skrev:
och nej ärade forumgudar, ni Kan inte jämföra en investering av bergvärme med luft/vatten.
En bergvärme är en betydligt mer långsiktig investering, den är tystare och mindre känslig mot kalla vintrar plus att om man även gör ingrepp i huset och konverterar som TS, så kan dra ut rör till en konvektor och få frikyla
Har man direktel med en verkningsgrad 1 kan man få hyfsad koll på förbrukningen. Det i kombination med klimatet och graddagarna där huset ligger gör att man kan räkna ut toppeffekten. Fast det viktigaste är att sänka förbrukningen i kWh, inte att heltäcka behovet i kW. 95% energitäckningsgrad ger ofta en effekttäckningsgrad på 65-70%B BSOD skrev:
Det brukar avrådas (byggregler?) från VVC vid värmepumpsdrift med hänvisning till skydd mot Legionella (dödlig bakterie).
Värmepumpar brukar ha inbyggd funktion att en gång per vecka höja temperaturen på varmvattenberedare till minst 65 grader (vilket sker med elpatron) när den normala värmepumpsdriften "bara" ger ca 50 - 55 grader.
Vid 65 grader dör bakterien i fråga.
För att säkerställa att ev bakterier inte kan överleva i en VVC-krets skall det alltså tillses att det vatten som cirkulerar samtidigt temperaturhöjs så att det håller minst 65 grader PÅ KALLASTE PLATSEN, dvs strax före returen åter till varmvattenberedaren.
Detta bör kunna uppnås om varmvattenberedaren styrs till 70 grader (min), tiden för "förhöjd temperatur" ställs upp (förlängs från "min-värde") och det tillses att VVC-pumpen går hela tiden som elpatronen går, och att hela VVC-ledningen ända tillbaka till varmvattenberedaren är välisolerad. Behöver förstås kontrollmätas i verkligheten för att vara säker.
Värmepumpar brukar ha inbyggd funktion att en gång per vecka höja temperaturen på varmvattenberedare till minst 65 grader (vilket sker med elpatron) när den normala värmepumpsdriften "bara" ger ca 50 - 55 grader.
Vid 65 grader dör bakterien i fråga.
För att säkerställa att ev bakterier inte kan överleva i en VVC-krets skall det alltså tillses att det vatten som cirkulerar samtidigt temperaturhöjs så att det håller minst 65 grader PÅ KALLASTE PLATSEN, dvs strax före returen åter till varmvattenberedaren.
Detta bör kunna uppnås om varmvattenberedaren styrs till 70 grader (min), tiden för "förhöjd temperatur" ställs upp (förlängs från "min-värde") och det tillses att VVC-pumpen går hela tiden som elpatronen går, och att hela VVC-ledningen ända tillbaka till varmvattenberedaren är välisolerad. Behöver förstås kontrollmätas i verkligheten för att vara säker.