Järnvitrol -hur ser den ut?
Hej
Hur det ser ut:
http://www.landstrom.se
Här hittar du bla ett fritidshus i Strömstad, byggt 2003 som är behandlat med järnvitriol. Lyckat exempel tycker jag.
Kostnad vet jag inget om, tror inte att det är dyrare än vanlig fasadfärg i alla fall.
Grundning utföres ej - ett smidigt sätt att applicera den då panelen är uppsatt är att använda en färgspruta. Beakta dock att växtlighet under fasaden tar stryk eftersom järnvitriol innehåller koppar som lakar ur.
Angående beständighet är den inte bättre än vanlig färg. Innehåller ingen svampdödande substans (men vilken färg gör det idag?) Å andra sidan har man ingen röta som frodas under ett färgskikt som gör att man inget ser.
mvh
Hur det ser ut:
http://www.landstrom.se
Här hittar du bla ett fritidshus i Strömstad, byggt 2003 som är behandlat med järnvitriol. Lyckat exempel tycker jag.
Kostnad vet jag inget om, tror inte att det är dyrare än vanlig fasadfärg i alla fall.
Grundning utföres ej - ett smidigt sätt att applicera den då panelen är uppsatt är att använda en färgspruta. Beakta dock att växtlighet under fasaden tar stryk eftersom järnvitriol innehåller koppar som lakar ur.
Angående beständighet är den inte bättre än vanlig färg. Innehåller ingen svampdödande substans (men vilken färg gör det idag?) Å andra sidan har man ingen röta som frodas under ett färgskikt som gör att man inget ser.
mvh
"Kostnad vet jag inget om, tror inte att det är dyrare än vanlig fasadfärg i alla fall. "
Det är snorbilligt.
"Grundning utföres ej - ett smidigt sätt att applicera den då panelen är uppsatt är att använda en färgspruta. "
Stryk hellre panelen före du sätter upp den. Järnvitriolen tränger in bättre om man stryker.
"järnvitriol innehåller koppar som lakar ur. "
??? Det är nog järn som lakar ur och järnvitriol är giftigt.
"Angående beständighet är den inte bättre än vanlig färg. Innehåller ingen svampdödande substans (men vilken färg gör det idag?)"
Den täcker inte och ger således sämre skydd mot ljus än en täckande färg, men låter träet andas. Aftersom den är giftig så har den viss fugicid effekt.
Se vidare www.pedago.fi/dalton/hus
Det är snorbilligt.
"Grundning utföres ej - ett smidigt sätt att applicera den då panelen är uppsatt är att använda en färgspruta. "
Stryk hellre panelen före du sätter upp den. Järnvitriolen tränger in bättre om man stryker.
"järnvitriol innehåller koppar som lakar ur. "
??? Det är nog järn som lakar ur och järnvitriol är giftigt.
"Angående beständighet är den inte bättre än vanlig färg. Innehåller ingen svampdödande substans (men vilken färg gör det idag?)"
Den täcker inte och ger således sämre skydd mot ljus än en täckande färg, men låter träet andas. Aftersom den är giftig så har den viss fugicid effekt.
Se vidare www.pedago.fi/dalton/hus
"Att behandla panel med järnvitrol är steget efter att inte göra någonting alls.
Det du får är den effekt man får på obehandlat trä som ligger ute länge. Det blir gråt. Med järnvitrolen, lite snabbare. Beständighet.... what? Snarare tvärtom... "
Beständigheten blir inte sämre i varje fall. Hur skulle den kunna bli det?
"Om du söker ett effektivt skydd mot mögel och röta får du räkna med att "behandla" panelen minst en gång vartannat år. "
Stämmer inte tyvärr. Om det är en ventilerad granpanel så skall det hålla längre än så. I själva verket är det så att många moderna färger ger panelen sämre livslängd än den haft utan färg.
"Varför inga närbilder?"
Ingen aning. Före vi bestämde oss tittade vi på flera hus, bland annat ett som då var 5 år gammalt.
"Och om man under den tiden skulle få för sig att sätta lite färg på huset. Är det bara att köra på då eller?
Jo men första efter att du slipat/skrapat ner till "rent" trä. "
Om du vill måla på järnvitriol med annan färg så måste du först slipa eller borsta bort löst trä, dvs samma förbehandling som med vilken annan färg som helst.
Det du får är den effekt man får på obehandlat trä som ligger ute länge. Det blir gråt. Med järnvitrolen, lite snabbare. Beständighet.... what? Snarare tvärtom... "
Beständigheten blir inte sämre i varje fall. Hur skulle den kunna bli det?
"Om du söker ett effektivt skydd mot mögel och röta får du räkna med att "behandla" panelen minst en gång vartannat år. "
Stämmer inte tyvärr. Om det är en ventilerad granpanel så skall det hålla längre än så. I själva verket är det så att många moderna färger ger panelen sämre livslängd än den haft utan färg.
"Varför inga närbilder?"
Ingen aning. Före vi bestämde oss tittade vi på flera hus, bland annat ett som då var 5 år gammalt.
"Och om man under den tiden skulle få för sig att sätta lite färg på huset. Är det bara att köra på då eller?
Jo men första efter att du slipat/skrapat ner till "rent" trä. "
Om du vill måla på järnvitriol med annan färg så måste du först slipa eller borsta bort löst trä, dvs samma förbehandling som med vilken annan färg som helst.
"Med järnvitrolen får du ett utseende av åldrat trä. Dvs lite mörkare. Det medför att panel värms upp mer om solen på. Det i kombination med "behandligen" inte ger någon fukt spärr. Kan få virket att spricka ganska rejält. Vilket i sin tur medför att smuts fastnar lättare. "
Det gäller för övrigt för all färg, dvs mörkare yta värms upp mera.
"I vissa fall ja. Men dom objekten. Företrädelsevis "flum flum" trend arkitekt ritade hus som i vissa fall inte alls är lämpliga för nån typ av målnings behandling överhuvudtaget. Obefintlig takfot. Blottade ändträn. Panel dragen ner mot backen osv osv. "
Helt klart. Huset (typen) måste passa.
"Så tillbaka till ditt påstående. Ja. I princip är det samma behandlig. MEN i fallet med järnvitolen ska hela fasadytan skrapas ren. I vårt Oljetäck fall kan det på sin höjd bli tänkbart att skrapa rent vid ändträn och på några ställen på vindskivorna.
Så att säga att det är samma förbehandlig är sanning med viss modifikation. "
Det är naturligtvis svårt att säga exakt. Jag har sett ganska många oljefärgsmålade hus där man blästrat rent hela huset före man målat för att färgen var i så dåligt skick.
Men någon mirakelbehandling är järnvitriol inte. Den har sina fördelar och begränsningar och utseendet är mycket en fråga om tycke och smak.
Det gäller för övrigt för all färg, dvs mörkare yta värms upp mera.
"I vissa fall ja. Men dom objekten. Företrädelsevis "flum flum" trend arkitekt ritade hus som i vissa fall inte alls är lämpliga för nån typ av målnings behandling överhuvudtaget. Obefintlig takfot. Blottade ändträn. Panel dragen ner mot backen osv osv. "
Helt klart. Huset (typen) måste passa.
"Så tillbaka till ditt påstående. Ja. I princip är det samma behandlig. MEN i fallet med järnvitolen ska hela fasadytan skrapas ren. I vårt Oljetäck fall kan det på sin höjd bli tänkbart att skrapa rent vid ändträn och på några ställen på vindskivorna.
Så att säga att det är samma förbehandlig är sanning med viss modifikation. "
Det är naturligtvis svårt att säga exakt. Jag har sett ganska många oljefärgsmålade hus där man blästrat rent hela huset före man målat för att färgen var i så dåligt skick.
Men någon mirakelbehandling är järnvitriol inte. Den har sina fördelar och begränsningar och utseendet är mycket en fråga om tycke och smak.
Jag kan ju bara tillägga att det var vi och inte arkitekten som valde järnvitriol. Arkitekten hade bara sagt "laserat" och det ser ju järnvitriol ut som.
Och ja, vi kollade noga för och nackdelar före. Hade vi inte valt järnvitriol hade vi valt slamfärg...
Ett hus är alltid en kompromiss mellan funktionella och estetiska synpunkter.
Och ja, vi kollade noga för och nackdelar före. Hade vi inte valt järnvitriol hade vi valt slamfärg...
Ett hus är alltid en kompromiss mellan funktionella och estetiska synpunkter.
Mycket intressant meningsutbyte
Även jag har använt järnvitriol efter att ha satt mig in i nackdelarna och fördelarna.
Fördelarna som jag ser det är följande:
Utseende (självklart är detta personligt)
Pris
Underhållskrav
Nackdelar
Man måste konstrurera huset för ytbehandlingen
Man måste se till husets placering
Vad som fick oss att ändå välja vitriol framför en lasyr som kan ge liknande effekt var följande.
Rent kulör mässigt blir ytbehandlingen mer levande då delarna i skugga blir mörkarere resp partierna med mer ljus blir ljusare.
Vi åkte även runt och inspekterade ett antal villor som va allt mellan 10-40 år gammla och järnvitriol behandlade. Det vi komm fram till var att gamla hus verkade hålla sig bättre än nya samt att de som var extremt utsatta för salt hade problem (ex båthus)
Efter att ha varit i kontakt med gyssinge och en del andra kulturhistoriska instanser blev komm vi fram till att för att få denna metod att fungera krävs följande. Bra virke i rejäl tjocklek och en rejäl luftspalt bakom panelen.
Med denna kunskap vågade vi oss på att ta vitriol och har då detta resonemang. Med vår virkesdimension (32mm), rejält takskägg samt större luftspalt borde panalen hålla även helt obehandlad i 30-40 år. Om det nu färgförsäljarna och Nithin visar sig ha rätt jämfört med otaliga exempel på 100+ åriga hus så kan vi efter 40 år byta panel för samma kostnad som färg hade kostat under samma period.
Och i rent arbete så tror jag det blir i princip noll summe spel med dock med skillanden att ni som målar lägger ner tid var fjärde år och jag vid ett tillfälle.
Sedan kan det visa sig att jag inte tänkte fel utan att ytbehandlingen fungerade bra. I detta fall har jag gjort en bra investering.
Självfallet går det att motbevisa järvitriolens funktion, men faktum kvarstår och det är att på en hel del hus har det fungerat.
Jag tror tom att det går att bevisa att det är bra att måla ett kapsla in panelen i ett tätt lager färg med om man vill det
Även jag har använt järnvitriol efter att ha satt mig in i nackdelarna och fördelarna.
Fördelarna som jag ser det är följande:
Utseende (självklart är detta personligt)
Pris
Underhållskrav
Nackdelar
Man måste konstrurera huset för ytbehandlingen
Man måste se till husets placering
Vad som fick oss att ändå välja vitriol framför en lasyr som kan ge liknande effekt var följande.
Rent kulör mässigt blir ytbehandlingen mer levande då delarna i skugga blir mörkarere resp partierna med mer ljus blir ljusare.
Vi åkte även runt och inspekterade ett antal villor som va allt mellan 10-40 år gammla och järnvitriol behandlade. Det vi komm fram till var att gamla hus verkade hålla sig bättre än nya samt att de som var extremt utsatta för salt hade problem (ex båthus)
Efter att ha varit i kontakt med gyssinge och en del andra kulturhistoriska instanser blev komm vi fram till att för att få denna metod att fungera krävs följande. Bra virke i rejäl tjocklek och en rejäl luftspalt bakom panelen.
Med denna kunskap vågade vi oss på att ta vitriol och har då detta resonemang. Med vår virkesdimension (32mm), rejält takskägg samt större luftspalt borde panalen hålla även helt obehandlad i 30-40 år. Om det nu färgförsäljarna och Nithin visar sig ha rätt jämfört med otaliga exempel på 100+ åriga hus så kan vi efter 40 år byta panel för samma kostnad som färg hade kostat under samma period.
Och i rent arbete så tror jag det blir i princip noll summe spel med dock med skillanden att ni som målar lägger ner tid var fjärde år och jag vid ett tillfälle.
Sedan kan det visa sig att jag inte tänkte fel utan att ytbehandlingen fungerade bra. I detta fall har jag gjort en bra investering.
Självfallet går det att motbevisa järvitriolens funktion, men faktum kvarstår och det är att på en hel del hus har det fungerat.
Jag tror tom att det går att bevisa att det är bra att måla ett kapsla in panelen i ett tätt lager färg med om man vill det
" Bra virke i rejäl tjocklek och en rejäl luftspalt bakom panelen. "
Intressant är att Finska "Trätek" anger 28mm panel som minimidimension , hur många hus byggs med det i dag?
I dag verkar man använda 20-22 och ibland ned till 18mm och visst spricker det och slår sig. Det skall även vara Gran och inget annat. Då jag botaniserar i den blöta spillvedshögen som skall bli ved så känner man direkt skillnad. Då gran en gång torkat så suger den fukt mycket långsamt.
Intressant är att Finska "Trätek" anger 28mm panel som minimidimension , hur många hus byggs med det i dag?
I dag verkar man använda 20-22 och ibland ned till 18mm och visst spricker det och slår sig. Det skall även vara Gran och inget annat. Då jag botaniserar i den blöta spillvedshögen som skall bli ved så känner man direkt skillnad. Då gran en gång torkat så suger den fukt mycket långsamt.