Kedjehus, läckage från grannens mark.
Hej
Vi bor i kedjehus där vårt garage är ihopbyggt med grannens hus. Vårt hus är i sin tur ihopbyggt med andra grannens hus o.s.v. garagen är längre än husen (och lite förskutna).
Efter vi bott i huset i något år så såg jag att det var vatten i garaget lite innanför porten. Det är betonggolv så det händer inte så mycket. I brist på bättre förslag så trodde jag att det tryckts in via porten så jag tillverkade en plåt och satte upp.
Därefter hände inget på många år, men för något år sedan hända samma sak igen. Då kunde jag se att det rann inte från porten utan till (det är fall mot porten) det kom ifrån andra hörnet där ett stort skåp satt. Tyvärr hann jag inte riva skåpet då innan det var torrt igen, men nu satte jag dit öppna hyllor.
Nu i sommras var det dags igen. Mitt på torraste dagarna kom det in vatten och nu kunde jag se att det kom inne från väggen ungefär där grannens hus slutar och mitt garage fortsätter ut angränsande till grannens mark. Efter jag öppnat väggen så går det en spricka i betongen i grunden precis mellan våra grunder.
Grannens mark ligger c:a 50cm högre än min så hennes grund är högre än min inne i garaget men när min grund går utanför hennes hus blir min grund högre.
Någon vecka senare var jag bakom garaget och hörde det porlade i närheten. Grannen vattnar... jag springer in och då rinner det in vatten genom sprickan.
Grannen har fullt med rabatter på andra sidan mitt garage som man kan hävda olämpligt men osäker på om det igentligen påverkat detta (mer än vattningen då).
Grannen är gammal och svår att prata med. Hon hävdar att försäkringsbolagen får lösa detta. De hjälper oss naturligtsvis inte. Jag har ingen som helst anspråk till ersättning men vill ha det löst så det inte sker igen.
Husen är från 70 så dräneringsledningarna ligger under jord. Sannolikt är det då problemet att vid torka släpper inte jorden igenom vattnet ner till dräneringsrören och marken drar sig även undan och bildar en ficka intill husgrunden. Vattnar man då så blir vatten stående intill husvägg och trycks då in i sprickan. Det verkar dock inte vara något almänt problem vid nederbörd, även riktigt kraftig sådan.
Att gräva upp ner till dräneringen och fylla med singel hade med all sannolikhet löst problemet men då kan hon ju heller inte ha planteringar där.
Hon har dessutom altan just där sprickan är som ligger angränsande min mark, vilket borde krävas mitt tillstånd men huruvida det är upprättat med tidigare ägare vet jag inte. Den har varit där sedan vi flyttade in.
Vems skyldighet är det att sköta markförhållanden angränsande min byggnad? Grannens markförhållande skapar problem som jag lider av och hon är naturligtsvis inte sugen på att lösa det.
Vi har ju servitut att beträda hennes mark för underhåll, jag antar att det gäller fasad och även dränering? Men då skall ju också återställas vilket blir lite moment22 med hennes rabatter då de orsakar problemet att börja med. Jag känner mig inte alls sugen på att riva i hennes altan och mark utan känner att det borde hon se till att få löst. Även om vi lägger singel där så kan hon ju bara hälla på jord och plantera nya växter så är cirkusen igång igen.
Jag har pratat med försäkringsbolagen och de hjälper oss inte.
Jag har pratat med komunen om vad som gäller och de hänvisar bara till civilrätt. Inga regler verkar finnas där.
Jag har kollat på lantmäteri om servitut men det finns bara beträdelse för underhåll.
Hälsningar
Z
Vi bor i kedjehus där vårt garage är ihopbyggt med grannens hus. Vårt hus är i sin tur ihopbyggt med andra grannens hus o.s.v. garagen är längre än husen (och lite förskutna).
Efter vi bott i huset i något år så såg jag att det var vatten i garaget lite innanför porten. Det är betonggolv så det händer inte så mycket. I brist på bättre förslag så trodde jag att det tryckts in via porten så jag tillverkade en plåt och satte upp.
Därefter hände inget på många år, men för något år sedan hända samma sak igen. Då kunde jag se att det rann inte från porten utan till (det är fall mot porten) det kom ifrån andra hörnet där ett stort skåp satt. Tyvärr hann jag inte riva skåpet då innan det var torrt igen, men nu satte jag dit öppna hyllor.
Nu i sommras var det dags igen. Mitt på torraste dagarna kom det in vatten och nu kunde jag se att det kom inne från väggen ungefär där grannens hus slutar och mitt garage fortsätter ut angränsande till grannens mark. Efter jag öppnat väggen så går det en spricka i betongen i grunden precis mellan våra grunder.
Grannens mark ligger c:a 50cm högre än min så hennes grund är högre än min inne i garaget men när min grund går utanför hennes hus blir min grund högre.
Någon vecka senare var jag bakom garaget och hörde det porlade i närheten. Grannen vattnar... jag springer in och då rinner det in vatten genom sprickan.
Grannen har fullt med rabatter på andra sidan mitt garage som man kan hävda olämpligt men osäker på om det igentligen påverkat detta (mer än vattningen då).
Grannen är gammal och svår att prata med. Hon hävdar att försäkringsbolagen får lösa detta. De hjälper oss naturligtsvis inte. Jag har ingen som helst anspråk till ersättning men vill ha det löst så det inte sker igen.
Husen är från 70 så dräneringsledningarna ligger under jord. Sannolikt är det då problemet att vid torka släpper inte jorden igenom vattnet ner till dräneringsrören och marken drar sig även undan och bildar en ficka intill husgrunden. Vattnar man då så blir vatten stående intill husvägg och trycks då in i sprickan. Det verkar dock inte vara något almänt problem vid nederbörd, även riktigt kraftig sådan.
Att gräva upp ner till dräneringen och fylla med singel hade med all sannolikhet löst problemet men då kan hon ju heller inte ha planteringar där.
Hon har dessutom altan just där sprickan är som ligger angränsande min mark, vilket borde krävas mitt tillstånd men huruvida det är upprättat med tidigare ägare vet jag inte. Den har varit där sedan vi flyttade in.
Vems skyldighet är det att sköta markförhållanden angränsande min byggnad? Grannens markförhållande skapar problem som jag lider av och hon är naturligtsvis inte sugen på att lösa det.
Vi har ju servitut att beträda hennes mark för underhåll, jag antar att det gäller fasad och även dränering? Men då skall ju också återställas vilket blir lite moment22 med hennes rabatter då de orsakar problemet att börja med. Jag känner mig inte alls sugen på att riva i hennes altan och mark utan känner att det borde hon se till att få löst. Även om vi lägger singel där så kan hon ju bara hälla på jord och plantera nya växter så är cirkusen igång igen.
Jag har pratat med försäkringsbolagen och de hjälper oss inte.
Jag har pratat med komunen om vad som gäller och de hänvisar bara till civilrätt. Inga regler verkar finnas där.
Jag har kollat på lantmäteri om servitut men det finns bara beträdelse för underhåll.
Hälsningar
Z
Det var en sur nöt att knäcka.
I grund och botten så tar försäkringsbolag av princip aldrig kostnader som beror på inträngande vatten utifrån, då det i stort sett förutsätts beror på bristande underhåll av husets skal, så försäkringsbolaget har du helt korrekt ingen hjälp av.
I mina ögon är inte problemet grannens rabatt, utan att du har en spricka i ditt tätskikt under mark.
Jag skulle dränera om, vilket kräver att du gräver upp hennes rabatt och tätar så att den där sprickan inte är öppen längre.
Vid återfyllning vore det ju bra om du kunde få singel istället, då det släpper igenom mer, men även ett par lager isodrän-skivor, med fiberduk utanför etc. kommer skydda dig från problemet. Det kommer bygga ut några decimeter från grunden där växter inte kan vara, då det finns en dränering istället för jord där.
Med eller utan rabatt så ska man kunna stå och vattna på ditt hus utan att det tränger in vatten, gör det inte det behöver du åtgärda dräneringen. Annars klarar du inte ett kraftigt skyfall, som kan leverera mer än vad hennes vattenkran gör.
Sedan kan ni kanske diskutera om det går att göra en högbädd eller något annat så att hon inte planterar rabatten precis dikt an din nya dränering.
Vad det gäller den juridiska aspekten så är det *möjligtvis* en fråga om hur långt ut du får bygga din dränering, då jag misstänker att den gamla dräneringen är typ platon-matta med ett dräneringsrör i botten. Jag skulle hävda att dräneringen är en del av huset och att marken ovanför dräneringen därigenom tillhör dig. Så när du har gjort om dräneringen kan du ju ha en stenläggning där eller annat för att säkerställa att varken rabatt eller ogräs växer mot huset.
Vet dock inte om det finns några prejudikat kring det på kjedjehus.
I grund och botten så tar försäkringsbolag av princip aldrig kostnader som beror på inträngande vatten utifrån, då det i stort sett förutsätts beror på bristande underhåll av husets skal, så försäkringsbolaget har du helt korrekt ingen hjälp av.
I mina ögon är inte problemet grannens rabatt, utan att du har en spricka i ditt tätskikt under mark.
Jag skulle dränera om, vilket kräver att du gräver upp hennes rabatt och tätar så att den där sprickan inte är öppen längre.
Vid återfyllning vore det ju bra om du kunde få singel istället, då det släpper igenom mer, men även ett par lager isodrän-skivor, med fiberduk utanför etc. kommer skydda dig från problemet. Det kommer bygga ut några decimeter från grunden där växter inte kan vara, då det finns en dränering istället för jord där.
Med eller utan rabatt så ska man kunna stå och vattna på ditt hus utan att det tränger in vatten, gör det inte det behöver du åtgärda dräneringen. Annars klarar du inte ett kraftigt skyfall, som kan leverera mer än vad hennes vattenkran gör.
Sedan kan ni kanske diskutera om det går att göra en högbädd eller något annat så att hon inte planterar rabatten precis dikt an din nya dränering.
Vad det gäller den juridiska aspekten så är det *möjligtvis* en fråga om hur långt ut du får bygga din dränering, då jag misstänker att den gamla dräneringen är typ platon-matta med ett dräneringsrör i botten. Jag skulle hävda att dräneringen är en del av huset och att marken ovanför dräneringen därigenom tillhör dig. Så när du har gjort om dräneringen kan du ju ha en stenläggning där eller annat för att säkerställa att varken rabatt eller ogräs växer mot huset.
Vet dock inte om det finns några prejudikat kring det på kjedjehus.
Ok, tack.
Både hus och garage är platta på mark så något tätskikt finns inte orginal. Jorden ligger mot husgrunden. Runt övriga delar så är marknivån under plattan så det fungerar ok.
Så även om sprickan inte formellt är i min grund så är det ändå upp till mig att laga det och gräva, bara för att jag lider av det. Låter lite märkligt. Spricken är som sagt mellan våra grunder.
Är det rätt tolkat att jag har viss bestämmanderätt över marken intill mitt hus? Dvs kan jag med eller utan hennes tillåtelse gräva bort hennes planteringingar som ligger an mot min grund och lägga dränerande materal, materialen är ju en del av dräneringssystemet och om jag inte kan det kommer det alltid vara en riskkonstruktion.
Ett tätande skick behöver ju då läggas på hennes husgrund också för att fungera mellan husen. Att avsluta exvis platon 5cm efter sprickan är ju riskabelt. 30-50cm min med vertikal kantlist (gärna längre) behöver det göras på hennes hus. Det skulle även då vara jag som skall göra det också?
Hälsningar
Z
Både hus och garage är platta på mark så något tätskikt finns inte orginal. Jorden ligger mot husgrunden. Runt övriga delar så är marknivån under plattan så det fungerar ok.
Så även om sprickan inte formellt är i min grund så är det ändå upp till mig att laga det och gräva, bara för att jag lider av det. Låter lite märkligt. Spricken är som sagt mellan våra grunder.
Är det rätt tolkat att jag har viss bestämmanderätt över marken intill mitt hus? Dvs kan jag med eller utan hennes tillåtelse gräva bort hennes planteringingar som ligger an mot min grund och lägga dränerande materal, materialen är ju en del av dräneringssystemet och om jag inte kan det kommer det alltid vara en riskkonstruktion.
Ett tätande skick behöver ju då läggas på hennes husgrund också för att fungera mellan husen. Att avsluta exvis platon 5cm efter sprickan är ju riskabelt. 30-50cm min med vertikal kantlist (gärna längre) behöver det göras på hennes hus. Det skulle även då vara jag som skall göra det också?
Hälsningar
Z
Du sa själv att du hade servitut för att beträda grannens mark i samband med dränering?
I och med det bör någon ha tänkt på dräneringsfrågan i samband med fastighetsbildandet, så jag skulle läsa allt om fastigheten och de exakta gränserna etc innan jag går vidare.
Frågan är om marken ovan dräneringen är del av din fastighet eller grannens. Jag skulle ju hävda att dräneringen är en del av ditt hus och jag hoppas att de byggt ditt hus på din fastighet.
Om din fastighet slutar i samband med betong-sulan och det inte finns något skrivet kring dränering låter det som att du har problem om du inte kan hitta någon lösning som din granne accepterar.
I och med det bör någon ha tänkt på dräneringsfrågan i samband med fastighetsbildandet, så jag skulle läsa allt om fastigheten och de exakta gränserna etc innan jag går vidare.
Frågan är om marken ovan dräneringen är del av din fastighet eller grannens. Jag skulle ju hävda att dräneringen är en del av ditt hus och jag hoppas att de byggt ditt hus på din fastighet.
Om din fastighet slutar i samband med betong-sulan och det inte finns något skrivet kring dränering låter det som att du har problem om du inte kan hitta någon lösning som din granne accepterar.
Hej
I servitutet så står enbart att jag skall ha tillträde för underhåll, inget specefikt om dränering.
Gränsen mellan markena går precis där min grund slutar, därefter är grannens mark. Hela dräneringssystemet ligger således under hennes mark. Det finns en gränsstolpe i slutet av tomten och siktar jag in hörnet mellan mitt och hennes hus så följer gränsen tomtmuren precis.
Japp, problem...
Kan man vända sig till byggnadsnämden i kommunen för att få det prövat tro?
I servitutet så står enbart att jag skall ha tillträde för underhåll, inget specefikt om dränering.
Gränsen mellan markena går precis där min grund slutar, därefter är grannens mark. Hela dräneringssystemet ligger således under hennes mark. Det finns en gränsstolpe i slutet av tomten och siktar jag in hörnet mellan mitt och hennes hus så följer gränsen tomtmuren precis.
Japp, problem...
Kan man vända sig till byggnadsnämden i kommunen för att få det prövat tro?
Verkligen trist situation. Tyvärr ser jag ingen annan utväg än att fortsätta försöka prata med grannen.
Eftersom grannen verkar lita på att försäkringsbolagen ska lösa det, så säg tex att det är försäkringsbolaget som kräver att dräneringen grävs om för att din försäkring ska vara giltig. Och att det innebär att ni måste ta bort hennes rabatt och ha en 30 cm kant med singel närmast garaget.
Du kan också leta fram bra källor som påpekar att man inte ska ha rabatter och jord närmast grunden och skriva ut och ge henne och säga att det är det försäkringsbolaget baserar sin bedömning på.
Då får hon ju som hon vill, en lösning från försäkringsbolagen.
Eftersom grannen verkar lita på att försäkringsbolagen ska lösa det, så säg tex att det är försäkringsbolaget som kräver att dräneringen grävs om för att din försäkring ska vara giltig. Och att det innebär att ni måste ta bort hennes rabatt och ha en 30 cm kant med singel närmast garaget.
Du kan också leta fram bra källor som påpekar att man inte ska ha rabatter och jord närmast grunden och skriva ut och ge henne och säga att det är det försäkringsbolaget baserar sin bedömning på.
Då får hon ju som hon vill, en lösning från försäkringsbolagen.
Med tanke på att fasaden brukar sticka ut över sulan, stuprör, dagvatten etc. då inkräktar på din grannes fastighet (en takfot över 50cm räknas in i bygg-ytan) så låter det som huset och gissningsvis hela bostadsområdet är byggt felaktigt...
Vet faktiskt inte om byggnadsnämnden kan beordra en fastighetsägare att avstå från att plantera rabatter på en del av sin tomt på grund av att grannens "svartbygge" inkärktar på fastigheten eller kräva att en fastighet ska få anlägga en dränering på en annan fastighet. Kanke, men det är inte givet.
En annan sak som du bör ta i beaktande är att det låter som fler har samma problem, inte med dränering, men med att huset är nära en rabatt. Risken finns att ditt beslut kommer påverka många och att du inte nödvändigtvis blir poppis i grannskapet.
Jag skulle ta någon vända till med grannen, förklara problemet och erbjuda dig att bekosta någon lösning som skyddar din fasad. Som @Anna_H skriver så kanske det kan gå bra att hänvisa till försäkringsbolagets önskemål.
Men, i och med att det är hennes fastighet du inkräktar på gäller det att komma med hatten i hand och fråga om hon kan acceptera att ni gör en sådan lösning på hennes mark. I eventuellt mot betalning, eller snöskottning.
Finns det någon annan granne eller barn till kvinnan som kan medla?
Vet faktiskt inte om byggnadsnämnden kan beordra en fastighetsägare att avstå från att plantera rabatter på en del av sin tomt på grund av att grannens "svartbygge" inkärktar på fastigheten eller kräva att en fastighet ska få anlägga en dränering på en annan fastighet. Kanke, men det är inte givet.
En annan sak som du bör ta i beaktande är att det låter som fler har samma problem, inte med dränering, men med att huset är nära en rabatt. Risken finns att ditt beslut kommer påverka många och att du inte nödvändigtvis blir poppis i grannskapet.
Jag skulle ta någon vända till med grannen, förklara problemet och erbjuda dig att bekosta någon lösning som skyddar din fasad. Som @Anna_H skriver så kanske det kan gå bra att hänvisa till försäkringsbolagets önskemål.
Men, i och med att det är hennes fastighet du inkräktar på gäller det att komma med hatten i hand och fråga om hon kan acceptera att ni gör en sådan lösning på hennes mark. I eventuellt mot betalning, eller snöskottning.
Finns det någon annan granne eller barn till kvinnan som kan medla?
Servitutet ger dig helt klart rätt att gräva för ny dränering och tätning. Men du får bekosta återställande hos grannen. Det ger dig troligen ingen formell rätt att kräva att där inte skall finnas någon rabatt, eller att hålla 30cm dränerande singel som hon inte får plantera på.
Även om du skulle ha en sådan rätt så kommer det i praktiken inte att fungera på längre sikt. Där kommer att finnas planteringar förr eller senare ändå.
Jag tror inte det är så viktigt med singel ända upp till ytan, platonmatta är tät, och den jar en "inbyggd" luftspalt. Täta grunden med Platonmatta, se till att det är väldränerat i underkant av mattan, så inte vatten kan stiga bakom mattan, och givetvis markduk som skyddar dräneringen mot inträngande lera. Om det sedan är lera ovanpå det mot markytan spelar inte så stor roll.
Jag är inte riktigt med på resonemanget att det inte skulle vara din grund som läcker.
Även om du skulle ha en sådan rätt så kommer det i praktiken inte att fungera på längre sikt. Där kommer att finnas planteringar förr eller senare ändå.
Jag tror inte det är så viktigt med singel ända upp till ytan, platonmatta är tät, och den jar en "inbyggd" luftspalt. Täta grunden med Platonmatta, se till att det är väldränerat i underkant av mattan, så inte vatten kan stiga bakom mattan, och givetvis markduk som skyddar dräneringen mot inträngande lera. Om det sedan är lera ovanpå det mot markytan spelar inte så stor roll.
Jag är inte riktigt med på resonemanget att det inte skulle vara din grund som läcker.
Det resonemanget bygger på att grannens bottenplatta är grund för garaget och att det därför finns en gränsdragning någonstans i bottenplattan. Så grannens bottenplattas sista decimeter (eller två) tillhör faktiskt inte grannen utan den tillhör ditt garage. Därmed är skarven på bottenplattan tillhörande TS och därmed så är ansvaret för läckaget TS. Det innebär dock fortfarande att TS har rätt att komma åt för att åtgärda problemet, vilket rimligen innebär attt 50cm på grannens del av bottenplattan är tillgängliga för att lägga Platonmatta på. Finns det inte någon Platonmatta på denna idag så bör man också täta Platonmattans vertikala kant så att inte jord läcker in den vägen.H hempularen skrev:
Nu har jag ingen aning om hur man fördelar ansvar för delade väggar i radhus, trots att jag är uppvuxen i ett sådant. Vi hade nämligen en smart byggare som lade två väggar mellan radhusen med en liten luftspalt mellan dem, vilket hade flera fördelar när det gäller ansvarsfrågorna. Dessutom lade man en skarv i bottenplattan där också. Och eftersom radhusen står på en sandhed så finns ingen dränering av bottenplattan heller. Den enda konflikten har rört taken där man i samfällighetsföreningen kommit fram till att man ansvarar för taket till tomtgränsen mot grannen och att den som senast gör en åtgärd också har ansvar för att den åtgärden fungerar för grannens tak. Exempel på sådana åtgärder är att eftersom det är papptak i original så har många valt att tjära om detta, eller lägga plåttak, eller lägga tegel (vilket inte taket är dimensionerat för, vilket tvingar de som har de husen att skotta rent taket löpande på vintern, trots ytterligare förstärkningar av takstolarna).
Om man nu inte vill bli osams med grannen, men ändå få till en åtgärd, så bör väl en bit platonmatta ner under sulan lösa problemet? Sen kan grannen ha sin rabatt igen.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 295 inlägg
Börja med att prata med lite andra grannar, exempelvis åt andra hållet där väl din mark skulle kunna ställa till med samma problem för dem. Det ger dig ju intestarkare rättigheter i sig, men det kanske förenklar diskussionen att kunna säga att ”såhär löste de det mellan sjuan och nian”, eller nåt.
Dränering tänkte man nog inte på när husen byggdes, utan mer målning och fasadbyte. Men jag tror som andra att du har rätt att dränera så länge du återställer, vilket ju blir lite bökigt med en altan där.
Dränering tänkte man nog inte på när husen byggdes, utan mer målning och fasadbyte. Men jag tror som andra att du har rätt att dränera så länge du återställer, vilket ju blir lite bökigt med en altan där.
Rätt att dränera har han med absolut största säkerhet.
Frågan är om han får välja vilken typ av dränering som helst när gränsen går som den går.
Dvs, dräneringsrör går på grannens mark, väljer man istället för platon en isodrän eller motsvarande lösning inkräktar det ju ett antal dm in på grannens tomt hela vägen upp till mark etc.
Tack för alla svar.
Jag skall försöka reda ut några frågetecken.
Även om min grund ligger på tomtgränsen så ligger fasadbrädorna bara någon cm utanför. Huruvida tomtgränsen går vid fasadbrädorna eller grunden är omöjligt för mig att avgöra på så små avstånd. Garaget har inget takfot utan avslutas bara med en plåt sen snedtak lutande mot min mark. Inga gängrännor eller stuprör blir åt hennes håll. Men såvida dräneringsrören inte ligger under grunden så är de helt eller delvis på hennes mark.
Det är också sannolikt att dränröret runt hennes hus förtsätter runt mitt garage dvs det är samma rör. Alla hus och garage är ju byggda samtidigt som ett område och knappast något svartbygge.
Detaljerna runt grunderna är nog lika svåra att förstå som att förklara dem. Grannens husgrund står högre än mitt garage men är i princip bara en fyrkantig grund utåfrån. Åt mitt håll så går då hennes grundmur ner till samma djup som min grund.
Mitt garage har en egen grund, med klack som är uppgjuten c:a 15cm över min mark och platta. Så öppnar jag väggen i garaget mot hennes hus så finns min klack där ihopgjuten med hennes högre grund som då fortsätter högre upp. Min vägg står på min klack och hennes vägg står på hennes klack/grundmur. På min klack så finns då reglad vägg med isolering och en 5cm luftspalt bakåt mot hennes grund.
När hennes hus slutar går min klack vertikalt upp och blir ca 50cm högre. Min högre klack blir då lika hög som hennes och där går bägge höga grunderna tilsammans okänt antal cm innan min höga klack fortsätter själv ut och agerar stödmur till hennes mark.
När väggen slutar och blir gavel går klacken ner till 15cm igen och runt resten av garaget.
Problemet är precis där min klack blir högre och löper parallellt okänt antal cm där har det spruckigt mellan våra grunder och vattnet sipprar då ner på min lägre klack. Sprickan är då också exakt på tomtgränsen men mitt hus får problemet bara för det är lägre.
Bifogar en bild inne ifrån garaget i hålet jag tog upp där min låga och höga klack syns samt hennes husgrund längst in. Kanske gör det lättare att förstå.
Är det så självklart att problemet är mitt allena? Och varför är det så? Det är ju inte så att bara mitt hus sitter ihop med hennes, hennes hus sitter också ihop med mitt och problemet är mitt emellan.
Hälsningar
Z
Jag skall försöka reda ut några frågetecken.
Även om min grund ligger på tomtgränsen så ligger fasadbrädorna bara någon cm utanför. Huruvida tomtgränsen går vid fasadbrädorna eller grunden är omöjligt för mig att avgöra på så små avstånd. Garaget har inget takfot utan avslutas bara med en plåt sen snedtak lutande mot min mark. Inga gängrännor eller stuprör blir åt hennes håll. Men såvida dräneringsrören inte ligger under grunden så är de helt eller delvis på hennes mark.
Det är också sannolikt att dränröret runt hennes hus förtsätter runt mitt garage dvs det är samma rör. Alla hus och garage är ju byggda samtidigt som ett område och knappast något svartbygge.
Detaljerna runt grunderna är nog lika svåra att förstå som att förklara dem. Grannens husgrund står högre än mitt garage men är i princip bara en fyrkantig grund utåfrån. Åt mitt håll så går då hennes grundmur ner till samma djup som min grund.
Mitt garage har en egen grund, med klack som är uppgjuten c:a 15cm över min mark och platta. Så öppnar jag väggen i garaget mot hennes hus så finns min klack där ihopgjuten med hennes högre grund som då fortsätter högre upp. Min vägg står på min klack och hennes vägg står på hennes klack/grundmur. På min klack så finns då reglad vägg med isolering och en 5cm luftspalt bakåt mot hennes grund.
När hennes hus slutar går min klack vertikalt upp och blir ca 50cm högre. Min högre klack blir då lika hög som hennes och där går bägge höga grunderna tilsammans okänt antal cm innan min höga klack fortsätter själv ut och agerar stödmur till hennes mark.
När väggen slutar och blir gavel går klacken ner till 15cm igen och runt resten av garaget.
Problemet är precis där min klack blir högre och löper parallellt okänt antal cm där har det spruckigt mellan våra grunder och vattnet sipprar då ner på min lägre klack. Sprickan är då också exakt på tomtgränsen men mitt hus får problemet bara för det är lägre.
Bifogar en bild inne ifrån garaget i hålet jag tog upp där min låga och höga klack syns samt hennes husgrund längst in. Kanske gör det lättare att förstå.
Är det så självklart att problemet är mitt allena? Och varför är det så? Det är ju inte så att bara mitt hus sitter ihop med hennes, hennes hus sitter också ihop med mitt och problemet är mitt emellan.
Hälsningar
Z