Tro inte heller att Pelletsen kommer att undgå energiskatt om den blir mer och mer utbredd. Tappar man en kassako vill man gärna ha en ny och allt strävar mot utjämning.
Exempel:
Mjölkbonden hade gratis mjölk till sitt hushåll, staten insåg detta och beskattade bonden för en viss mängd mjölk per år.
Bonden använde sin ved till att värma huset med, staten insåg detta och beskattade bonden.
Dieselbilen är billigare i drift än bensinbilen, alltså måste den beskattas hårdare.
Etanolen blir billigare än bensinen nu, hur länge dröjer det innan den beskattas hårdare?
När har tillräckligt många skaffat pelletseldning så att staten får upp ögonen för att det är alldeles för lindrigt beskattat?
Så jag håller med tidigare skribenter:
1. Bygg för att få en så låg energiförbrukning som möjligt, svårt att höja pris/skatt på solinstrålning eller att du har bra isolerat.
2. Välj energisnåla/vattensnåla prylar. Vitvaror, kranar, toaletter mm
3. Välj en uppvärmning som du inte behöver äga i 20 år för att den ska betala sig, då förutsättningarna kommer att ändras.
4. Välj det som passar dig och din tillvaro, i form av eget arbete, tillgång till billig ved, storlek på ytor etc
Då har man gjort så gott man kunnat för att få ett så bra system som möjligt. Sedan betalar man och ser glad ut, tills det blir för dyrt och man kan räkna hem en förändring.
Exempel:
Mjölkbonden hade gratis mjölk till sitt hushåll, staten insåg detta och beskattade bonden för en viss mängd mjölk per år.
Bonden använde sin ved till att värma huset med, staten insåg detta och beskattade bonden.
Dieselbilen är billigare i drift än bensinbilen, alltså måste den beskattas hårdare.
Etanolen blir billigare än bensinen nu, hur länge dröjer det innan den beskattas hårdare?
När har tillräckligt många skaffat pelletseldning så att staten får upp ögonen för att det är alldeles för lindrigt beskattat?
Så jag håller med tidigare skribenter:
1. Bygg för att få en så låg energiförbrukning som möjligt, svårt att höja pris/skatt på solinstrålning eller att du har bra isolerat.
2. Välj energisnåla/vattensnåla prylar. Vitvaror, kranar, toaletter mm
3. Välj en uppvärmning som du inte behöver äga i 20 år för att den ska betala sig, då förutsättningarna kommer att ändras.
4. Välj det som passar dig och din tillvaro, i form av eget arbete, tillgång till billig ved, storlek på ytor etc
Då har man gjort så gott man kunnat för att få ett så bra system som möjligt. Sedan betalar man och ser glad ut, tills det blir för dyrt och man kan räkna hem en förändring.
eller ?
och isolera ännu mera och se till att skalet är tätt (försök få ner fuskfaktorn)
och vattenmantlad öppen spis med hög andel till vattnet och en ack
och en bra (total) systemlösning på alla prylar
och inte golvvärme i garaget
ja än så länge så är det svårt att utan paragrafer att klå dirverkande el och en elvvvb, tyvärr, men det lär ändras vartefter vi får mera kabel till kontinenten
visst följer "allt" oljan och elen, men massapriset är också ett grymt begrepp
och har man ett tätt skal så lönar det sig bra att kontrollera till och frånluften, och det visar sig också hälsosamt att filtrera tilluften väl, och då kan man likaväl kortsluta kanalerna med en VVX för säg 15-25 lapps (dvs betyder inte 15-25 tillägg ty VVX har fläktar o filter och då slipper man till o frånluftfläkt som eljest behövs)
(var något haltande jämförelse vent och frånluftvp ovan, bara 40 för frlvp kanaler och friskluftsdon och hål i väggarna? men ..)
och isolera ännu mera och se till att skalet är tätt (försök få ner fuskfaktorn)
och vattenmantlad öppen spis med hög andel till vattnet och en ack
och en bra (total) systemlösning på alla prylar
och inte golvvärme i garaget
ja än så länge så är det svårt att utan paragrafer att klå dirverkande el och en elvvvb, tyvärr, men det lär ändras vartefter vi får mera kabel till kontinenten
visst följer "allt" oljan och elen, men massapriset är också ett grymt begrepp
och har man ett tätt skal så lönar det sig bra att kontrollera till och frånluften, och det visar sig också hälsosamt att filtrera tilluften väl, och då kan man likaväl kortsluta kanalerna med en VVX för säg 15-25 lapps (dvs betyder inte 15-25 tillägg ty VVX har fläktar o filter och då slipper man till o frånluftfläkt som eljest behövs)
(var något haltande jämförelse vent och frånluftvp ovan, bara 40 för frlvp kanaler och friskluftsdon och hål i väggarna? men ..)
Adda skrev:
En annan fråga är om den behöver vara automatisk i ett energisnålt hus. De få gånger under året som man behöver elda är kanske inget problem.
För att inte låsa sig för förändringar i framtiden bör man överväga tilluft och frånluft.
Tyvärr vet jag inga oberoende test av frånluftsVP, men mycket talar för att det är Comfortzone man ska ha.
Vad gäller VP så är deras stora brist deras undermåliga konstruktion. Det man vill ha, en VP som klarar en normalvinter "på egen hand" (dim 100% av värmebehovet) är svårt att hantera utan effektreglering ( jo jag vet CARMAN har löst det). Konsekvensen blir att man eldar med el när det är som störst behov av den. Hur elpriserna kommer att variera över årstiderna framgent går ju bara att gissa. I praktiken spelar det förmodligen ingen roll, eftersom investeringskostnaden för att optimera den egna anläggningen blir så hög att man väljer en värmekälla.
Vad gäller pelletspriser och elpriser så är frågan komplicerad, men eftersom elpriset sätts efter vad marginalkostnaden på produktion är för tillfället så borde el på vinter kosta minst dubbelt så mycket som pellets, om man bortser från skatter och andra bränslen. Varför, jo bästa teknik ger ca 50 % el för varje andel värmeenergi, då talar vi ren verkningsgrad. Kostnaden för anläggningar borde driva kostnaden mot 1:3. Då börjar ju värmepumpar bli intresanta med, så priset borde svänga in där ngn stans. Sedan kan man ju förvrida marknaden hur mycket som helst med skatter och årsutjämnat elpris.
Lite mera mitt åt på pellets. Jag kollade, det finns pannor/kaminer godkända för att placeras i bostadsdelen. De är dyra och dyrare blir de med pelletsinmatning från extern föråd. Tänker man sätta in skorsten och braskamin, är det ide att åtmindstone räkna på pelletslösning i stället.
En annan fråga är om den behöver vara automatisk i ett energisnålt hus. De få gånger under året som man behöver elda är kanske inget problem.
För att inte låsa sig för förändringar i framtiden bör man överväga tilluft och frånluft.
Tyvärr vet jag inga oberoende test av frånluftsVP, men mycket talar för att det är Comfortzone man ska ha.
Vad gäller VP så är deras stora brist deras undermåliga konstruktion. Det man vill ha, en VP som klarar en normalvinter "på egen hand" (dim 100% av värmebehovet) är svårt att hantera utan effektreglering ( jo jag vet CARMAN har löst det). Konsekvensen blir att man eldar med el när det är som störst behov av den. Hur elpriserna kommer att variera över årstiderna framgent går ju bara att gissa. I praktiken spelar det förmodligen ingen roll, eftersom investeringskostnaden för att optimera den egna anläggningen blir så hög att man väljer en värmekälla.
Vad gäller pelletspriser och elpriser så är frågan komplicerad, men eftersom elpriset sätts efter vad marginalkostnaden på produktion är för tillfället så borde el på vinter kosta minst dubbelt så mycket som pellets, om man bortser från skatter och andra bränslen. Varför, jo bästa teknik ger ca 50 % el för varje andel värmeenergi, då talar vi ren verkningsgrad. Kostnaden för anläggningar borde driva kostnaden mot 1:3. Då börjar ju värmepumpar bli intresanta med, så priset borde svänga in där ngn stans. Sedan kan man ju förvrida marknaden hur mycket som helst med skatter och årsutjämnat elpris.
du ska ta reda på ditt hus effekt behov, liger säkert på ca 8 kW
då vill du ha en värmepump som kan ge strakst under detta 6-7 kW (mätt vid 50 gradit vaten)
om ditt hus kräver 8 kW som mäst , så är det effekten som gåråt den alldra kallaste natten på vinter.
Kan då värmepumpen produsera 6kW & elpatronen ger dom övriga 2 kW så blir det en billig driftskostnan, för så kalt är det bara några timmar/år, du komer latså max utnytja elpatronen 50 timmar/ år (med dagens elpris snackar vi alltså 200:-/år)
väljer du en 490 twin så kan den ge max 4 kw.
alltså så äkar både timmarna den behöver hjälp med elpatronen & hur mycke le som lepatronen behöver spetsa med.
tar du en vanlig frånluftsvärmepump så ger den bara 2kW
en ytjordvärmepump kan du själv välja vilken effekt du fill ja, dom finns i alla olika storlekar.
viktigt är att inte stirra sig blind på siffran imodellnamnet, uten faktiskt gå in o titta på vilken effekt dom ger, men noll grader in på köldbäraren & 50 grader ut till radiatorerna ( 0/50 brukar det stå)
då vill du ha en värmepump som kan ge strakst under detta 6-7 kW (mätt vid 50 gradit vaten)
om ditt hus kräver 8 kW som mäst , så är det effekten som gåråt den alldra kallaste natten på vinter.
Kan då värmepumpen produsera 6kW & elpatronen ger dom övriga 2 kW så blir det en billig driftskostnan, för så kalt är det bara några timmar/år, du komer latså max utnytja elpatronen 50 timmar/ år (med dagens elpris snackar vi alltså 200:-/år)
väljer du en 490 twin så kan den ge max 4 kw.
alltså så äkar både timmarna den behöver hjälp med elpatronen & hur mycke le som lepatronen behöver spetsa med.
tar du en vanlig frånluftsvärmepump så ger den bara 2kW
en ytjordvärmepump kan du själv välja vilken effekt du fill ja, dom finns i alla olika storlekar.
viktigt är att inte stirra sig blind på siffran imodellnamnet, uten faktiskt gå in o titta på vilken effekt dom ger, men noll grader in på köldbäraren & 50 grader ut till radiatorerna ( 0/50 brukar det stå)
poiu skrev:
nu förstår jag inte vad du menar, va då svårt att lösa utan effektreglerning. Alla värmepumpar på marknaden har inbyggdreglering som lätt tar hand om allt, du behöver inte göra nått, när väl systemet är injusterat för ditt hus.
anledningen till att värmepumpar inte klarar hela husets uppvärmning finns det 2 skäl till.
1. vvs firman vill lägga biligaste oferten för att få arbeter & räkner på en klen anläggning.
2. det är oftast onödigt dyrt att jaga dom där siste kWh, så man låter elpatronen ta dom.
(för att bli av med dom sista 200kWh/år så måste du kansk ta en störer pump, vilken kostar 3 000:- mer + djupare borra om man har bergvärme & det kostar 5 000:- = totalt 8 000:- mer för att tjäna 200 kWh/ ÅR)
men tar man aldeles för liten pump, vilket många gör när dom tar billigaste offerten, så är det inge 200Kwh/år vi prtar om utan 3 000kWh/år
Om huset behöver 500 W och pumpen är på 8 kW och du har ett golvvärmesystem=lite vatten. Hur löser du utan extra tankar effektregleringen?
Den enda lösning jag kan se är en massa start och stopp, vilket inte brukar vara så nyttigt för kompressorer/elmotorer.
Den enda lösning jag kan se är en massa start och stopp, vilket inte brukar vara så nyttigt för kompressorer/elmotorer.
poiu skrev:
ja om man tar denna kontrast så får man lite problem, men det ska man ju inte göra, utan man ska håla sig inom rimliga gränser
om huset kräver 8kW så rekomenderar oftast vvs firmorna en 5:a & då kan man utan problem ta en 7:a
pumpen har en reglering, men ingen effekt reglering utan den kör mycket riktigt on/off. su kan ställe in så den väntar längre innan den startar & kör en stund längre. detta påverkar inte inomhus tempraturen.
om du väljer alt för stor pump, låt säga en 8:a i detta exempel, så komer du klara dig helt utan elpatron, men då behöver du koppla in en volymförstorare = en 200-300 litars tank som vattnet går igenom innan den går ut till golv värmen.
svårare än så är det inte, men det fördyrar ju instaletionen, så dom där sista 200kW/år är billigare att betala el för.
En effekt på 7 kW betyder att man höjer temperaruren på 1 m^3 vatten
8 grader på en timma, eller 1 grad på drygt 7 minuter.
Så frågan blir hur stort delta T ska man acceptera för att inte få för många
start och stopp.
Problemet med ett stort delta T är att det straffar sig på verkningsgraden.
Låt oss säga att vi eftersträvar 25 C.
Teoretiska COP blir, med köldbärar temp 0 C, vid 25 C 11,92, vid 27 C 11,1111111, vid 23 C 12,869565.
Det innebär att COP23 är 7,9 % högre, och COP27 6,8 % lägre, än COP25.
Följdaktligen förlorar man i verkningsgrad när man inte kör vid "rätt" temperatur
utan använder ett intervall.
Nu kan man ju förlora i verkningsgrad vid effektreglering, men att moderna
effektreglerade luft/luft VP visar på goda COP talar emot att man inte skulle
tjäna på att effektreglera.
Ytterligare vinster kan göras genom att styra expansionsventilen optimalt.
En sak jag noterat är att man inte verkar använda inkommande kallvatten för att
underkyla hetgasen. Man tar inte heller tillvara temp. vinsten från överhettningen
efter kompressorn. Det borde gå att göra tappvattenberdningen mer effektiv genom
att göra detta.
Vad gäller dim. så är den beroende av hur huset är byggt. Åter igen är det
helheten man måste titta på. Använder man tunga material innan för isoleringen
så får huset en hög tröghet och man behöver inte så mycket mer effekt för att
klara de kallaste dagarna. Lättaste sättet att åstad komma det är en tung hjärtvägg.
Den andra stora faktorn är ventilationen. Där ger en temperatur sänkning ett direkt utslag.
Ett sätt att minska effektbehovet är att använa FTX.
Idag ställs oftast FTX mot VP, men jag tycker att kombinationen markvärme och FTX
är en intressant möjlighet. Kombinerar man den med en vattenmantlad kamin så blir den riktigt intressant.
8 grader på en timma, eller 1 grad på drygt 7 minuter.
Så frågan blir hur stort delta T ska man acceptera för att inte få för många
start och stopp.
Problemet med ett stort delta T är att det straffar sig på verkningsgraden.
Låt oss säga att vi eftersträvar 25 C.
Teoretiska COP blir, med köldbärar temp 0 C, vid 25 C 11,92, vid 27 C 11,1111111, vid 23 C 12,869565.
Det innebär att COP23 är 7,9 % högre, och COP27 6,8 % lägre, än COP25.
Följdaktligen förlorar man i verkningsgrad när man inte kör vid "rätt" temperatur
utan använder ett intervall.
Nu kan man ju förlora i verkningsgrad vid effektreglering, men att moderna
effektreglerade luft/luft VP visar på goda COP talar emot att man inte skulle
tjäna på att effektreglera.
Ytterligare vinster kan göras genom att styra expansionsventilen optimalt.
En sak jag noterat är att man inte verkar använda inkommande kallvatten för att
underkyla hetgasen. Man tar inte heller tillvara temp. vinsten från överhettningen
efter kompressorn. Det borde gå att göra tappvattenberdningen mer effektiv genom
att göra detta.
Vad gäller dim. så är den beroende av hur huset är byggt. Åter igen är det
helheten man måste titta på. Använder man tunga material innan för isoleringen
så får huset en hög tröghet och man behöver inte så mycket mer effekt för att
klara de kallaste dagarna. Lättaste sättet att åstad komma det är en tung hjärtvägg.
Den andra stora faktorn är ventilationen. Där ger en temperatur sänkning ett direkt utslag.
Ett sätt att minska effektbehovet är att använa FTX.
Idag ställs oftast FTX mot VP, men jag tycker att kombinationen markvärme och FTX
är en intressant möjlighet. Kombinerar man den med en vattenmantlad kamin så blir den riktigt intressant.
Visst är det så att dagens markVP är gammalmodiga i den bemärkelsen att dom saknar steglös reglering av effekten. Det är på eller av som gäller precis som påpekat i denna tråd. Utan någon acktank *kan* detta bli ett problem om man vill köra mot någon enstaka golvvärme slinga vissa tider på året. Så är det ju bara, inget konstigt med det. Jag skulle mycket hellre ha en pump med steglös effekt och skicka 500liters tanken på sophögen.poiu skrev:
"räkna med dubbla elpriser inom 2-3 år" - det hade en rådgivare till regeringen sagt till en grupp fastighetsmäklare häromdan -
..det var att ta i, det tror inte ens jag, men vad skall man tro
men att vi skall stoppa in högre räntor och väsäntligt högre elpris i våra kalkyler, det tror jag
och en liten enkel vattenmantlad (pellets)kamin, bra isol och FTX (och kanske sol för vv och lite till) har framtiden för sig, det ser jag inte anledning att ändra på än, trots utveckl av vp-na
bra piou- jag har själv tänkt "gå till botten" med detta när jag får tid/lust ngn gång
sätt gärna in det hela i ett varaktighetsdiagram också
..det var att ta i, det tror inte ens jag, men vad skall man tro
men att vi skall stoppa in högre räntor och väsäntligt högre elpris i våra kalkyler, det tror jag
och en liten enkel vattenmantlad (pellets)kamin, bra isol och FTX (och kanske sol för vv och lite till) har framtiden för sig, det ser jag inte anledning att ändra på än, trots utveckl av vp-na
bra piou- jag har själv tänkt "gå till botten" med detta när jag får tid/lust ngn gång
sätt gärna in det hela i ett varaktighetsdiagram också
poiu skrev:
du är lite för teoretisk. så där funkar det inte i verkligheten.
om su har en förstor pump, med eller utan volymförstotare så poverkas inte Delta-t
du stäler in rätt delta t, gör din pumps efektivaste gång & sen för blir den oförendrad.
( brukar vara kring 6-7 grader )
1 m3 är 1000 liter vatten, det är en aldeles för stor volymförstorare. max 300 liter o inte en droppe mer!
Trögheten i byggnaden & i platan hjälper dig att hålla en jämn värme.
du kanske är bra på det teoretiska, men jag har kört grejorna i verkligheten.
Jo teretiskt, men nog skulle det vara intressant att få siffror på års COP om man använde effektreglerade kompressorer. Jag är inte så säker på att konkurensen är så hård att den driver fram bästa lösningen.
Vad gäller underkylningen så beror det ju på vad dagens pumpar har för delta T vid laddning av varmvatten. Tyvärr har jag bara diagram för 134a, men med det köldmediet borde det finnas en hel del att hämta med bra underkylning.
Vad gäller underkylningen så beror det ju på vad dagens pumpar har för delta T vid laddning av varmvatten. Tyvärr har jag bara diagram för 134a, men med det köldmediet borde det finnas en hel del att hämta med bra underkylning.