Det blir ett entreprenörsansvar i byggbranschen

[phälle]

Du nämner bland annat "Ofta delar beställare och leverantör på projekteringsansvaret. Upphandlingsformen skulle då bli en hybrid mellan generalentreprenad och delad entreprenad för att följa AB nomenklatur."

Det är min tolkning av AB-nomenklaturen. Jag upphandlar en turn-key leverans av leverantören för ombyggnad av ett maskinavsnitt. Leverantören ansvar för samtliga underleverantörer. Jag projekterar förändringar i fabrikens infrastruktur för att kunna förse det ombyggda projektavsnittet med luft, vatten, el, i egen regi. Hur skulle du definiera den upphandlingsformen?

Du blandar begrepp som är vedertagna och du använder dom helt fel hela tiden.

Klargör?

Generalentreprenad och delad entreprenad har inget alls att göra med projekteringsansvaret, vad har du fått detta ifrån?

Har jag påstått det?

Om man skulle resonera som du så är de snarare en hybrid mellan totalentreprenad och utförandeentreprenad vilket har med projektering att göra. Detta kallas vanligen styrd totalentreprenad i branschen.

Det var ju det jag sa gällande entreprenadsformen, men vad blir upphandlingsformen när huvudleverantören skall handla upp underleverantörer?

Styrd totalentreprenad? Du hävdade att det fanns bara tre upphandlingsformer och två entreprenadsformer? Börjar du tvivla?

 

[Holmen2018]

Känns som att tråden har hamnat lite ur kurs men oavsett är det intressanta frågeställningar som dykt upp. Tänkte i a f bidra lite med mina egna funderingar och erfarenheter. Ber om ursäkt för den långa texten men det är svårt att i korta ordalag beskriva så att alla förstår, även de med mindre förkunskaper och som eventuellt inte är i branschen.

Ansvar vid konkurs
Gällande frågan om huvudentreprenörens ansvar i händelse av att en underentreprenör går i konkurs kan jag inte hitta att det uttryckligen står att sådant ansvar inte omfattas av lagen. Möjligen går det att koppla till sista meningen i 13§.

13 § Ansvaret omfattar lönefordringar som har förfallit till betalning och som avser arbetstagarens arbete för arbetsgivarens räkning i entreprenaden.
Ansvaret gäller inte lönefordringar som arbetstagaren har fått ersättning för på annat sätt.

Samtidigt inträder betalningsansvaret redan efter sju helgfria vardagar (10§) och vid en konkurs tar det troligtvis betydligt mycket längre tid än så innan lönegarantin träder in. Kanske blir man återbetalningsskyldig?

10 § Betalningsansvar inträder sju helgfria vardagar efter det att den som ansvaret avser har fått en underrättelse i enlighet med 11 och 12 §§ om lönefordran från arbetstagaren eller från en arbetstagarorganisation som arbetstagaren är medlem i.

Vilka entreprenader omfattas?
Phälle skriver att det nya förslaget gäller all form av entreprenad, inte enbart byggbranschen. Så här står det i lagförslaget:

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om en entreprenörs ansvar för lön till en arbetstagare hos en underentreprenör.
2 § Ansvaret enligt denna lag gäller vid en bygg- och anläggningsverksamhet i Sverige, vid vilken en byggnad eller en anläggning uppförs, sätts i stånd, underhålls, byggs om eller rivs.

Entreprenadform eller upphandlingsform?
Oavsett vad man väljer att kalla det kan man sammanfatta det så här.

• Vid en generalentreprenad har beställaren kontrakt med en part, generalentreprenören (GE). GE anlitar i sin tur underentreprenörer som denne ansvarar för samt samordnar alla arbetsmomenten.
• Vid en delad entreprenad har beställaren kontrakt med flera entreprenörer och ansvarar själv för samordningen. Det är dock vanligt att en av entreprenörerna utses att vara samordningsansvarig.
• En tredje variant är samordnad generalentreprenad vilket är en hybrid av ovanstående. Beställaren handla upp uppdraget som en delad entreprenad och överför sedan kontrakten till en av de upphandlade entreprenörerna som då blir GE.

När förfrågningsunderlaget är utformat med AMA AF som grund är det någon av dessa som anges under koden AFB.11 Upphandlingsform.

Här bör även nämnas s.k. samverkansentreprenad eller partnering, kärt barn har många namn. Detta ska dock inte blandas ihop med s.k. OPS (offentlig privat samverkan) vilket är en finansieringslösning. Huruvida samverkan/partnering är en upphandlingsform får jag låta vara osagt. Klart är i a f att det inte är en entreprenadform eftersom samverkan/partnering i de flesta fall genomförs som totalentreprenad.

Alla dessa kan genomföras antingen som Utförandeentreprenad (AB) eller som Totalentreprenad (ABT) och anges under koden AFB.13 Entreprenadform enligt AMA AF. Den stora skillnaden mellan utförande- och totalentreprenad är vem som har projekteringsansvaret.

• Vid en utförandeentreprenad har beställaren projekterat och tagit fram alla bygghandlingar som krävs för att entreprenören ska kunna utföra uppdraget.
• Vid en totalentreprenad ansvarar entreprenören för att ta fram de bygghandlingar som krävs för att utföra uppdraget.
• Styrd totalentreprenad är en avart där beställaren ger entreprenören projekteringsansvaret men sedan ändå går in och styr över vissa delar. Enligt min mening tycker jag att denna variant ska undvikas så långt som möjligt då den kan skapa många frågetecken över vem som egentligen har haft ansvaret för vad i projekteringen.

Att ha koll på vem som har projekteringsansvaret är viktigt inte minst ur ett juridiskt perspektiv då det vid eventuella tvister om fel på entreprenaden, kommer att granskas om det är entreprenörens arbete som är felaktigt, eller om konsulten har projekterat fel. Är det en utförandeentreprenad och entreprenören har byggt efter ritningar som är felaktiga, och som tillhandahållits av beställaren, är det inte troligt att man som beställare skulle gå vinnande ur en tvist med entreprenören utan istället får ta en match med konsulten. Vid en totalentreprenad spelar det ingen roll om det är projekteringsfel eller fel kopplat till utförandet, entreprenören har ansvaret oavsett (förutom då vid en styrd totalentreprenad då frågetecken kring projekteringsansvaret kan uppstå).

Avtala om annat än AB eller ABT
Man kan avtala om i princip vad som helst så länge det inte strider mot gällande lagstiftning, kollektivavtal etc. För att underlätta har standardavtal i form av allmänna bestämmelser tagits fram för bygg- och installationsbranschen. AB/ABT används mellan beställare och entreprenör medan AB-U/ABT-U är avsett för entreprenören och dennes underentreprenörer. Åberopar man AB/ABT, men har för avsikt att göra avsteg från innehållet, så kan det vara värt att tänka på att innehållet ursprungligen är gemensamt framtaget av beställar- och utförarsidan och har granskats och godkänts av jurister. Man bör alltså ha goda skäl till att göra avsteg samtidigt som man bör vara väl insatt i hur man uttrycker sig juridiskt korrekt.

Hur påverkar lagen upphandling av samordnad general?
Samordnad general kommer förmodligen att försvinna då det inte är troligt att en blivande huvudentreprenör kommer att acceptera att ta över underentreprenörer som denne själv inte har handlat upp och kunnat bakgrundskontrollera.

 

[phälle]

Bakgrund till lagförslaget
Jag utgår från att anledningen till att det nya lagförslaget tagits fram är all den negativa publicitet som framkommit i media kring hur arbetstagare blir utnyttjade? Det är en reaktion på de missförhållanden som kommit fram?

Ansvar vid konkurs
Jag tolkar lagförslaget som om det enbart gäller då löntagaren inte på annat sätt kan få ut sin lön. Om arbetsgivaren är anställd i svenskt bolag är hen garanterad lön även vid arbetsgivarens konkurs. Mer osäkert är det nog om arbetstagaren inte är anställd av svenskt bolag?

Vilka entreprenader omfattas?
Jag tror att lagförslaget har kommit till stånd på grund av missförhållanden i byggbranschen. Därför är det väldig fokus på just byggprojekt. Man kan dock se liknande tendenser med "grå" arbetskraft även inom andra branscher.

Entreprenadform eller upphandlingsform?
Jag instämmer så länge referensramen är AB.

Avtala om annat än AB eller ABT
Det gäller så länge man begränsar sig till byggprojekt. Det går inte att bygga en industrianläggning med enbart AB som grund. I de projekt jag deltar i används AB som grund förr byggdelen men enbart i Sverige. I övriga Europa har vi använt oss av andra nationella bestämmelser. Ibland använder vi ABK när vi köper konsulttjänster men då som komplement till koncernspecifikt konsultkontrakt.

Hur påverkar lagen upphandling av samordnad general?
Även om jag inte använder termen "samordnad general" så har jag ibland stött på formen. Jag är inte så säker att den kommer att försvinna helt. Ofta handlar detta om att UE har en lång relation till beställaren. Beställaren skall genomföra ett större projekt och anlitar en större utländsk HE. För att HE skall kunna genomföra projektet krävs ingående lokal kännedom om anläggningen. Beställaren vill att HE anlitar rätt UE. UE är dock mer tveksam, litar inte riktigt på HE, och utför jobbet enbart om avtalet är med beställaren. Som beställare måste man vara rädd om sina entreprenörer. Det kan vara farligt att låta vargen sitta barnvakt åt fåren.

 

[Holmen2018]

Bakgrund till lagförslaget
Jag utgår från att anledningen till att det nya lagförslaget tagits fram är all den negativa publicitet som framkommit i media kring hur arbetstagare blir utnyttjade? Det är en reaktion på de missförhållanden som kommit fram?

Ansvar vid konkurs
Jag tolkar lagförslaget som om det enbart gäller då löntagaren inte på annat sätt kan få ut sin lön. Om arbetsgivaren är anställd i svenskt bolag är hen garanterad lön även vid arbetsgivarens konkurs. Mer osäkert är det nog om arbetstagaren inte är anställd av svenskt bolag?

Vilka entreprenader omfattas?
Jag tror att lagförslaget har kommit till stånd på grund av missförhållanden i byggbranschen. Därför är det väldig fokus på just byggprojekt. Man kan dock se liknande tendenser med "grå" arbetskraft även inom andra branscher.

Entreprenadform eller upphandlingsform?
Jag instämmer så länge referensramen är AB.

Avtala om annat än AB eller ABT
Det gäller så länge man begränsar sig till byggprojekt. Det går inte att bygga en industrianläggning med enbart AB som grund. I de projekt jag deltar i används AB som grund förr byggdelen men enbart i Sverige. I övriga Europa har vi använt oss av andra nationella bestämmelser. Ibland använder vi ABK när vi köper konsulttjänster men då som komplement till koncernspecifikt konsultkontrakt.

Hur påverkar lagen upphandling av samordnad general?
Även om jag inte använder termen "samordnad general" så har jag ibland stött på formen. Jag är inte så säker att den kommer att försvinna helt. Ofta handlar detta om att UE har en lång relation till beställaren. Beställaren skall genomföra ett större projekt och anlitar en större utländsk HE. För att HE skall kunna genomföra projektet krävs ingående lokal kännedom om anläggningen. Beställaren vill att HE anlitar rätt UE. UE är dock mer tveksam, litar inte riktigt på HE, och utför jobbet enbart om avtalet är med beställaren. Som beställare måste man vara rädd om sina entreprenörer. Det kan vara farligt att låta vargen sitta barnvakt åt fåren.

Gällande ansvar i samband med konkurs svarar Sveriges Byggindustrier så här i sin FAQ:
Vad händer om en underentreprenör går i konkurs?
Om en underentreprenör går i konkurs eller hamnar i ekonomiskt obestånd kan arbetstagaren vända sig till uppdragsgivaren eller huvudentreprenören för att få ut lönen. Ansvaret träder in oberoende av konkurs.
Jag inser såklart att detta är deras tolkning så vi får invänta ett prejudikat.

AB och ABT är framtagna specifikt för bygg-, anläggnings- och installationsbranschen och i andra projekt håller de inte. Är inte så insatt i industriprojekt men kan göra kopplingar till mitt eget område, sjukhusbyggnationer. När exempelvis en ny magnetröntgen ska installeras genomför vi lokalanpassningen enligt AB men MR-kameran har sjukhuset handlat upp med egna installatörer. Som jag tolkar lagen kommer kameraleverantörens entreprenad inte falla under denna lag då det inte avser bygg- eller anläggningsarbete.

Som du förstår arbetar jag inom offentliga sektorn där LOU styr och spelreglerna är lite annorlunda vid upphandling och val av UE. Eftersom vi i de allra flesta fall använder oss av samordnad general gör det att vi inte kan ha betalningsansvaret mot UE när de efter upphandlingen förts över till en generalentreprenör. Alternativet är i så fall att genomföra projektet som en delad entreprenad. Momslagstiftningen gäller vad jag vet inte bara offentlig verksamhet. BKK har gett ut en bra skrift om detta "Samordnad generalentreprenad. Utgåva 3 - Upphandlingsmodell och ansvarsfrågor".

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det skiljer sig åt hur upphandling och avtal ser ut beroende på om man jobbar i byggprojekt eller industriprojekt samt om det är privat eller offentlig verksamhet.

 

[kanonkula]

Hur påverkar lagen upphandling av samordnad general?
Även om jag inte använder termen "samordnad general" så har jag ibland stött på formen. Jag är inte så säker att den kommer att försvinna helt. Ofta handlar detta om att UE har en lång relation till beställaren. Beställaren skall genomföra ett större projekt och anlitar en större utländsk HE. För att HE skall kunna genomföra projektet krävs ingående lokal kännedom om anläggningen. Beställaren vill att HE anlitar rätt UE. UE är dock mer tveksam, litar inte riktigt på HE, och utför jobbet enbart om avtalet är med beställaren. Som beställare måste man vara rädd om sina entreprenörer. Det kan vara farligt att låta vargen sitta barnvakt åt fåren.

Men i det fallet du skriver blir det en delad entreprenad och beställaren står som ansvarig för lönerna till både HE och UEs anställda.

 

[Holmen2018]

Men i det fallet du skriver blir det en delad entreprenad och beställaren står som ansvarig för lönerna till både HE och UEs anställda.

Vid en delad entreprenad finns ingen HE utan alla är sidoentreprenörer till varandra. Om en av dessa SE i sin tur behöver använda sig av en UE blir SE det som i lagförslaget kallas uppdragsgivare och blir ansvarig för sin UE:s eventuella lönefodringar. Betalningsansvar för lönefodringar kan aldrig gå vidare till den ursprungliga beställaren utan stannar överst i entreprenörskedjan.
Tillämpningsområde
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om en entreprenörs ansvar för lön till en arbetstagare hos en underentreprenör.

 

[kanonkula]

Vid en delad entreprenad finns ingen HE utan alla är sidoentreprenörer till varandra. Om en av dessa SE i sin tur behöver använda sig av en UE blir SE det som i lagförslaget kallas uppdragsgivare och blir ansvarig för sin UE:s eventuella lönefodringar. Betalningsansvar för lönefodringar kan aldrig gå vidare till den ursprungliga beställaren utan stannar överst i entreprenörskedjan.
Tillämpningsområde
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om en entreprenörs ansvar för lön till en arbetstagare hos en underentreprenör.

Jo men var går gränsen? Är uppdragsgivaren inte betalningsskyldig? Om entreprenören skulle konka?

 

[Holmen2018]

Jo men var går gränsen? Är uppdragsgivaren inte betalningsskyldig? Om entreprenören skulle konka?

Vi måste skilja på beställare och uppdragsgivare. Beställare är den ursprungliga kunden, exempelvis en privatperson som ska anlita en byggfirma för att bygga en villa. För enkelhetens skull utgår vi ifrån en generalentreprenad, d v s beställaren har bara kontrakt med en part (byggfirman). Byggfirman blir enligt lagförslaget s.k huvudentreprenör. Byggfirman tar in en rörfirma som underentreprenör. Rörfirman behöver i sin tur en UE för att isolera alla rören. Då blir rörfirman det som kommer att kallas för uppdragsgivare till isoleringsfirman. Får inte isoleringsfirmans personal ut sin lön vänder hen sig i första hand till uppdragsgivaren, d v s rörfirman. Om inte heller rörfirman kan betala lönerna kan isoleringsfirmans personal gå ett steg högre till huvudentreprenören (byggföretaget) men sen är det stopp. Beställaren omfattas inte av lagen.
Huruvida huvudentreprenör- och uppdragsgivaransvaret gäller vid konkurs går meningarna isär även om jag tror att så är fallet. (se tidigare inlägg i tråden)

 

[kanonkula]

Vi måste skilja på beställare och uppdragsgivare. Beställare är den ursprungliga kunden, exempelvis en privatperson som ska anlita en byggfirma för att bygga en villa. För enkelhetens skull utgår vi ifrån en generalentreprenad, d v s beställaren har bara kontrakt med en part (byggfirman). Byggfirman blir enligt lagförslaget s.k huvudentreprenör. Byggfirman tar in en rörfirma som underentreprenör. Rörfirman behöver i sin tur en UE för att isolera alla rören. Då blir rörfirman det som kommer att kallas för uppdragsgivare till isoleringsfirman. Får inte isoleringsfirmans personal ut sin lön vänder hen sig i första hand till uppdragsgivaren, d v s rörfirman. Om inte heller rörfirman kan betala lönerna kan isoleringsfirmans personal gå ett steg högre till huvudentreprenören (byggföretaget) men sen är det stopp. Beställaren omfattas inte av lagen.
Huruvida huvudentreprenör- och uppdragsgivaransvaret gäller vid konkurs går meningarna isär även om jag tror att så är fallet. (se tidigare inlägg i tråden)

Så "kunden" /beställaren drabbas aldrig direkt av denna lag?

 

[Holmen2018]

Så "kunden" /beställaren drabbas aldrig direkt av denna lag?

Nej kunden drabbas inte, i a f inte när det gäller betalningsansvar för löner. Däremot påverkas kunden indirekt av andra saker. Som jag varit inne på tidigare kommer det tex påverka möjligheterna att som kund/beställare använda sig av samordnad general som upphandlingsform. Det är också högst troligt att priserna kommer påverkas negativt (ur ett kundperspektiv) då konkurrensen blir sämre då huvudentreprenörerna kommer hålla sig till en liten skara UE som är ”säkra kort”. Det gör det därför också svårare för nystartade företag att etablera sig på marknaden. I ett anbud räknar entreprenören alltid med en summa för oförutsedda kostnader/risker där löneansvaret blir en sådan. Samtidigt är det ett vågspel då anbudet ska vara konkurrenskraftigt.

 

[phälle]

Nej kunden drabbas inte, i a f inte när det gäller betalningsansvar för löner. Däremot påverkas kunden indirekt av andra saker. Som jag varit inne på tidigare kommer det tex påverka möjligheterna att som kund/beställare använda sig av samordnad general som upphandlingsform. Det är också högst troligt att priserna kommer påverkas negativt (ur ett kundperspektiv) då konkurrensen blir sämre då huvudentreprenörerna kommer hålla sig till en liten skara UE som är ”säkra kort”. Det gör det därför också svårare för nystartade företag att etablera sig på marknaden. I ett anbud räknar entreprenören alltid med en summa för oförutsedda kostnader/risker där löneansvaret blir en sådan. Samtidigt är det ett vågspel då anbudet ska vara konkurrenskraftigt.

Jag tror att inte att det kommer att påverka konkurrensen negativt men jag förstår att BI gärna vill sprida det budskapet. Det ligger i deras egenintresse.

För att den normala "huskonsumenten" skall förstå sambanden bifogar jag först länk till BI som beskriver deras verksamhet.

https://www.sverigesbyggindustrier.se

Sedan en koppling till AB-avtalen för att visa kopplingen mellan AB och den svenska byggindustrin

https://sv.wikipedia.org/wiki/Allmänna_bestämmelser

Det som verkligen begränsar konkurrensen på den svenska byggmarknaden är BI och dess tillämpning av sitt egenutformade standardavtal? Vägen framåt är kanske inte att stoppa regeringens lagförslag gällande utsatta arbetare utan istället arbeta fram EU-gemensam entreprenad-lagstiftning/standardavtal? Varför inte börja med våra nordiska grannar?

 

[totalpeter]

Jag tror att inte att det kommer att påverka konkurrensen negativt men jag förstår att BI gärna vill sprida det budskapet. Det ligger i deras egenintresse.

För att den normala "huskonsumenten" skall förstå sambanden bifogar jag först länk till BI som beskriver deras verksamhet.

[länk]

Sedan en koppling till AB-avtalen för att visa kopplingen mellan AB och den svenska byggindustrin

[länk]

Det som verkligen begränsar konkurrensen på den svenska byggmarknaden är BI och dess tillämpning av sitt egenutformade standardavtal? Vägen framåt är kanske inte att stoppa regeringens lagförslag gällande utsatta arbetare utan istället arbeta fram EU-gemensam entreprenad-lagstiftning/standardavtal? Varför inte börja med våra nordiska grannar?

Är detta ett inlägg ett skämt eller?
Uppenbarligen ingen aning om hur branschen fungerar.

Att ens tro att BI utformar egna standardavtal och AB är delar av detta är ju bara löjligt.

AB är utformade av en rad olika organisationer där en stark part är ju Beställarorganisationen.
AB är ett fantastisk bra avtal och många länder runt om i världen är avundsjuka på att vi just har detta, på grund av att spelreglerna ärsamma för alla och alla vet om spelreglarna från början.
Samt att priserna blir enormt mycket billigare när man slipper blanda in jurister hela tiden.

Om AB brukar få någon kritik så är de att den kan vara lite beställarvänlig så vad du pratar om är ju bara löjligt

 

[phälle]

Är detta ett inlägg ett skämt eller?
Uppenbarligen ingen aning om hur branschen fungerar.

Att ens tro att BI utformar egna standardavtal och AB är delar av detta är ju bara löjligt.

AB är utformade av en rad olika organisationer där en stark part är ju Beställarorganisationen.
AB är ett fantastisk bra avtal och många länder runt om i världen är avundsjuka på att vi just har detta, på grund av att spelreglerna ärsamma för alla och alla vet om spelreglarna från början.
Samt att priserna blir enormt mycket billigare när man slipper blanda in jurister hela tiden.

Om AB brukar få någon kritik så är de att den kan vara lite beställarvänlig så vad du pratar om är ju bara löjligt

Och vem är då den starka beställarorganisationen? Beställarna kan vara allt från konsument som skall bygga om sitt kök till staten som skall bygga ny bro över Öresund? Förvisso är nog vissa större SVENSKA aktörer på beställarsidan med och har synpunkter men knappast konsumenter av byggtjänster? Man måste förstå att BIs medlemmar inte har något intresse att utsättas för ökad utländsk konkurrens.

Jag har jobbat i flera internationella projekt där vi även varit tvungna att köpa in byggtjänster. Utländska byggentreprenörer har ALDRIG godkänt AB. Inte heller har det varit speciellt avundsjuka på den svenska avtalsmallen. Så länge man håller sig till Västeuropa är de olika nationella avtalen ganska snarlika även om det finns vissa skillnader. Det skulle vara klart möjligt att kunna enas om ett gemensamt avtalsramverk för Västeuropa. Frågan är bara om de berörda parterna är intresserade av det. Skulle BI godkänna något annat än AB?

Jag opponerar mig mot att du refererar till AB som ett avtal. AB är inget avtal, det är ett ramverk. Det försöker täcka in alla möjliga tänkbara aspekter på ett projekt, entreprenad/anläggning/konsulttjänster o.s.v. Det krävs mycket arbete och hög kompetens, både i beställarled och leverantörsled för att skriva ett kontrakt, med AB som grund. Speciellt om man vill att det skall täcka samtliga aspekter av projektet och vara rättvist för både beställare och leverantör. Det är oftast inte brist på juridisk expertis som är den trånga sektorn utan snarare brist på kompetens gällande utrustning, funktion, installation, idrifttagning och intrimning.

I min bransch kallar man alla avtalsmallar för "beställarvänliga" om man är leverantör och "leverantörsvänliga" om man är beställare.

 

[totalpeter]

Och vem är då den starka beställarorganisationen? Beställarna kan vara allt från konsument som skall bygga om sitt kök till staten som skall bygga ny bro över Öresund? Förvisso är nog vissa större SVENSKA aktörer på beställarsidan med och har synpunkter men knappast konsumenter av byggtjänster? Man måste förstå att BIs medlemmar inte har något intresse att utsättas för ökad utländsk konkurrens.

Jag har jobbat i flera internationella projekt där vi även varit tvungna att köpa in byggtjänster. Utländska byggentreprenörer har ALDRIG godkänt AB. Inte heller har det varit speciellt avundsjuka på den svenska avtalsmallen. Så länge man håller sig till Västeuropa är de olika nationella avtalen ganska snarlika även om det finns vissa skillnader. Det skulle vara klart möjligt att kunna enas om ett gemensamt avtalsramverk för Västeuropa. Frågan är bara om de berörda parterna är intresserade av det. Skulle BI godkänna något annat än AB?

Jag opponerar mig mot att du refererar till AB som ett avtal. AB är inget avtal, det är ett ramverk. Det försöker täcka in alla möjliga tänkbara aspekter på ett projekt, entreprenad/anläggning/konsulttjänster o.s.v. Det krävs mycket arbete och hög kompetens, både i beställarled och leverantörsled för att skriva ett kontrakt, med AB som grund. Speciellt om man vill att det skall täcka samtliga aspekter av projektet och vara rättvist för både beställare och leverantör. Det är oftast inte brist på juridisk expertis som är den trånga sektorn utan snarare brist på kompetens gällande utrustning, funktion, installation, idrifttagning och intrimning.

I min bransch kallar man alla avtalsmallar för "beställarvänliga" om man är leverantör och "leverantörsvänliga" om man är beställare.

Beställarforum som är en bedtällarprganisation är ju med och tar fram AB.

Dessutom undrar jag lite hur du tänker när du säger att den är entreprenörvänlig?
AB ju ingen lag utan den måste avtalas om för att den ska träda i kraft.
De är ju beställaren som väljer om den ska användas eller inte så sjävklart förespråkar beställare att den ska användas

 

[phälle]

Beställarforum som är en bedtällarprganisation är ju med och tar fram AB.

och hur många "köksrenoverarkonsumenter" ingår där?

Dessutom undrar jag lite hur du tänker när du säger att den är entreprenörvänlig?
AB ju ingen lag utan den måste avtalas om för att den ska träda i kraft.
De är ju beställaren som väljer om den ska användas eller inte så sjävklart förespråkar beställare att den ska användas

Vilken avtalsmall som skall ligga till bas för ett kontrakt beslutas väl gemensamt av beställare och leverantör? Misstolka mig inte, jag är för alla former av standardavtalsmallar så länge de fyller sitt syfte. Problemet med AB är att de försöker omfatta så mycket att det i slutändan egentligen inte är anpassat för någonting. AB är vad jag skulle kalla "advokatvänlig". Om man inte utformat kontraktet noggrant finns stort utrymme för tolkning/tvist.