Spika z-panel - var placeras spikarna?
Jag är i färd med att sätta upp 22x145 dubbelfasad spårpanel a.k.a. z-panel (och några andra namn).
Panelen ska monteras stående och jag har läktat horisontellt med 28x70 på cc 60 cm.
Nu till frågan, jag har läst i forumet om andra typer av panel, t.ex. lockpanel eller lockläktspanel att folk har åsikter om mängd spik per bräda och hur de placeras. I fallet med z-panel har jag nu blivit osäker.
Jag såg på Beijer i Kungsbacka att de satt två spik i varje läkt, en bit innanför fasen. I mitt fall med 5 läkt så skulle det då alltså bli 10 spik per bräda.
När jag tittar på Moelvens beskrivning för panel (http://www.moelven.com/se/Produkter...el/Ytterpanel-Gran/Montering-Ytterpanel-Gran/) så verkar det som att de tycker att man ska sätta en spik i varje läkt (i mitt fall 5 spik per bräda). Det är inte riktigt samma panel som min, mina brädor är fasade hela vägen ut ill kanten (som på bifogad bild från Träguiden). Bifogar bild från Moelven nedan, notera att bilden avser liggande panel men texten under tolkar jag som att man ska göra samma med stående.
Med bara en spik tänker jag mig att det är stor risk att brädorna kupar sig.
Finns det någon nackdel med två spik per läkt, annat än att det går åt många spik?
Just nu är tanken att sätta spiken på ena sidan så som Moelven beskriver och sedan symmetrisk på andra sidan - det var så jag såg det på Beijer.
Har ni åsikter eller förslag?
Panelen ska monteras stående och jag har läktat horisontellt med 28x70 på cc 60 cm.
Nu till frågan, jag har läst i forumet om andra typer av panel, t.ex. lockpanel eller lockläktspanel att folk har åsikter om mängd spik per bräda och hur de placeras. I fallet med z-panel har jag nu blivit osäker.
Jag såg på Beijer i Kungsbacka att de satt två spik i varje läkt, en bit innanför fasen. I mitt fall med 5 läkt så skulle det då alltså bli 10 spik per bräda.
När jag tittar på Moelvens beskrivning för panel (http://www.moelven.com/se/Produkter...el/Ytterpanel-Gran/Montering-Ytterpanel-Gran/) så verkar det som att de tycker att man ska sätta en spik i varje läkt (i mitt fall 5 spik per bräda). Det är inte riktigt samma panel som min, mina brädor är fasade hela vägen ut ill kanten (som på bifogad bild från Träguiden). Bifogar bild från Moelven nedan, notera att bilden avser liggande panel men texten under tolkar jag som att man ska göra samma med stående.
Med bara en spik tänker jag mig att det är stor risk att brädorna kupar sig.
Finns det någon nackdel med två spik per läkt, annat än att det går åt många spik?
Just nu är tanken att sätta spiken på ena sidan så som Moelven beskriver och sedan symmetrisk på andra sidan - det var så jag såg det på Beijer.
Har ni åsikter eller förslag?
Allvetare
· Västra götaland
· 8 908 inlägg
Allvetare
· Västra götaland
· 8 908 inlägg
Det vita är grundfärg...P Prosit skrev:
jag bryr mig inte mycket om spikhålen syns, men det blir ju en liten krater som man inte vill ha vatten stående i ... Är man lite mer petig kan man säkert köra med nått mer fyllande... Det är inte helt lätt att få jämnt resultat med luftdriven spikpistol.. (ja, det är två spikar på samma ställe... )Helt rätt om motorsågen ..
Själv står jag i valet o kvalet mellan handspikning och spikpistol - jag är inte jättesugen på att slå i 2000+ spik för hand, men jag har inte kollat om jag kan ställa ner trycket till lagom nivå på Biltemapickan så jag kan slå i sista centimetern för hand.Det vita är grundfärg...
Helt rätt om motorsågen ..
Vad använde du för spik förresten? 2,8x75 eller nåt sånt?
Allvetare
· Västra götaland
· 8 908 inlägg
Det brukar gå utmärkt att ställa ner trycket .. Jag tog vad jag hade, tror de var 60 mm, men det kanske är i kortaste laget ..
En eller två spik per regel?
Om man tittar på din bild
så spikar man normalt bara i högersidan. Vad skulle spik i vänstersidan göra för nytta?
Spiken på högersidan trycker ihop skarven mellan brädorna, men om det dessutom sitter en spik vid kanten på underbrädan (den med not) vad hjälper den till?
Vi har i och för sig endast liggande Z-panel på våra tre hus, två byggda av proffs, ett av mig, amatör.
Och jag skulle egentligen vilja avråda från att använda Z-panel stående. På grund av geometrin blir det lätt glipor och otätheter, där regnvatten kan blåsa in om den är stående.
Har erfarenhet av detta från vårt förra hus, där vi fick bytta en hel gavel,som ruttnat ända in till gipset på insidan.Det huset hade visserligen ingen luftspalt innanför panelen.
Är det risk för slagregn och stark blåst tycker jag att Z-panel skall sättas liggande för att undvika läckage in. Jag har läst denna rekommendation någonstans, och om man tittar på småstäderna på
Norska Sørlandet, så ser man att liggande panel är otroligt vanligt. Och det är ingen modenyck,
som liggande panel är här i Sverige, utan är mycket vanligt sedan länge.
Men du kanske inte har möjlighet att välja mellan liggande och stående? Var finns huset?
Och sätt panelen så det inte blåser in i springan, med hänsyn till den förhärskande vindriktningen.
Hoppas detta inte låter för negativt nu
Och förresten har vi använt vanlig 75x2,8 mm förzinkad trådspik.
Utom på stora huset, som är maskinspikat. Och där fick vi fylla med utefog i "spikhålen" innan vi målade. Spiken var skjutna cirka 5 mm in. Men det ser nu mycket bra ut efter målning
Om man tittar på din bild
så spikar man normalt bara i högersidan. Vad skulle spik i vänstersidan göra för nytta?
Spiken på högersidan trycker ihop skarven mellan brädorna, men om det dessutom sitter en spik vid kanten på underbrädan (den med not) vad hjälper den till?
Vi har i och för sig endast liggande Z-panel på våra tre hus, två byggda av proffs, ett av mig, amatör.
Och jag skulle egentligen vilja avråda från att använda Z-panel stående. På grund av geometrin blir det lätt glipor och otätheter, där regnvatten kan blåsa in om den är stående.
Har erfarenhet av detta från vårt förra hus, där vi fick bytta en hel gavel,som ruttnat ända in till gipset på insidan.Det huset hade visserligen ingen luftspalt innanför panelen.
Är det risk för slagregn och stark blåst tycker jag att Z-panel skall sättas liggande för att undvika läckage in. Jag har läst denna rekommendation någonstans, och om man tittar på småstäderna på
Norska Sørlandet, så ser man att liggande panel är otroligt vanligt. Och det är ingen modenyck,
som liggande panel är här i Sverige, utan är mycket vanligt sedan länge.
Men du kanske inte har möjlighet att välja mellan liggande och stående? Var finns huset?
Och sätt panelen så det inte blåser in i springan, med hänsyn till den förhärskande vindriktningen.
Hoppas detta inte låter för negativt nu
Och förresten har vi använt vanlig 75x2,8 mm förzinkad trådspik.
Utom på stora huset, som är maskinspikat. Och där fick vi fylla med utefog i "spikhålen" innan vi målade. Spiken var skjutna cirka 5 mm in. Men det ser nu mycket bra ut efter målning
Allvetare
· Västra götaland
· 8 908 inlägg
Nu är ju jag en glad amatör med, men den mesta gamla panelen jag sett brukar vara kupad med kanterna ut från baksidan, och då har jag resonerat så att det är bättre att ha två spikar som håller emot "kupningen" än en ....
Bergslagspanel enkelfas 22mm spikas med 48 mm spik och det ska räcka gott. Detta för att inte penetrera ev vindskydd osv.
Jag är gammalmodig och tycker att sån där panel skall spikas med vanlig galvaniserad tretumsspik som man slår in med hammare. Två spikar per spikregel ...... och så får inte spikraden bli rak. Om man inte låter spikraden bli ojämn och gå litet i sicksack så brukar spikregeln spricka med tiden och då lossnar ju bräderna.
Nu har jag testat med med spikpistolen på några lösa bitar, det gick inte bra - om jag ställer för lågt tryck matar den ingen spik men gör ett märke i panelen när slagstiftet går i. Ställer jag lagom för att få spik så går de ofta för djupt (jag vill helst ha ca 1 cm kvar att slå i för hand men lyckas inte9. Det får bli handspikning.
I mitt fall har jag utanför vindskyddet: 50 mm Isover fasadskiva, 28 mm stående läkt för luftspalt, 28 mm liggande spikläkt, dvs från panelens yttersida har jag 128 mm så det är ingen risk att jag perforerar det. 75 mm spik går knappt fram till fasadskivan, saknas några mm så den längden ska inte vara några problem - men det blir fler hammarslag så klart. Håller mig gärna till 2,8 mm diameter men kan såklart ordna kortare spik t.ex. 50-60 mm men jag råkar ha en hel del 2,8 x 75 liggandes.
Jag kommer att sätta 2 spik per läkt för att minimera risken för att brädorna kupar sig.
I mitt fall har jag utanför vindskyddet: 50 mm Isover fasadskiva, 28 mm stående läkt för luftspalt, 28 mm liggande spikläkt, dvs från panelens yttersida har jag 128 mm så det är ingen risk att jag perforerar det. 75 mm spik går knappt fram till fasadskivan, saknas några mm så den längden ska inte vara några problem - men det blir fler hammarslag så klart. Håller mig gärna till 2,8 mm diameter men kan såklart ordna kortare spik t.ex. 50-60 mm men jag råkar ha en hel del 2,8 x 75 liggandes.
Jag kommer att sätta 2 spik per läkt för att minimera risken för att brädorna kupar sig.
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 469 inlägg
Två spikar per regel. Eftersom du har halvspontad panel där bakresponten saknas så kommer det att bli glipor när virket torkar och kupar sig om du inte lägger spik i båda sidorna av brädan. Panel ska sågas till så att man har en glad gubbe i ändan, dvs kärnvirket utåt, men sågarna har inte tid att stå och vända på bräderna.
Arbetstryck på spikpistolen brukar vara 6 till 8 bar. Hur djupt spiken går ställer du själv genom att trycka pistolen olika hårt emot underlaget. Efter tjugo spikar har du lärt dig. Håller du pistolen för löst så kommer den att studsa ut lite ifrån brädan och dubbelspika.
Ni borde förövrigt skaffa er ett system i Sverige för hur man benämner panel så slipper ni ha massvis av olika benämningar för samma panel
I Finland hade den panelen hett UYV (där U står för ute eller finsågad yta, Y för halvspont och V för fasad).
Arbetstryck på spikpistolen brukar vara 6 till 8 bar. Hur djupt spiken går ställer du själv genom att trycka pistolen olika hårt emot underlaget. Efter tjugo spikar har du lärt dig. Håller du pistolen för löst så kommer den att studsa ut lite ifrån brädan och dubbelspika.
Ni borde förövrigt skaffa er ett system i Sverige för hur man benämner panel så slipper ni ha massvis av olika benämningar för samma panel
I Finland hade den panelen hett UYV (där U står för ute eller finsågad yta, Y för halvspont och V för fasad).
Beträffande spiklängd så beror resultatet naturligtvis på vad man spikar i.
Om man spikar 22 mm panel i 28 mm spikläkt så är tretymsspik overkill, 22+28=50.
Men det finns ju 2,3x60 mm trådspik också, det hade jag nog valt.
Hos mig, med liggande panel, sitter 28 mm spikreglar på de stående reglarna med 9 mm utegips emellan.
Så 22+28+9=59 mm gör att 75 mm spiken går in lite i regeln också, det blir stabilt och bra
Om man spikar 22 mm panel i 28 mm spikläkt så är tretymsspik overkill, 22+28=50.
Men det finns ju 2,3x60 mm trådspik också, det hade jag nog valt.
Hos mig, med liggande panel, sitter 28 mm spikreglar på de stående reglarna med 9 mm utegips emellan.
Så 22+28+9=59 mm gör att 75 mm spiken går in lite i regeln också, det blir stabilt och bra
Nu är första sidan fixad, det blev 2,8x75, 2 per regel. Totalt knappt 1000 handspikade spik på den sidan, känns lite i handleden.
Konstaterade att det gick väldigt smidigt när jag gjort en mail/jigg där brädorna förspikades av frun och jag sedan bara satte dem mot väggen, linjerade spikarna med korslasern mot tidigare spik o drog i dem (vattenpass också såklart så att det inte blev snett med tiden). Raka fina spikrader, förhoppningsvis spricker inte spikregeln bakom.
Nu blir gaveln nästa delprojekt.
Konstaterade att det gick väldigt smidigt när jag gjort en mail/jigg där brädorna förspikades av frun och jag sedan bara satte dem mot väggen, linjerade spikarna med korslasern mot tidigare spik o drog i dem (vattenpass också såklart så att det inte blev snett med tiden). Raka fina spikrader, förhoppningsvis spricker inte spikregeln bakom.
Nu blir gaveln nästa delprojekt.
Lyfter denna lite då du verkar ha kollKnockOnWood skrev:
Beträffande spiklängd så beror resultatet naturligtvis på vad man spikar i.
Om man spikar 22 mm panel i 28 mm spikläkt så är tretymsspik overkill, 22+28=50.
Men det finns ju 2,3x60 mm trådspik också, det hade jag nog valt.
Hos mig, med liggande panel, sitter 28 mm spikreglar på de stående reglarna med 9 mm utegips emellan.
Så 22+28+9=59 mm gör att 75 mm spiken går in lite i regeln också, det blir stabilt och bra
Är i färd med att montera 30mm västkustskiva på gammal träfasad. Därefter 28mm gles och liggande 22x120 z-panel.
Har funderat lite på spiklängd för glesen och panelen. Har du några bra tankar/förslag?