Fasadskiva, tjocklek och lambdavärde
Jag försöker lära mig grunderna för fasadskiva och isolering. Vi ska ta över en släktgård med ett timmer-hus från 1700/1800 talet (okänt). Det är oisolerat idag och har en tjusig asbest-skive-fasad från 60 talet som vi tänkte plocka ner och tilläggsisolera samt byta alla fönster.
Jag började titta på fasadskivor och förstå hur de fungerar och vilken tjocklek man bör välja. Isover verkar vara en stor tillverkare vad jag kan se och de har skivor i diverse tjocklekar, vad som är mest konfunderande är lambdavärden, det verkar som att flera av skivorna i olika tjocklekar har samma lambdavärde (32) och samtidigt så förstår jag det som att lambdavärdet anger förlusterna i isoleringen oberoende av tjocklek, så har man 32 så isolerar det lika bra som en annan som har 32, även om den ena är dubbel så tjock. Så varför väljer man isåfall den tjockare, är det en kostnadsfråga?
Vilka tillverkare bör man titta efter, är Isover ett bra val?
Jag började titta på fasadskivor och förstå hur de fungerar och vilken tjocklek man bör välja. Isover verkar vara en stor tillverkare vad jag kan se och de har skivor i diverse tjocklekar, vad som är mest konfunderande är lambdavärden, det verkar som att flera av skivorna i olika tjocklekar har samma lambdavärde (32) och samtidigt så förstår jag det som att lambdavärdet anger förlusterna i isoleringen oberoende av tjocklek, så har man 32 så isolerar det lika bra som en annan som har 32, även om den ena är dubbel så tjock. Så varför väljer man isåfall den tjockare, är det en kostnadsfråga?
Vilka tillverkare bör man titta efter, är Isover ett bra val?
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Lambdavärdet är en materialkonstant som uttrycker materialets värmeledningsförmåga utan hänsyn till tjockleken. Man kan använda lambdavärdet när man vill jämföra olika materials värmeledningsförmåga. Vill man titta på isoleringseffekten måste man jämföra u-värdet för olika väggkonstruktioner.
Ok, så man ska kunna få ett u-värde för respektive skiva med då? Eller får man bara det på en komplett konstruktion? Jag är ju nyfiken på hur 50mm vs 100mm påverkar min isoleringsgrad för en sådan skiva, så funderar på hur jag ska tänka där.J justusandersson skrev:
Bästa svaret
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Enheten för lambdavärde är W/m x grad, för U-värde W/m2 x grad. Vill du veta U-värdet för olika konstruktioner kan du gå in på isoleringstillverkarnas hemsidor, de brukar innehålla många exempel. Med hjälp av U-värdet kan man beräkna energiförbrukningen vid givna temperaturförhållanden.
I ditt fall, som tänker tilläggsisolera en gammal timmerstomme, kan du använda lambdavärdet för att jämföra timrets isoleringsförmåga med mineralullens. Om fasadskivan har värdet 0,032 så har massivt trä 0,14, en skillnad med en faktor på drygt 4. Det betyder att om ditt timmer är 5 tum tjockt så har det samma isoleringsförmåga som en 28 mm tjock fasadskiva. Jag tror inte du har så stor nytta av U-värdesberäkningar eftersom det inte är realistiskt att åstadkomma modern isoleringsstandard på ett gammalt timmerhus. Dessutom är isolering inte det enda som är viktigt. Timret har en tyngd som gör att det kan lagra värme bättre och därigenom ge en fördröjning av kyla/värme utifrån. I det perfekta tillståndet kommer dagens värme in på natten och nattens kyla in på dagen. Isolering på timrets utsida gör att tidsfördröjningen ökar.
I ditt fall, som tänker tilläggsisolera en gammal timmerstomme, kan du använda lambdavärdet för att jämföra timrets isoleringsförmåga med mineralullens. Om fasadskivan har värdet 0,032 så har massivt trä 0,14, en skillnad med en faktor på drygt 4. Det betyder att om ditt timmer är 5 tum tjockt så har det samma isoleringsförmåga som en 28 mm tjock fasadskiva. Jag tror inte du har så stor nytta av U-värdesberäkningar eftersom det inte är realistiskt att åstadkomma modern isoleringsstandard på ett gammalt timmerhus. Dessutom är isolering inte det enda som är viktigt. Timret har en tyngd som gör att det kan lagra värme bättre och därigenom ge en fördröjning av kyla/värme utifrån. I det perfekta tillståndet kommer dagens värme in på natten och nattens kyla in på dagen. Isolering på timrets utsida gör att tidsfördröjningen ökar.
Tack för jättebra info!J justusandersson skrev:
Förstår att det är en svår beräkning då, men hur skulle du rekommendera att man tänker? Det känns som att redan 50mm borde göra ganska mycket nytta då för uppvärmningskostnaden, om befintlig stomme motsvarar 28mm bara. Sedan ska vi nog spruta upp 30cm lösull på vinden med, eftersom det inte är isolerat uppåt, kanske gör mer för totalen än väggarna.
Kostnadsmässigt så kan man lika gärna köra på 100mm på väggarna tycker jag, när man ändå gör det, men enda orsaken till att 50mm hade varit trevligt är för att minska påverkan för taksprång och fönster. Fönster ska iofs bytas ändå, men taksprånget känns ju krångligt och vill helst inte röra det om det går. Blir ju rätt stor skillnad på 50mm och 100mm då
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Med 30 cm lösull på vinden blir effekten av tjocka skivor utanpå timret försumbar. Jag skulle stanna vid 50 mm, mest för fördröjningseffektens skull. Det är också viktigt att väggen är tät. Gamla timmerväggar brukar vara drevade med mossa och liknande material. En vindtätning på utsidan är lämplig. Använd under inga omständigheter plastfolie på insidan. En annan vanlig källa till drag i gamla hus är otillräckligt drevade fönsterkarmar, men ska du byta fönster så löser det sig ändå.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Densiteten varierar lite mellan olika tillverkare och de rekommenderar därför olika hantering av vindskyddet (ser jag efter en snabb googling). Gamla timmerväggar kan vara rejält otäta så det är aldrig fel att sätta en vindduk först direkt på timret oberoende av val av fasadskiva. Observera vad tillverkaren skriver.