Det är en hel del tro oavsett vilket läger man väljer. Men det bör uppmärksammas att det numera ibland talas om tätskiktshus som riskkonstruktioner, vidare också tex om problematiken kring för torr inomhusmiljö som dessa konstruktioner kan ge. naturligtvis av tex massiv hus tillverkare och andra. Men generellt handlar det om att ett tätt hus måste vara helt rätt, är det inte det fungetar inte systemet. Ett hus som "andas" använder man material som tål fukt och låter dem ta upp och avge denna. Men om du får en vattenläcka i ett sådant, av bra kvalitet, kan du bara se till att det torkar o sen leva på som vanligt. Ett såkallat tätt hus får du sannolikt riva ett par väggar och golv. Men kvalitet kostar, en "otät" isoleringslösning med tex träfiber kostar säkert 3 ggr så mkt som en vanlig rockwoll + plast historia.
Sedan bör man betänka att många smäller upp osb-gips-microlit o sen målar med en plastfärg från bygghandeln, då spelar det inte så stor roll längre för det är svintätt oavsett system.
Sedan bör man betänka att många smäller upp osb-gips-microlit o sen målar med en plastfärg från bygghandeln, då spelar det inte så stor roll längre för det är svintätt oavsett system.
Tack för ditt svar guggen. Det stämmer bra med vad jag hört, och det är därför jag bestämt mig för att jag vill ha diffusionsöppet. Att isoleringen är dyrare bryr jag mig inte om. Vill bygga "som man gjorde förr" eftersom det bevisligen funkar och håller länge, och jag bygger vidare på ett gammalt torp.
Men det verkar ju, åtminstone enligt pdf:en jag länkade till, som att även om man använder "hygroskopisk" isolering så måste man tänka på den relativa tätheten mellan insida och utsida, och de säljer speciella ångbromsar, då vanliga enligt dem skulle vara "för täta".
Alla jag frågat på byggvaruhus verkar ha dålig koll på diffusionsöppna konstruktioner, och de har inga halvgenomsläppliga ångbromsar. Här verkar många tycka att insidan inte kan bli "för tät", och att pdf:en mest är ute efter att sälja grejer. Håller du med om det, eller ligger det något i att vanlig ångbroms inte är att rekommendera som tätskikt i diffusionsöppna konstruktioner? Tänker att en vanlig (dvs helt tät) ångbroms borde hindra fukt från att transporteras mellan insida och utsida, och det är väl precis denna möjlighet till fukttransport genom väggen/taket man vill åstadkomma när man bygger diffusionsöppet?
Men det verkar ju, åtminstone enligt pdf:en jag länkade till, som att även om man använder "hygroskopisk" isolering så måste man tänka på den relativa tätheten mellan insida och utsida, och de säljer speciella ångbromsar, då vanliga enligt dem skulle vara "för täta".
Alla jag frågat på byggvaruhus verkar ha dålig koll på diffusionsöppna konstruktioner, och de har inga halvgenomsläppliga ångbromsar. Här verkar många tycka att insidan inte kan bli "för tät", och att pdf:en mest är ute efter att sälja grejer. Håller du med om det, eller ligger det något i att vanlig ångbroms inte är att rekommendera som tätskikt i diffusionsöppna konstruktioner? Tänker att en vanlig (dvs helt tät) ångbroms borde hindra fukt från att transporteras mellan insida och utsida, och det är väl precis denna möjlighet till fukttransport genom väggen/taket man vill åstadkomma när man bygger diffusionsöppet?
Nej, det var inte så det byggdes förr.
Nej, husen höll inte längre fört. Snarare tvärtom.
Nej, husen höll inte längre fört. Snarare tvärtom.
Hej.
Har bla använt både en papp variant från isolina i bygge med linskivor men även i ett litet hus med pavaflex träskivor. Skall isolera ett 100m2 uthus med 95 och 120mm woodycell skivor nu i sommar, då kommer jag köra med öko trådförstärkt papp som även den tillverkas och rekommenderas av icocell. Jag kommer sen slå en tums panel på insidan.
Min uppfattning är att det i dessa sammanhang med små isoleringsmängder bara gäller att det är tätare på insidan än utsidan. Har man sen hyfsat undertryck inomhus så bör det inte vara ngt problem. Jag har iaf fått mkt hälsosamma fuktnivåer på runt 40-50 procent inomhus.
Har bla använt både en papp variant från isolina i bygge med linskivor men även i ett litet hus med pavaflex träskivor. Skall isolera ett 100m2 uthus med 95 och 120mm woodycell skivor nu i sommar, då kommer jag köra med öko trådförstärkt papp som även den tillverkas och rekommenderas av icocell. Jag kommer sen slå en tums panel på insidan.
Min uppfattning är att det i dessa sammanhang med små isoleringsmängder bara gäller att det är tätare på insidan än utsidan. Har man sen hyfsat undertryck inomhus så bör det inte vara ngt problem. Jag har iaf fått mkt hälsosamma fuktnivåer på runt 40-50 procent inomhus.
Kan tillägga att det för mig inte nödvändigtvis handlar just om att kunna transportera fukt genom väggar, det sköter den lilla ventilation jag har. Tanken är att du får en jämnare och bra fuktbalans. Men som jag ser det blir ett hus aldrig tätt oavsett diffusiosöppen eller tät konstruktion och poängen är att en öppen tål att inte vara helt tät. För mig handlar det om kvalitet, att kunna kallställa, att kunna bygga riktigt och att låta ett hus åldras. Ett par 5 tums spikar genom väggen gör inte så mkt.
Allvetare
· Västra Götaland
· 10 367 inlägg
Har man tunna dåligt isolerade väggar spelar det inte så stor roll. Ventilation kör man lämpligen kontrollerat istället för att på chans och hoppas att väggarna läcker lagom.
Fukten till inneluften kommer till största del från att det vistas människor där. Vill man ha fuktigare inneluft vintertid använder man lämpligtvis en luftfuktare.
Fuktvandring går från varmt till kallt, det är därför man har en fuktspärr för att inte få in fukt i väggen.
Guggen: var har du sett att diffusionsplast är en riskkonstruktion?
Fukten till inneluften kommer till största del från att det vistas människor där. Vill man ha fuktigare inneluft vintertid använder man lämpligtvis en luftfuktare.
Fuktvandring går från varmt till kallt, det är därför man har en fuktspärr för att inte få in fukt i väggen.
Guggen: var har du sett att diffusionsplast är en riskkonstruktion?
Eller så använder man en sund konstruktion istället för, fixa det, köra en så maskin för det etc. Men självklart skall den stora delen av fukten ut genom ngn form av ventilation. Men man gör som man vill och det som funkar bäst för en.
Det talas mycket om dagens mineral/glas ull + tätskikt dom både riskkonstruktioner (säger ju sig självt då det är känsligt för ålder och påverkan) men också i hälsosammanhang. Men detta är inget vetenskapligt från min sida utan mer något jag uppmärksammat. Senast igår när jag gick igenom ett investringsprospekt för massiv trähus. Att det är en riskkonstruktion i jämförelse med tex en öppen träfiberskiva konstruktion säger ju sig själv, samtidigt har vi ganska lite data på tex träskiva. Att man talar om hälsoaspekter tror jag har att göra mer med det faktum att många tät konstruktioner börjar bli med åren med äldre dålig plast och gulisolering, kommer fukt in i en sådan så kan jag tänka mig att det skapar ganska obehagliga inomhusklimat med tiden. Dagens tätskikt är ju bättre, iaf när det handlar om rimlig isoleringstjocklek, samtidigt kan jag tänka mig hur otroligt känsligt ett passiv hus med 50cm isoleringstjocklek är, kommer det in ordentligt med vatten där så är det nog inte så kul.
En annan häldoaspekt som jag läste ngnstans var att tätkonstruktioner med to ventilation ofta får för torr inomhusluft och detta i din tur ger upphov till mindre men större mängd små partiklar som är skadliga = allergier etc. Har ingen aning om vetenskapen kring det sista förutom att jag personligen inte tycker om för torra miljöer.
Allvetare
· Västra Götaland
· 10 367 inlägg
Du har alltså INGET ÖVERHUVUDTAGET som styrker ditt svartmålande av konventionell konstruktion med fuktspärr och mineralull. Situationen är svart eller vit här antingen fungerar konstruktionen eller så gör den inte det.
Fuktspärr med mineralull fungerar ypperligt och är billigare än träfiberisolering. Det är därför den typen av konstruktion är vanligast. Tätskiktet bör vara tätt och åldras inte nämnvärt när det är inbyggt i väggen (skyddat från UV ljus bla.)
En träkonstruktion med ångbroms och cellulosa isolering fungerar också utmärkt och har lägre miljöbelastning vid produktion men är något dyrare. Därför inte lika vanlig.
En vägg bör vara vägg och ventilation ventilation. Vill man ha självdrag är det bättre med uttänkt placering av hål.
Gifter i materialet etc. Är inte ett problem idag då alla hälsoskadliga ämnen är förbjudna.
Torr luft har också väldigt lite med själva väggkonstruktionen att göra. Förr var det fuktigare luft inomhus eftersom ventilationen var undermålig. Kall luft kan inte bära lika mycket fukt som varm luft så på vintern när det ventileras in kall luft med låg fuktmängd kan den bära mer fukt när den värms upp och det blir därför yorrare inomhus vintertid.
Den mest fuktsäkra konstruktionen är att bygga en helt homogen vägg med ett diffusionstätt material, t.ex. cellglas. Men det är av bl.a. kostnadsskäl inte rimligt när det finns andra lösningar som är "good enough"
Bygger själv med ångbroms och cellulosa isolering och tycker fler borde göra det, men det är inte den enda fungerande metoden
Fuktspärr med mineralull fungerar ypperligt och är billigare än träfiberisolering. Det är därför den typen av konstruktion är vanligast. Tätskiktet bör vara tätt och åldras inte nämnvärt när det är inbyggt i väggen (skyddat från UV ljus bla.)
En träkonstruktion med ångbroms och cellulosa isolering fungerar också utmärkt och har lägre miljöbelastning vid produktion men är något dyrare. Därför inte lika vanlig.
En vägg bör vara vägg och ventilation ventilation. Vill man ha självdrag är det bättre med uttänkt placering av hål.
Gifter i materialet etc. Är inte ett problem idag då alla hälsoskadliga ämnen är förbjudna.
Torr luft har också väldigt lite med själva väggkonstruktionen att göra. Förr var det fuktigare luft inomhus eftersom ventilationen var undermålig. Kall luft kan inte bära lika mycket fukt som varm luft så på vintern när det ventileras in kall luft med låg fuktmängd kan den bära mer fukt när den värms upp och det blir därför yorrare inomhus vintertid.
Den mest fuktsäkra konstruktionen är att bygga en helt homogen vägg med ett diffusionstätt material, t.ex. cellglas. Men det är av bl.a. kostnadsskäl inte rimligt när det finns andra lösningar som är "good enough"
Bygger själv med ångbroms och cellulosa isolering och tycker fler borde göra det, men det är inte den enda fungerande metoden
Min poäng är just att det inte är svart eller vitt.
Därför skriver jag också att det talas om riskkonstruktioner men att jag inte sett eller orkat ta till mig vetenskapliga bevis. I min värld fungerar båda system, men det ena bör vara mer tåligt mot tex fuktskador och annat. Men det säger sig självt.
På vilket sätt menar du att 500mm mineralull instängd i plast klarar en vattenläcka bättre än 500mm träfiber?
Och nej, det är inte något dyrare med en högkvalitativ träfiberskiva isolering, det är flera gånger dyrare.
Torr luft kan mycket väl ha med det att göra då hygroskopisk konstruktioner buffrar och således borde jämna ut förhållanden mer. Men det återstår att se.
Det är märkligt hur ni tätskiktsivrare inte låter något annat diskuteras eller vägrar ta till er information utöver vad som en gång inlärts. Dessutom handlar detta mer om ett val man gör. Ingen påstår här att hygroskopisk konstruktion ej behöver ventilation eller på annat sätt är en silver spoon. Det finns säkert muppar som går på marknadsföringen kring ekoisolering lika mycket som det finns muppar som blind måste ha den gänge standard som man hittar på Byggmax. Men sen finns det vi andra som har använt båda delar och dessutom tycker det är intressant med teknik och samhällsutveckling.
Det är intressant med nya (i detta fall delvis mkt gamla) tekniker är Isetta fall att det dessutom finns intressanta industriaspekter. Vi som land, har otroliga mängder skog och en av de intressanta aspekterna är just möjligheten till förädling av råvaran. Tills nu har främst tex träfiberskiva kommit från Schweiz mfl men det börjar dyka upp även skandinaviska producenter med lokala råvaror. Det är således sannolikt att dessa även kommer konkurrera prismässigt med mineralull på sikt då råvaran finns och energiåtgången bör vara mindre än för tex minerallull. Oavsett om du trycker en plastfilm framför eller ej.
Därför skriver jag också att det talas om riskkonstruktioner men att jag inte sett eller orkat ta till mig vetenskapliga bevis. I min värld fungerar båda system, men det ena bör vara mer tåligt mot tex fuktskador och annat. Men det säger sig självt.
På vilket sätt menar du att 500mm mineralull instängd i plast klarar en vattenläcka bättre än 500mm träfiber?
Och nej, det är inte något dyrare med en högkvalitativ träfiberskiva isolering, det är flera gånger dyrare.
Torr luft kan mycket väl ha med det att göra då hygroskopisk konstruktioner buffrar och således borde jämna ut förhållanden mer. Men det återstår att se.
Det är märkligt hur ni tätskiktsivrare inte låter något annat diskuteras eller vägrar ta till er information utöver vad som en gång inlärts. Dessutom handlar detta mer om ett val man gör. Ingen påstår här att hygroskopisk konstruktion ej behöver ventilation eller på annat sätt är en silver spoon. Det finns säkert muppar som går på marknadsföringen kring ekoisolering lika mycket som det finns muppar som blind måste ha den gänge standard som man hittar på Byggmax. Men sen finns det vi andra som har använt båda delar och dessutom tycker det är intressant med teknik och samhällsutveckling.
Det är intressant med nya (i detta fall delvis mkt gamla) tekniker är Isetta fall att det dessutom finns intressanta industriaspekter. Vi som land, har otroliga mängder skog och en av de intressanta aspekterna är just möjligheten till förädling av råvaran. Tills nu har främst tex träfiberskiva kommit från Schweiz mfl men det börjar dyka upp även skandinaviska producenter med lokala råvaror. Det är således sannolikt att dessa även kommer konkurrera prismässigt med mineralull på sikt då råvaran finns och energiåtgången bör vara mindre än för tex minerallull. Oavsett om du trycker en plastfilm framför eller ej.
Redigerat:
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 469 inlägg
Men det är ju inga experter som påstår att det byggs "för tätt" eller att hus måste "andas". Det är ju endast försäljare av suspekta byggmetoder och vanliga Svenssons som påstår det för att det har de hört när farfar pratade på fyllan nån gång för trettio år sen.D David S skrev:
Så länge som du har en fungerande ventilation och inte har huset helt kallställt på vintern så kan det knappast bli för tätt.
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 469 inlägg
Med "bevisligen" menar du då de ungefär två procenten av husen som är byggda "som man gjorde förr" som faktiskt står kvar till dags dato? Övriga har rivits på grund av fuktskador...D David S skrev:
Fuktskador i äldre hus, oavsett om de är 50 eller 200 år, är har nog främst kommit pga av att de stått öde eller att ngn petat in gullisolering med ingen eller dålig plast. Plasten och materialen för ångtät konstruktuon är bättre idag
Eller har du ngn annan teori?
I den här tråden undrar TS om ngn har erfarenhet av hur tät ångspärr han bör ha.
Tät är ju dock ett felaktigt begrepp då även en konstruktion med tex ångspärr bör vara tät. Dock skall de, om man vill, släppa igenom fukt till viss del.
Och du bidrar med detta genom att säga att detta är suspekta byggmetoder.
Det känns seriöst.
Eller har du ngn annan teori?
I den här tråden undrar TS om ngn har erfarenhet av hur tät ångspärr han bör ha.
Tät är ju dock ett felaktigt begrepp då även en konstruktion med tex ångspärr bör vara tät. Dock skall de, om man vill, släppa igenom fukt till viss del.
Och du bidrar med detta genom att säga att detta är suspekta byggmetoder.
Det känns seriöst.
Medlem
· Västernorrland
· 10 744 inlägg
Sen får man komma ihåg att fuktskador pga diffusionsproblem är ganska ovanliga. 99ggr av 100 tror jag nog att skador främst kommer av inträngande vatten från annat håll.
Det är väl därför det oftast fungerar ganska bra att bygga hur som helst för det är så små mängder fukt det handlar om iallafall. En del resonerar ungefär som att det passerar kubikmetrar vatten genom väggarna varje dag. Att man bygger som man gör idag är ju för att det är enkelt och billigt och vedertaget. Skulle man börja utesluta diffusionsspärrar för att det fungerar i andra och gamla hus så fick man ju beräkna det i varje bygge också. Då är det enklare att bygga med det och slippa tänka.
Det är väl därför det oftast fungerar ganska bra att bygga hur som helst för det är så små mängder fukt det handlar om iallafall. En del resonerar ungefär som att det passerar kubikmetrar vatten genom väggarna varje dag. Att man bygger som man gör idag är ju för att det är enkelt och billigt och vedertaget. Skulle man börja utesluta diffusionsspärrar för att det fungerar i andra och gamla hus så fick man ju beräkna det i varje bygge också. Då är det enklare att bygga med det och slippa tänka.