Nyproducerad bostadsrätt för 12 000 kronor.
Mina föräldrar köpte ett nyproducerat radhus upplåten som bostadsrätt 1983. Det var på två våningar och omkring 120 kvadratmeter stort. För det betalade de 12 000 kronor. Hur kunde det vara så billigt?
Produktionskostnaden måste ha varit minst några hundra tusen med den tidens penningvärde. Jag har för mig att avgiften var rätt hög. Kan det ha varit så att det mesta av byggkostnaden bakades in i avgiften? Det låter lite konstigt i mina öron. Var det låga priset ett slags lockpris som dolde de faktiska kostnaderna? Jag har inte hört om något liknande idag eller förekommer det fortfarande? Är nyfiken på om det här var vanligt förr eller om vi har andra regler idag.
Produktionskostnaden måste ha varit minst några hundra tusen med den tidens penningvärde. Jag har för mig att avgiften var rätt hög. Kan det ha varit så att det mesta av byggkostnaden bakades in i avgiften? Det låter lite konstigt i mina öron. Var det låga priset ett slags lockpris som dolde de faktiska kostnaderna? Jag har inte hört om något liknande idag eller förekommer det fortfarande? Är nyfiken på om det här var vanligt förr eller om vi har andra regler idag.
Det kanske var tänkt som hyreshus från början men gick inte att få till hyresgäster eller nåt?
Min förra bostadsrätt byggdes som hyresrätt i slutet på 80-talet, men det gick i konken och blev bostadsrätter, såldes för 1 krona i början på 90-talet. Jag vet dock inte hur det gick ihop riktigt för vi hade och hade alltid haft väldigt låg avgift också.
Min förra bostadsrätt byggdes som hyresrätt i slutet på 80-talet, men det gick i konken och blev bostadsrätter, såldes för 1 krona i början på 90-talet. Jag vet dock inte hur det gick ihop riktigt för vi hade och hade alltid haft väldigt låg avgift också.
Företagen som bygger hus som ska bli bostadsrätter gör alltid en avvägning mellan insats och årsavgift till föreningen. Beroende på konjunktur, lånevillkor, räntor, efterfrågan etc. har det varierat mellan låga insatser med hög avgift och hög insats och låg avgift. Sådana avvägningar görs idag också då det är normalt att även föreningen har lån.
Vet inte hur det var just -83 men -79 var det en släkting som köpte en lägenhet och det gick då knappt att få lån på banken till den, för det osäkert om banken kunde ta över lägenheten om lånet inte betalades och därmed var lägenheten inte en godkänd säkerhet. Det gjorde ju att även nya bostadsrätter hade låg insats (och avgift som en hyreslägenhet). Även om bankens möjlighet att ta över lägenheten nog ändrades till -83 kan man ju tänka sig att tankesättet att bostadsrätter skulle ha låg insats levde kvar. I större delen av Sverige var det ju ingen bostadsbrist i början av 80-talet eftersom så mycket byggdes fram till ungefär 1975 att det fanns ett överskott av lägenheter, och det pressade också ner priset.
Vet inte hur det var just -83 men -79 var det en släkting som köpte en lägenhet och det gick då knappt att få lån på banken till den, för det osäkert om banken kunde ta över lägenheten om lånet inte betalades och därmed var lägenheten inte en godkänd säkerhet. Det gjorde ju att även nya bostadsrätter hade låg insats (och avgift som en hyreslägenhet). Även om bankens möjlighet att ta över lägenheten nog ändrades till -83 kan man ju tänka sig att tankesättet att bostadsrätter skulle ha låg insats levde kvar. I större delen av Sverige var det ju ingen bostadsbrist i början av 80-talet eftersom så mycket byggdes fram till ungefär 1975 att det fanns ett överskott av lägenheter, och det pressade också ner priset.
Fick tilldelad av kommunen en BR lägenhet i ett parhus 1986. En 2a på 63 kvm med tomt och fristående isolerat garage. Insatsen var 25.000:- avgiften 1.860:-
Sålde den i rätt sekund våren -91 för 380.000:- och kunde gå vidare och köpa en villa.
1993 var dessa lägenheter gratis.
Jag kollade själv på just denna lägenhet för ett år sen, men klev av budgivningen vid 2.350.000:-
En av anledningarna till de låga insatserna, var räntebidrag från staten på den tiden, för att få igång byggandet.
Sålde den i rätt sekund våren -91 för 380.000:- och kunde gå vidare och köpa en villa.
1993 var dessa lägenheter gratis.
Jag kollade själv på just denna lägenhet för ett år sen, men klev av budgivningen vid 2.350.000:-
En av anledningarna till de låga insatserna, var räntebidrag från staten på den tiden, för att få igång byggandet.
På den tiden maximerade man belåningen i föreningen. Föreningen kunde få statliga lån med 2,25% ränta vid bygget. Marknadsräntan var på den tiden ca 15% (och inflationen 10 - 13% per år). De statliga lånen fick sedan en ränteökning med 0,25% per år tills de nådde marknadsränta.
En ökning på 0,25% låter ju inte så blodigt, men det innebär en kostnadsökning på ca 10% per år (har alltid undrat över om det kan finnas ett samband i att inflationen låg på ca 10% under de här åren när väldigt många hade en automatisk ökning av boendekostnaden på 10%)
En ökning på 0,25% låter ju inte så blodigt, men det innebär en kostnadsökning på ca 10% per år (har alltid undrat över om det kan finnas ett samband i att inflationen låg på ca 10% under de här åren när väldigt många hade en automatisk ökning av boendekostnaden på 10%)
Numera lägger man istället en mycket stor del av byggkostnaden på insatsen, eftersom många av köparna är äldre personer som flyttar från en villa och har några miljoner som de gärna vill investera för att få en lägre månadskostnad.
Det stämmer bra med min erfarenhet.H hempularen skrev:
Jag köpte en BR i början på 80-talet. Ca 2 år gammal. Kostade ca 30 k. Med en månadsavgift på 1800 kr. Så den grävde en stor grop i min nettolön. (Så föreningen lär ha suttit med i stort sett hela produktionskostnaden i lån).
Men avgiften bestod hela 80-talet. Och lönerna steg. Varvid min BR steg i pris. Jag jobbade mycket då och hade inte tid att tänka på sådant här. Och förstod inte riktigt varför BR steg i pris. Men så här i efterhand är det solklart. I och med att månadsavgiftens andel av nettolönen föll, så kunde folk låna mer till konstant boendeutgift.
Skulle man räkna på detta mer noggrant skulle man nog upptäcka att relationen mellan boendeutgift och lön var konstant med de stigande priserna.
Att min månadsavgift var konstant vet jag inte riktigt vad det berodde på. Eventuellt hade vi hård amortering från början som minskade ned. Något sådant borde det vara för driftskostnaderna borde ha stigit med inflation.
"Förr i tiden" hade en bostadsrätt nästan samma avgift som hyran i en motsvarande hyresrätt. På den tiden var det också lätt att hitta hyresrätt, så anledningen att välja bostadsrätt var framför allt att man fick bättre grannar.