Strandlinje utanför detaljplanerat område
Var finns det underlag att läsa gällande var man får placera huset (som är utanför detaljplanerat område) på tomten mot strandlinjen? Har frågat om riktlinje hos kommunen men fick ingen angiven distans så vi placerade 2.8m från gränsen och har nu fått ett bakslag att det måste ändras till 4.5m inkl verandan till huset. Hade underlättat och sparat kostnader/tid om den informationen fanns med från start från kommunen men när den frågan ställdes av oss så fick vi till svar att det är olika och inget enhetligt svar kunde ges men nu i efterhand så gick det bra!!
Merkostnad för oss med arkitekten samt mer timtid på kommunen, hur är det möjligt att man får jobba såhär?
Tacksam för svar på hela frågeställningen
Merkostnad för oss med arkitekten samt mer timtid på kommunen, hur är det möjligt att man får jobba såhär?
Tacksam för svar på hela frågeställningen
4,5 m till tomtgräns är en riktlinje som finns att läsa i PBL (Plan- och bygglagen). Det måste vilken arkitekt som helst veta, även er arkitekt och borde ,tycker jag, placera huset rätt utan att ta betalt för det.
4,5 meter gäller enbart komplementbyggnader.
Bostadshus är inte reglerat i PBL.
Innan PBL kom 1987 så gällde byggnadsstadgarna och där var även bostadshus reglerat till 4,5 meter.
Så det som styr avstånd till gräns är BBR kap. 5, dvs brandkraven. Kan man påvisa att kraven uppfylls så kan man placera ett bostadshus närmre gräns än 4,0 meter. Brandkravet träder in när det blir 8 meter eller mindre mellan byggnader, dvs 4 meter på vardera fastighet.
Bostadshus är inte reglerat i PBL.
Innan PBL kom 1987 så gällde byggnadsstadgarna och där var även bostadshus reglerat till 4,5 meter.
Så det som styr avstånd till gräns är BBR kap. 5, dvs brandkraven. Kan man påvisa att kraven uppfylls så kan man placera ett bostadshus närmre gräns än 4,0 meter. Brandkravet träder in när det blir 8 meter eller mindre mellan byggnader, dvs 4 meter på vardera fastighet.
Jag fick ett inlägg här raderat då jag raljerande över hur illa kommunerna sköter sina åtaganden med att följa lagen.
Jag kanske tog i lite väl hårt i det inlägget, men innehållet står fast. Tjänstemännen på kommunen har i väldigt många fall liten kunskap om vad som gäller. Ur deras synvinkel är det därför oftast bättre att säga nej, blir det överklagat så vet de ju till nästa gång vad som gäller. De får skit om de godkänner sådant som de inte får godkänna, men ingen straffar dem om de säger nej och detta rivs upp.
Detta innebär att man (särskilt med yngre tjänstemän på kommunen) väldigt ofta får nej på sina bygglovssnsökningar, beslut som ofta rivs upp när man överklagar.
Jag har dessutom upplevt samma sak inom flera andra områden i min kommun också, exempelvis att man övertolkar VA-lagen så att man tvingar in fler fastigheter än vad lagen stipulerar. Andra exempel är att barn i samma område inte får samma behandling när det gäller rätt till skolbuss. När man väl ändrade sig fick inga barn i området rätt till skolbuss från hemmet utan alla barn skulle gå närmare två kilometer längs en trafikerad smal väg. Så började året efter ett barn i första klass i bostadsområdet, istället för att då dra in en skolbuss så skulle bara detta barn få åka taxi (inte ens storebror som åkte samma tid och till samma skola skulle få åka med). Det slutade efter många vändor med att de ordnade med en skolbuss då föräldrarna i området kunde visa att det var billigare. När bussen väl var införd så vägrade de att den skulle stanna där de flesta barnen bodde. Då protesterade barnen och ställde sig där varje dag ändå, det slutade med att det blev en busshållplats där också (annars hade de fått gå 800m extra vid varje tur). Som tur är så hann man fatta detta beslutet innan nästa beslut kom, att bussen inte under några som helst förhållanden får stanna annat än på hållplatserna....
För det mesta säger alltså kommunen nej först, det är inte förrän man börjar bråka om saker som man kan få rätt. Och llt är extremt byråkratiskt utan förståelse för människornas verklighet. Det är min erfarenhet...
Jag kanske tog i lite väl hårt i det inlägget, men innehållet står fast. Tjänstemännen på kommunen har i väldigt många fall liten kunskap om vad som gäller. Ur deras synvinkel är det därför oftast bättre att säga nej, blir det överklagat så vet de ju till nästa gång vad som gäller. De får skit om de godkänner sådant som de inte får godkänna, men ingen straffar dem om de säger nej och detta rivs upp.
Detta innebär att man (särskilt med yngre tjänstemän på kommunen) väldigt ofta får nej på sina bygglovssnsökningar, beslut som ofta rivs upp när man överklagar.
Jag har dessutom upplevt samma sak inom flera andra områden i min kommun också, exempelvis att man övertolkar VA-lagen så att man tvingar in fler fastigheter än vad lagen stipulerar. Andra exempel är att barn i samma område inte får samma behandling när det gäller rätt till skolbuss. När man väl ändrade sig fick inga barn i området rätt till skolbuss från hemmet utan alla barn skulle gå närmare två kilometer längs en trafikerad smal väg. Så började året efter ett barn i första klass i bostadsområdet, istället för att då dra in en skolbuss så skulle bara detta barn få åka taxi (inte ens storebror som åkte samma tid och till samma skola skulle få åka med). Det slutade efter många vändor med att de ordnade med en skolbuss då föräldrarna i området kunde visa att det var billigare. När bussen väl var införd så vägrade de att den skulle stanna där de flesta barnen bodde. Då protesterade barnen och ställde sig där varje dag ändå, det slutade med att det blev en busshållplats där också (annars hade de fått gå 800m extra vid varje tur). Som tur är så hann man fatta detta beslutet innan nästa beslut kom, att bussen inte under några som helst förhållanden får stanna annat än på hållplatserna....
För det mesta säger alltså kommunen nej först, det är inte förrän man börjar bråka om saker som man kan få rätt. Och llt är extremt byråkratiskt utan förståelse för människornas verklighet. Det är min erfarenhet...
Om det är utanför detaljplanerat område kan kommunen godkänna annan placering om det är kommunen som är grannen. Nu framgår det inte av texten om det är placering 2,8 meter mot strandlinjen som avses eller ej.A A-LT skrev:
Jag kan inte förstå hur ni får en extra kostnad för er arkitekt när ni ska flytta huset 1,7 meter? Eller är det extremt konstiga markförhållanden eller att ni måste göra huset mindre?
Här gäller 300 meter mot strandlinjen. Utökat strandskydd.
Det framgår som sagt dåligt om det är så att tomtgränsen går i strandlinjen eller om det är en tomt som är riktad mot strand men ligger en bit bort. Det torde dock inte spela någon roll, den generella regeln är ju som sagt 4,5 meter från tomtgränsen oavsett ad som finns på andra sidan gränsen.
Personligen har jag huset på tomtgränsen och tomten 134 meter från vattnet. Men det är byggt 71.
Det framgår som sagt dåligt om det är så att tomtgränsen går i strandlinjen eller om det är en tomt som är riktad mot strand men ligger en bit bort. Det torde dock inte spela någon roll, den generella regeln är ju som sagt 4,5 meter från tomtgränsen oavsett ad som finns på andra sidan gränsen.
Personligen har jag huset på tomtgränsen och tomten 134 meter från vattnet. Men det är byggt 71.