martin43 martin43 skrev:
Åhå. Intressant! Men menar du verkligen tvärtom hela säsongen eller bara "mycket kväve även på slutet"?
...och vilken typ av kväve frågar man sig? Snabb eller långsam?
 
A AdslVerbe skrev:
...och vilken typ av kväve frågar man sig? Snabb eller långsam?
martin43 martin43 skrev:
Åhå. Intressant! Men menar du verkligen tvärtom hela säsongen eller bara "mycket kväve även på slutet"?
Nu var det några år sedan jag nerdade in på gödsling av gräsmatta och jag hittar inte orginalforskningsartiklarna såhär nationalafton 2018 men jag hittade dock lite populärvetenskapliga artiklar om ämnet:
http://www.mkpropertyinspect.com/news/2016/11/13/the-myth-of-winterizer-fertilizer-1
 
R Ropa skrev:
Inte konstigt det blir vattenbrist om alla ska hålla på att kasta så mycket vatten på sina gräsmattor...
Har sommarvatten från Vänern, så det är nog inget problem, det lär hamna där igen på ett eller annat vis.
 
A AdslVerbe skrev:
...och vilken typ av kväve frågar man sig? Snabb eller långsam?
Även här är det IMHO tveksamt om sk långtidsverkande gödningar är meningsfullt i Svenska klimat för hobbygräsmattenerdar, om man ska tro forskningen. Långtidsverkande gödsel som inte lakas ur vid första regn utan stannar kvar i jorden är dyra att framställa och kräver vanligtvis att mikroorganismer i jorden hjälper till att bryta ner de långa molekylerna till något som växter kan ta upp, Mikroorganismerna som man förlitar sig på kräver en viss temperatur i jorden för att börja bryta ner gödningen och överallt förutom i södra Sverige är jordtemperaturen oftast för låg för att få någon vettig utväxling av gödningen.

Med utgångspunkt från det så kör jag endast billig, förhållandevis snabbverkande gödning på gräsmattan. Jag kör oftast t ex Yara Mila 21-4-7 med en liten handspridare, men jag kör över mattan kanske 4-5 ggr per år, men med ganska låg dos per spridning. Mina 800kvm gräsmatta river jag av på ca en kvart med en handspridare. Eftersom det går så fort och enkelt med en handspridare så kan jag kosta på mig att köra ofta vilket gör att jag helt enkelt inte behöver de långtidsverkande gödningarna, inte riskerar att saltbränna mattan och jag sparar massor med pengar som jag kan lägga på annat samtidigt som jag får en fin välmående gräsmatta.
 
  • Gilla
martin43
  • Laddar…
Googlade lite förut och drar slutsatsen att köra med 21-4-7 Yaramila (billigt!) hela tiden även sista given. Första given på våren behöver ej vara så mycket kväve, men verkar kvitta lite.
 
F
martin43 martin43 skrev:
Googlade lite förut och drar slutsatsen att köra med 21-4-7 Yaramila (billigt!) hela tiden även sista given. Första given på våren behöver ej vara så mycket kväve, men verkar kvitta lite.
Jag är trots allt tveksam. Har hört att för mycket kväve sent på hösten kan vara bidragande till svampsjukdomar, tex häxringar.

Fö så kör jag samma recept som dig med dom skapligt prisvärda YaraMila och YaraMagna på Granngården.

Vet att Yara för några år sen hade golfbanegödsel i microgrannulat vilket hade varit väldigt attraktivt då den enda baksidan med Yara-produkterna på Granngården är den stora kornstorleken och riskerna med att bränna mattan. Var inne på att köpa en sån i 750kg säck och dela med några andra gödselnördar men jag hittar dom inte längre???
 
  • Gilla
martin43
  • Laddar…
Vet inte om artikeln förklarade så mycket "varför"...mest "att".
Jag är mer och mer inne på att testa att kombinera in humus-gödning för att få lite bättre balans och ph etc. Men det verkar stört omöjligt att få tag på till normala priser i Sverige.
 
hevi hevi skrev:
Tyvärr är det här med att gödsla gräsmattor med lite N och stor andel P och K på höst och vår en myt, eller snarare ett missförstånd som sedan trummats in under många många år i olika artiklar och råd genom åren..

Rådet baseras på forskning som gjordes främst på 70-talet då man i USA gjorde ett antal studier på hur gräs skulle gödslas för bästa resultat (för fotbollsplaner och andra klippta, belastade gräsytor).. Där kom man fram till just att man på hösten skulle övergå till en lägre andel kväve och en högre andel fosfor. Så långt allt väl, och dessa studier spreds sedan över världen och gräs- och gödseltillverkare började rekommendera detta schema för optimalt resultat utifrån dessa vetenskapliga resultat.

Det man tyvärr hade förbisett var att studierna i fråga gjorts på grässorter som odlas i subtropiska klimat (mestadels i Florida) på sorter som t ex bermudagräs och Zoysiagräs.

Tittar man på istället på resultatet från forskning som gjorts på senare tid vid t ex Colorado State University på sk "cold season grass" (dvs grässorter som lämpar sig för Svenskt klimat med vintrar under 0C fr o m november) så är det precis tvärt om -man rekommenderar att gödsla med hög andel kväve på hösten!
Tacksam för länk. Jag har har läst på sterf, och de redogör för aktuella studier som påvisar vilten av låg kvävehaltig till hösten för att främja vintervila.
 
Kan det vara denna? https://extension.colostate.edu/docs/pubs/garden/07202.pdf

Jag skulle gärna vilja se fler vetenskapliga artiklar som stöder teorin. Att gödsla med mycket kväve fram till oktober-november var en nyhet för mig också. Det låter ju rimligt att cold season-gräs inte ska gödslas likadant som bermudagräs etc.

Men gödslingen är väl lite offtopic i den här tråden så vi kanske ska föra den i en ny tråd.
 
A AdslVerbe skrev:
Vet inte om artikeln förklarade så mycket "varför"...mest "att".
Jag är mer och mer inne på att testa att kombinera in humus-gödning för att få lite bättre balans och ph etc. Men det verkar stört omöjligt att få tag på till normala priser i Sverige.
Ja, artikeln är ganska raljant och oprecis, men som jag sa så hittade jag inte artiklarna på nätet.
 
  • Gilla
AdslVerbe
  • Laddar…
elpaco elpaco skrev:
Tacksam för länk. Jag har har läst på sterf, och de redogör för aktuella studier som påvisar vilten av låg kvävehaltig till hösten för att främja vintervila.
Jag har läst en hel del där också och jag tycker väl snarast att de studier som STERF har på sin hemsida rörande sen gödning med N snarast stödjer vår raljante amerikans ståndpunkt ovan, men jag kan ju ha misast något. Har du månne någon länk?
 
hevi hevi skrev:
Jag har läst en hel del där också och jag tycker väl snarast att de studier som STERF har på sin hemsida rörande sen gödning med N snarast stödjer vår raljante amerikans ståndpunkt ovan, men jag kan ju ha misast något. Har du månne någon länk?
Jag hinner inte med att leta nu, men det var kväveforskning och höstvila. Golfbanorna lämnar ju fast form i augusti och går över på spray, så att det blir kortverkande effekt. De beslrev sedan nog hur hög kvävemängd får plantan att prioritera bladtilllväxt, medan låg kvävemängd gör att den bygger rotsystem. Vilket är härdigare så klart.
 
Läs ”behovsanpassad gödning - från teori till praktik” av sterf. Bland annat hittar ni följande som tydligt visar att låg kvävehalt ökar kolhydratförrådet och ökar den procentuella delen av rot i plantan.

Linjediagram som visar gödslingsförloppet med kväve per 100 m² och vecka i södra och norra Sverige.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder

Diagram som visar biomassans fördelning mellan blad och rot samt kvävekoncentrationens inverkan på kolhydratförråd.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
  • Gilla
AdslVerbe
  • Laddar…
elpaco elpaco skrev:
Läs ”behovsanpassad gödning - från teori till praktik” av sterf. Bland annat hittar ni följande som tydligt visar att låg kvävehalt ökar kolhydratförrådet och ökar den procentuella delen av rot i plantan.

[bild]
[bild]
Jag har läst den. Vet inte om du har sett det, men den har ett kapitel kallat "Samma behov av näringsämnen under alla årstider" (!) där man bland annat kan läsa:
"Det finns inga belägg för att relationen mellan de olika näringsämnena hos golfgräs behöver ändras med årstiden så länge gräset är i sin vegetativa fas. Det finns därför inget biologiskt skäl till att ändra kompositionen av ett gödselmedel under året."

STERF har även gjort ett par projekt som rör kvävegiva sent på hösten där slutsatsen är att rimliga mängder kvävegödning på hösten gynnar vårtillväxten "signifikant" samtidigt som sänkt vinteröverlevnad och ökad mottaglighet mot svampangrepp inte kunde styrkas. (http://www.sterf.org/Media/Get/1561/final-report).
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.