Dubbel avgift
Vad som är rimligt har inte med saken att göra, utan vilka andelstal fastigheterna får. Och det styrs av regelverk, som troligen inte tar hänsyn till den lite udda sitiationen.
Kan själv!
· Trelleborg
· 15 655 inlägg
Har väl inte alltför sällan att göra med storlek på tomt, jag vill minnas att vi har tre andelar i vägföreningen.
Moderna vägföreningar brukar inte använda fasta andelar, men brukar beräkna ett andelstal med ton-km metoden.
Då tar man hänsyn till längden av vägen du använder och storlek på fordon och antal fordon som en fastighet med vissa egenskaper brukar generera.
Jag tycker att du bara ska betala för en fastighet, men har du t ex skog, hästar eller jordbruksmark räknas med mer trafik än för en villafastighet.
Då tar man hänsyn till längden av vägen du använder och storlek på fordon och antal fordon som en fastighet med vissa egenskaper brukar generera.
Jag tycker att du bara ska betala för en fastighet, men har du t ex skog, hästar eller jordbruksmark räknas med mer trafik än för en villafastighet.
Men hur fungerar det?harry73 skrev:
Jag trodde att ton-km principen användes vid förrättningen för att sätta olika andelstal lite beroende på verksamhet. Men att det sedan ligger fast tills man gör ny (dyr) förrättning.
Men menar du att man räknar om andelstalen typ varje år, enligt ton-km principen? Men då antar jag att det inte gäller äldre föreningar där andelstalen är "ristade i sten".
Man skulle kunna bestämma nya andelstal varje år och skicka in de till lantmäteriet, men andelstal handlar inte om faktisk användning, men schablonvärden.
Tex villabostad genererar xx ton
Hästnäring genererar xx ton/häst
Skogsbruk genererar xx ton/hektar
Etc.
Så man behöver inte varje år ändra alla andelstal. Det räcker med att beräkna ett nytt andelstal för den fastigheten som ändrade sin verksamhet
Tex villabostad genererar xx ton
Hästnäring genererar xx ton/häst
Skogsbruk genererar xx ton/hektar
Etc.
Så man behöver inte varje år ändra alla andelstal. Det räcker med att beräkna ett nytt andelstal för den fastigheten som ändrade sin verksamhet
Men det är alltså så det fungerar i nyare samfälligheter? Det känns ju lite sådär om styrelsen lite på eget bevåg kan bestämma att fastighet X har övergått från att vara villa till näringsverksamhet (efter någon airbnb uthyrning). Eller ordförarens kompis har så få hästar kvar att det inte längre är någon verksamhet. Man vill väl gärna att talen sätts i ett myndighetsbeslut, som går att överklaga.
Jag vet inte om det räcker med styrelsebeslut eller om det ska beslutas på årsmöte eller om alla medlemmar ska godkänna beslutet.
Vi har GA utan förening så hos oss ska alla godkänna alla beslut
Vi har GA utan förening så hos oss ska alla godkänna alla beslut
Det är tryggare än så. Andelstalen styrs av anläggningsbeslutet. Dessa är fasta och kan endast ändras av lantmäterimyndigheten. I vissa fall kan en styrelse för en samfällighetsförening ges möjlighet att ändra andelstal om en fastighet ändrar användning, 24 a § anläggningslagen. Det ska i så fall också stå i anläggningsbeslutet. Styrelsen har då möjlighet att ändra fastigheters andelstal enligt bestämda förutsättningar, vilka ska framgå i anläggningsbeslutet. Det kan t.ex. stå att en fastighet bebyggd med helårsbostad har andelstalet 1 och obebyggd fastighet har andelstalet 0,5. När då den obebyggda fastigheten blir bebyggd har styrelsen rätt att ändra andelstalet till 1. Men, alla ändringar ska skickas in till lantmäterimyndighet för registrering och får inte ligga till grund för debitering innan registrering har skett.H hempularen skrev:
Det du ska läsa är anläggningsbeslutet. Det är styrande över hur stor andel din/dina fastigheter har i samfälligheten. Kan vara så att fastigheterna har ett gemensamt andelstal men det framgår i så fall av beslutet.nimhed skrev:
I nyare föreningar kan styrelsen ges rätt att ändra andelstal utan att använda sig av AL 43 §. Dock är det då specificerat vad som får ändras. Det klart vanligaste är att styrelsen får ändra från obebyggd till bebyggd fastighet. Om jag inte missminner mig är det AL 24 § som reglerar denna rättighet.
AL 43 § innebär att styrelsen och fastighetsägaren träffar en överenskommelse som sedan registreras hos lantmäterimyndigheten. Denna ÖK prövas då av lantmätaren att den är i linje med de principer som gällde vid bildandet/senaste omprövningen av gemensamhetsanläggningen.
Som tidigare nämnt används tonkilometermetoden oftast idag vid vägar. Dessa är inte tänkta att ändras från år till år utan ska vara schabloner som motsvarar den ”normale fastighetsägarens användning av denna typ av fastighet”.
Angående grundfrågan; det går att ge två fastigheter gemensamt andelstal. Detta är inget som är rekommenderat då det kan innebära framtida problem. Men ett fall där det är lämpligt är om ett enfamiljshus står på fastighetsgränsen och detta brukas som en enhet, fast två fastigheter. Kolla anläggningsbeslutet, där ska finnas en andelstalslängd (om den är tillkommen enligt AL, dvs efter 1973 typ). Det är alltid denna som gäller, inget annat.
AL 43 § innebär att styrelsen och fastighetsägaren träffar en överenskommelse som sedan registreras hos lantmäterimyndigheten. Denna ÖK prövas då av lantmätaren att den är i linje med de principer som gällde vid bildandet/senaste omprövningen av gemensamhetsanläggningen.
Som tidigare nämnt används tonkilometermetoden oftast idag vid vägar. Dessa är inte tänkta att ändras från år till år utan ska vara schabloner som motsvarar den ”normale fastighetsägarens användning av denna typ av fastighet”.
Angående grundfrågan; det går att ge två fastigheter gemensamt andelstal. Detta är inget som är rekommenderat då det kan innebära framtida problem. Men ett fall där det är lämpligt är om ett enfamiljshus står på fastighetsgränsen och detta brukas som en enhet, fast två fastigheter. Kolla anläggningsbeslutet, där ska finnas en andelstalslängd (om den är tillkommen enligt AL, dvs efter 1973 typ). Det är alltid denna som gäller, inget annat.