Kurvor när ovan- och nedervåning värms olika fort?
Hallå husexperter och allmänna tyckare!
Jag har lurat på forumet rätt länge inför ett husköp som blev av för ett tag sedan och har nu varit och pysslat, pulat, funderat och noga studerat huset från alla möjliga vinklar. (Min fru karaktäriserar mina aktiviteter något annorlunda, men jag är säker på att ni som frekventerar forumet förstår.) Suterränghuset på 2 × 126 m² ligger i en slänt där framsidan är helt "ovanpå marken" medan baksidan (garagets bakersta vägg, tvättstuga och ett ouppvärmt rum som tidigare varit matkällare) ligger ¾ under jord (nog för källarfönster men inte mycket mer). Nedre plan har under de senaste åren använts sparsamt och de tidigare boende har inte varit termofiler. Min fru och barn trivs bäst båda i värme så typ 23 ℃ på de ytor som vi vistas på till vardags vill vi kunna ha. På nedre plan kommer jag ha mitt hemmakontor och ett "bibliotek".
För att få lite koll på temperaturen och mest för att det var kul så var en av de första sakerna jag gjorde att montera nya termostater på radiatorerna så att jag kunde få lite temperaturdata från varje rum. Passade då också på att "motionera" pinnen, som i vissa fall hade kalkat igen – många element var nedskruvade antingen helt eller rejält, vilket är ännu en anledning till att jag tror att de tidigare var kryofiler. Därefter började jag min lilla studie av värmesystem och dess injustering. Det som jag har observerat är att nedre plan ⓵ generellt sett är kallare än ovanvåningen och ⓶ har en större tröghet = svänger långsammare i temperatur. Jag har också dragit slutsatsen ⓷ att radiatorerna där kanske är underdimensionerade. Med tidigare inställning på värmepannan (en IVT Greenline HT Plus, ett borrhål på 160 meter), alla element motionerade och med termostater fullt öppna blev ovanvåningen ca 21 ℃ medan nedervåningen stannade kring 17–18 ℃. Temperaturen ute var dessa dagar sisådär 4–12 ℃. Jag drog då upp "finjusteringen" på kurvan, dvs parallellförskjutningen, från +2 till +6 och ovanvåningen stabiliserade sig dagen efter på strax över 23 ℃. På nedre plan blev det efter ungefär 48 timmar omkring 19 ℃.
Det verkar inte finnas några problem med element som inte blir varma eller som blir varma i fel ände och inte heller med någon kortslutning i flödet (jag har läst på rätt noga här!). Radiatorerna på ovan- och nedervåning blir ungefär lika varma (min lekmannautrustning bestod i en kylskåpstermometer som fick ligga mellan lamellerna ett par timmar och som avlästes när värmepumpens kompressor slog från). Jag gissar därför att radiatorerna på nedervåningen helt enkelt är underdimensionerade för våra värmebehov. Om detta nu verkar vettigt och troligt så är det ju lätt att göra något åt för pengar, om man vill göra det: en snabblösning är att köra med högre kurva och/eller finjustering och låta termostaterna på övervåningen strypa, men i längden så vill vi kanske ha ett system som är bättre dimensionerat.
Detta leder mig till min andra punkt. Jag har som ett experiment under några dagar stängt av värmen för att se hur yttertemperatur samt sol och vind påverkar. Kontrasten mellan hallen (centralt i huset, nedre plan, inga direkta fönster) och vardagsrummet (solsida, direkta fönster mot tre vädersträck, övre plan) är rätt stor. Utetemperaturen har svängt 20 grader: mellan ca 3 ℃ som lägst en natt och 23 ℃ som högst i eftermiddags. Svängningarna i vardagsrummet och hallen har varit 6 grader (16.7–22.6 ℃) respektive 2 (13.9–15.9 ℃). Det verkar alltså krävas mer att ändra temperaturen i hallen, vilket jag förväntar mig av dess centrala läge och att utjämnar temperaturen mot den omgivande marken (gissar jag). Ska bli intressant att se vad som händer om solskenet och någorlunda trevliga temperaturer håller i sig.
Själva funderingen då: hur kan man få båda plan att hålla jämn temperatur när det ena svänger snabbare i temperatur än det andra? Man "ska" ju, verkar forumet ganska överens om, i princip aldrig använda termostaterna på elementen och jag förstår tanken med att trimma in systemet så att värmen på det stora hela är jämn och rätt först. Så under en säsong som denna, där ena veckan är 12 ℃ och nästa vecka är sommar, då kommer ju värmepumpen under en stor del av dygnet att i princip stänga av. Det passar perfekt för ovanvåningen, som blir varm och go av solen under dagen och sedan verkar hålla inne det mesta av värmen under natten. Men då lär ju nedre plan börja bli lite kyligt eftersom jag gissar att det långsamt skulle tappa värme till den omgivande marken, som definitivt fortfarande är kall. Med andra ord: dygnsmedeltemperaturen må ha ökat med flera grader men veckomedeltemperaturen är fortfarande rätt låg, och nedre plan verkar "styras" mer av den senare. På hösten tvärtom: då är nedre plan med omgivande mark uppvärmd efter en härlig sommar och under natten så – hoppas/gissar jag – så läcker en del av den värmen upp till ovanvåningen, som då håller sig något varmare än den annars skulle vara. I båda fallen är ju 12 ℃ en dag är inte samma sak som 12 ℃ en annan: det beror ju lite på vad det var för väder igår, förra veckan och för en månad sedan.
Nu kanske jag tänker för mycket på det här och det är sådant som bara fungerar. Men i så fall hur?
Tänker jag fel när jag inbillar mig att det nedre planet skulle behöva värmas mer baserat på veckomedeltemperatur och det övre mer baserat på vad temperaturen är just nu?
Så länge kan jag förstås bara justera upp kurvor, men hur blir det då på hösten?
Funderingar emottages gärna!
Jag har lurat på forumet rätt länge inför ett husköp som blev av för ett tag sedan och har nu varit och pysslat, pulat, funderat och noga studerat huset från alla möjliga vinklar. (Min fru karaktäriserar mina aktiviteter något annorlunda, men jag är säker på att ni som frekventerar forumet förstår.) Suterränghuset på 2 × 126 m² ligger i en slänt där framsidan är helt "ovanpå marken" medan baksidan (garagets bakersta vägg, tvättstuga och ett ouppvärmt rum som tidigare varit matkällare) ligger ¾ under jord (nog för källarfönster men inte mycket mer). Nedre plan har under de senaste åren använts sparsamt och de tidigare boende har inte varit termofiler. Min fru och barn trivs bäst båda i värme så typ 23 ℃ på de ytor som vi vistas på till vardags vill vi kunna ha. På nedre plan kommer jag ha mitt hemmakontor och ett "bibliotek".
För att få lite koll på temperaturen och mest för att det var kul så var en av de första sakerna jag gjorde att montera nya termostater på radiatorerna så att jag kunde få lite temperaturdata från varje rum. Passade då också på att "motionera" pinnen, som i vissa fall hade kalkat igen – många element var nedskruvade antingen helt eller rejält, vilket är ännu en anledning till att jag tror att de tidigare var kryofiler. Därefter började jag min lilla studie av värmesystem och dess injustering. Det som jag har observerat är att nedre plan ⓵ generellt sett är kallare än ovanvåningen och ⓶ har en större tröghet = svänger långsammare i temperatur. Jag har också dragit slutsatsen ⓷ att radiatorerna där kanske är underdimensionerade. Med tidigare inställning på värmepannan (en IVT Greenline HT Plus, ett borrhål på 160 meter), alla element motionerade och med termostater fullt öppna blev ovanvåningen ca 21 ℃ medan nedervåningen stannade kring 17–18 ℃. Temperaturen ute var dessa dagar sisådär 4–12 ℃. Jag drog då upp "finjusteringen" på kurvan, dvs parallellförskjutningen, från +2 till +6 och ovanvåningen stabiliserade sig dagen efter på strax över 23 ℃. På nedre plan blev det efter ungefär 48 timmar omkring 19 ℃.
Det verkar inte finnas några problem med element som inte blir varma eller som blir varma i fel ände och inte heller med någon kortslutning i flödet (jag har läst på rätt noga här!). Radiatorerna på ovan- och nedervåning blir ungefär lika varma (min lekmannautrustning bestod i en kylskåpstermometer som fick ligga mellan lamellerna ett par timmar och som avlästes när värmepumpens kompressor slog från). Jag gissar därför att radiatorerna på nedervåningen helt enkelt är underdimensionerade för våra värmebehov. Om detta nu verkar vettigt och troligt så är det ju lätt att göra något åt för pengar, om man vill göra det: en snabblösning är att köra med högre kurva och/eller finjustering och låta termostaterna på övervåningen strypa, men i längden så vill vi kanske ha ett system som är bättre dimensionerat.
Detta leder mig till min andra punkt. Jag har som ett experiment under några dagar stängt av värmen för att se hur yttertemperatur samt sol och vind påverkar. Kontrasten mellan hallen (centralt i huset, nedre plan, inga direkta fönster) och vardagsrummet (solsida, direkta fönster mot tre vädersträck, övre plan) är rätt stor. Utetemperaturen har svängt 20 grader: mellan ca 3 ℃ som lägst en natt och 23 ℃ som högst i eftermiddags. Svängningarna i vardagsrummet och hallen har varit 6 grader (16.7–22.6 ℃) respektive 2 (13.9–15.9 ℃). Det verkar alltså krävas mer att ändra temperaturen i hallen, vilket jag förväntar mig av dess centrala läge och att utjämnar temperaturen mot den omgivande marken (gissar jag). Ska bli intressant att se vad som händer om solskenet och någorlunda trevliga temperaturer håller i sig.
Själva funderingen då: hur kan man få båda plan att hålla jämn temperatur när det ena svänger snabbare i temperatur än det andra? Man "ska" ju, verkar forumet ganska överens om, i princip aldrig använda termostaterna på elementen och jag förstår tanken med att trimma in systemet så att värmen på det stora hela är jämn och rätt först. Så under en säsong som denna, där ena veckan är 12 ℃ och nästa vecka är sommar, då kommer ju värmepumpen under en stor del av dygnet att i princip stänga av. Det passar perfekt för ovanvåningen, som blir varm och go av solen under dagen och sedan verkar hålla inne det mesta av värmen under natten. Men då lär ju nedre plan börja bli lite kyligt eftersom jag gissar att det långsamt skulle tappa värme till den omgivande marken, som definitivt fortfarande är kall. Med andra ord: dygnsmedeltemperaturen må ha ökat med flera grader men veckomedeltemperaturen är fortfarande rätt låg, och nedre plan verkar "styras" mer av den senare. På hösten tvärtom: då är nedre plan med omgivande mark uppvärmd efter en härlig sommar och under natten så – hoppas/gissar jag – så läcker en del av den värmen upp till ovanvåningen, som då håller sig något varmare än den annars skulle vara. I båda fallen är ju 12 ℃ en dag är inte samma sak som 12 ℃ en annan: det beror ju lite på vad det var för väder igår, förra veckan och för en månad sedan.
Nu kanske jag tänker för mycket på det här och det är sådant som bara fungerar. Men i så fall hur?
Tänker jag fel när jag inbillar mig att det nedre planet skulle behöva värmas mer baserat på veckomedeltemperatur och det övre mer baserat på vad temperaturen är just nu? Så länge kan jag förstås bara justera upp kurvor, men hur blir det då på hösten?
Funderingar emottages gärna!
I så fall skulle jag kunna få olika framledningstemperaturer och/eller olika flöde på de olika våningarna? Det borde ju i så fall fungera bra när det är olika värmebehov i de två grupperna, men jag förstår inte hur det löser eventuella problem med att våningarna värms/kyls olika snabbt.H henkepenk skrev:
Det är ju det sättet som du kan lösa problemet på. Du behöver i princip två system (shuntgrupper) med separat styrning, exempelvis från inomhusgivare på varje plan. Då kan du shunta ut lämplig temperatur till de olika planen.halper skrev:
Normalt skulle jag säga att det är just det här man har rumstermostater till. Det blir som en givare i varje rum.
Det kan vara värt att kommentera det du skrev om "Man "ska" ju, verkar forumet ganska överens om, i princip aldrig använda termostaterna på elementen" . Det gäller bara för de som har lågtemperatursystem , tex bergvärme (som du ju har). Bakgrunden är att man helst inte vill köra ut varmare vatten än nödvändigt och sedan strypa ner flödet med termostater, eftersom det sänker effektiviteten i värmepumpen.
För oss med högtemperatursystem (tex fjärrvärme eller pellets/olja) är detta inget problem och vi kan köra med lite högre temperatur och använda termostater för finregleringen. Jag installerade själv termostater förra året och den stora vinsten var att just balansen mellan under och övervåning blev mycket bättre.
Vad jag skulle gjort i ditt ställe om du nu inte vill bygga om ditt system med flera shuntgrupper, är att ställa in systemet så att du får tillräcklig värme på nedervåningen med fullt öppna termostater. Sedan stryper du flödet i övervåningen med hjälp av termostaterna så att du får en jämn temperatur. Eftersom du då får ökat flöde i nedervåningen så kan du eventuellt justera ner kurvan något (men ha termostaterna nere öppna). Det kan nog bli lite triming i början. Du kan eventuellt komplettera med en inomhusgivare nere också, istället för att fintrimma kurvan.
Trimma värmesystem är en ypperlig hobby
Redigerat:
Ja, jag tror det blir strategin under år 1 och det är ungefär vad jag gjorde de första dagarna jag var i huset: alla termostater på rätt temperatur och sedan försöka hitta lägsta inställning på värmepumpen som klarar hålla nedervåningen på denna temperatur. Har också funderat på det där med innegivare, för egentligen blir det ju troligen alltid nedervåningen som styr – det verkar sannolikt att den kommer att vara den som är kallast. Just i hallen verkar också temperaturen ohyggligt stabil, så om man sätter en innegivare så långt bort från ytterdörren man kan komma så får man kanske bra mätvärden från den.
På sikt så kommer vi kanske att se över radiatorerna och byta ut de som verkar minst i förhållande till behov. På så sätt tänker jag att man kan utnyttja värmen bättre och få ner framledningstemperaturen, för bättre ekonomi = mer gratis energi från urberget och mindre betald energi från elverket.
På sikt så kommer vi kanske att se över radiatorerna och byta ut de som verkar minst i förhållande till behov. På så sätt tänker jag att man kan utnyttja värmen bättre och få ner framledningstemperaturen, för bättre ekonomi = mer gratis energi från urberget och mindre betald energi från elverket.