Moderna dyra husbyggnationer: en kulturell konstruktion?
Hola!
Jag har funderat kring detta med vad de faktiska kostnaderna att bygga ett hus är och vad de egentligen beror på. Många med mig har gäckats av tanken att bygg billigt och smart. Men i praktiken verkar det vara i princip omöjligt - eller är det?
Min teori som jag funderar på är om vi i Sverige och västvärlden själva befäst en kulturell konstruktion som låser in oss i vårt sätt att tänka på husbyggnationer. "Man kan inte göra si och så..." osv för att det finns helt enkelt ingen som gör på något annat sätt.
Nyligen lyssnade jag på ett TED talk om en gatuförsäljare i Bolivia som försörjde sig på att sälja godis. Han hade byggt ett hus som han själv var omåttligt stolt över. Huset saknade givetvis elektricitet, rinnande vatten, WC och sånt som vi i västvärlden tar för givet.
Nu är nog varken jag eller någon annan så sugen på att utmana det skandinaviska klimatet i en sån "koja". Men det leder mig ändå in på tanken om det inte finns ett gränsland mellan dessa två världar där det faktiskt går att bygga ett hus även i Sverige utan några egentliga egentliga kostnader som klarar vårt klimat och ändå går att leva i och som kanske ger kall på de standarder som vi tar för givna.
Så det här är inte så mycket en fråga som en spekulation från min sida. Är det någon annan som tänkt kring detta eller har exempel på om det ens är möjligt att bygga billiga hus i Skandinavien? Hur skulle ett sånt hus kunna se ut?
Jag har funderat kring detta med vad de faktiska kostnaderna att bygga ett hus är och vad de egentligen beror på. Många med mig har gäckats av tanken att bygg billigt och smart. Men i praktiken verkar det vara i princip omöjligt - eller är det?
Min teori som jag funderar på är om vi i Sverige och västvärlden själva befäst en kulturell konstruktion som låser in oss i vårt sätt att tänka på husbyggnationer. "Man kan inte göra si och så..." osv för att det finns helt enkelt ingen som gör på något annat sätt.
Nyligen lyssnade jag på ett TED talk om en gatuförsäljare i Bolivia som försörjde sig på att sälja godis. Han hade byggt ett hus som han själv var omåttligt stolt över. Huset saknade givetvis elektricitet, rinnande vatten, WC och sånt som vi i västvärlden tar för givet.
Nu är nog varken jag eller någon annan så sugen på att utmana det skandinaviska klimatet i en sån "koja". Men det leder mig ändå in på tanken om det inte finns ett gränsland mellan dessa två världar där det faktiskt går att bygga ett hus även i Sverige utan några egentliga egentliga kostnader som klarar vårt klimat och ändå går att leva i och som kanske ger kall på de standarder som vi tar för givna.
Så det här är inte så mycket en fråga som en spekulation från min sida. Är det någon annan som tänkt kring detta eller har exempel på om det ens är möjligt att bygga billiga hus i Skandinavien? Hur skulle ett sånt hus kunna se ut?
I teorin så går det att bygga ett hur enkelt hus som helst. Men då det inte är tillåtet att bygga ett sådant hus så skulle man inte få bygglov. Om man begränsar sig till 25m2 så man slipper bygglov så skulle det kunna gå.
Jag har också funderat mycket kring detta.
Jag landade i att det som ställer krav är ett klimatskal som gör byggnaden energieffektiv. Sedan kom jag fram till att resterande kan vara enkelt och billigt.
Jag byggde ett enkelt billigt hus för några år sedan. Jag ser inga hinder att göra detsamma idag och klara kraven. Däremot så blir det fortfarande en hög standard jämfört med ett hus utan vatten,WC etc.. men eftersom vi inte behöver bo på det sättet i Sverige så har jag inte ens tänkt på det sättet.
Jag landade i att det som ställer krav är ett klimatskal som gör byggnaden energieffektiv. Sedan kom jag fram till att resterande kan vara enkelt och billigt.
Jag byggde ett enkelt billigt hus för några år sedan. Jag ser inga hinder att göra detsamma idag och klara kraven. Däremot så blir det fortfarande en hög standard jämfört med ett hus utan vatten,WC etc.. men eftersom vi inte behöver bo på det sättet i Sverige så har jag inte ens tänkt på det sättet.
Jag håller med dig helt om att de nuvarande byggkostnaderna är till stor del en social konstruktion. Folk tror att de måste ha allt som de inbillar sig att "alla andra har" och så blir det en tävling om vem som bygger det mest huvudlösa skrytpalatset med minst eget engagemang eftersom alla har så förbannat bråttom med en massa onödigheter som de tror att de måste göra för att "alla andra gör det". Ofta har jag en känsla av att byggnadsindustrin lobbar för att politikerna genom lagstiftning skall tvinga alla till dyra och komplicerade lösningar. Samtidigt vräker bankerna ut långfristiga lån och lurar folk att tro att det är helt normalt att inte amortera sig skuldfri och då blir ju frestelsen stor att bygga större än de kan amortera.
Skulle det finnas vilja till det och skulle byråkrater och politiker tillåta det skulle man mycket väl kunna bygga en bra bostad för en familj för 1- 2 miljoner kronor plus litet egen arbetsinsats. Ett sådant lån kan ett par amortera bort innan pensionen och få en tryggad ålderdom med huset i behåll och sedan ge det i arv till nästa generation. Strängt taget sådana hus som vanligt folk egentligen har råd med.
Det skulle bli en 2000-talsversion på konceptet Per-Albintorp eller frontmannagård och i sådana går det att leva drägligt.
Vad man däremot inte bör göra är att påstå att hus och boende inte behöver kosta någonting alls. Jag har själv bott på 16 kvadratmeter med vedspis och utedass utan rinnande vatten. Elektricitet fanns. Ständig snö på köksgolvet och några plusgrader i sovrummet när jag inte var hemma och vaken och eldade. Jag arbetade på ett bygge på dagarna och det var inte roligt att komma hem frusen och våt och elda som tokig hela kvällen för att få kläderna halvtorra och till nästa dag och 10 eller 12 plusgrader till sängdags. Att sitta på utedass gick bra ned till -15 men att ha rännskita och blödande hemorrojder i -20 var ett helvete.
Det gick men det var slitsamt. Skulle man tänka sig att ha småbarn i en sådan bostad skulle det bli ett konstant helvete.
Man hör ofta arbetsgivarnas kolportörer propagera för att lönen bara behöver räcka till mat och kläder och pendling eftersom boendekostnader är i stort sett onödiga....... men de pratar skit hela bunten.
Ännu på 1980-talet fanns det gamlingar som kom ihåg när fattigfolk bodde så.
En timrad stuga på I en sådan stuga kunde en hel familj bo. 3x3 eller 4x4 meter med en öppen spis i ett hörn. Ofta slarvigt timrad av återanvänt timmer med glesa knutar. De flesta hade en kallfarstu men de riktigt fattiga hade ingen. De flesta hade plankgolv direkt på jorden och en potatiskällare som var en grop i jorden mitt under golvet men en del riktigt fattiga hade jordgolv. Ofta hade de enkla fönster utan innerfönster. Ingen annan belysning än elden i spisen. De eldade med ris och tveittar och ruttna vindfällen för de hade inte råd med riktig ved. Litet mossa som isolering på mellantaket och ett pärttak som oftast läckte i brist på pengar till spik. Vintertid var det fullt normalt med åtskilliga minusgrader inomhus på nätterna och bara några plusgrader dagtid. Det var direkt hälsovådligt att leva så och de flesta dog i förtid men fattigdomen satte stopp för alla förbättringar.
Söderut i Sverige där klassklyftorna var större bodde fattigfolk i ännu billigare bostäder. I en del fall hade de inte ens råd med ett regntätt tak utan bodde i en grop i jorden under en stor rishög.
Nej fy fan.
Skulle det finnas vilja till det och skulle byråkrater och politiker tillåta det skulle man mycket väl kunna bygga en bra bostad för en familj för 1- 2 miljoner kronor plus litet egen arbetsinsats. Ett sådant lån kan ett par amortera bort innan pensionen och få en tryggad ålderdom med huset i behåll och sedan ge det i arv till nästa generation. Strängt taget sådana hus som vanligt folk egentligen har råd med.
Det skulle bli en 2000-talsversion på konceptet Per-Albintorp eller frontmannagård och i sådana går det att leva drägligt.
Vad man däremot inte bör göra är att påstå att hus och boende inte behöver kosta någonting alls. Jag har själv bott på 16 kvadratmeter med vedspis och utedass utan rinnande vatten. Elektricitet fanns. Ständig snö på köksgolvet och några plusgrader i sovrummet när jag inte var hemma och vaken och eldade. Jag arbetade på ett bygge på dagarna och det var inte roligt att komma hem frusen och våt och elda som tokig hela kvällen för att få kläderna halvtorra och till nästa dag och 10 eller 12 plusgrader till sängdags. Att sitta på utedass gick bra ned till -15 men att ha rännskita och blödande hemorrojder i -20 var ett helvete.
Det gick men det var slitsamt. Skulle man tänka sig att ha småbarn i en sådan bostad skulle det bli ett konstant helvete.
Man hör ofta arbetsgivarnas kolportörer propagera för att lönen bara behöver räcka till mat och kläder och pendling eftersom boendekostnader är i stort sett onödiga....... men de pratar skit hela bunten.
Ännu på 1980-talet fanns det gamlingar som kom ihåg när fattigfolk bodde så.
En timrad stuga på I en sådan stuga kunde en hel familj bo. 3x3 eller 4x4 meter med en öppen spis i ett hörn. Ofta slarvigt timrad av återanvänt timmer med glesa knutar. De flesta hade en kallfarstu men de riktigt fattiga hade ingen. De flesta hade plankgolv direkt på jorden och en potatiskällare som var en grop i jorden mitt under golvet men en del riktigt fattiga hade jordgolv. Ofta hade de enkla fönster utan innerfönster. Ingen annan belysning än elden i spisen. De eldade med ris och tveittar och ruttna vindfällen för de hade inte råd med riktig ved. Litet mossa som isolering på mellantaket och ett pärttak som oftast läckte i brist på pengar till spik. Vintertid var det fullt normalt med åtskilliga minusgrader inomhus på nätterna och bara några plusgrader dagtid. Det var direkt hälsovådligt att leva så och de flesta dog i förtid men fattigdomen satte stopp för alla förbättringar.
Söderut i Sverige där klassklyftorna var större bodde fattigfolk i ännu billigare bostäder. I en del fall hade de inte ens råd med ett regntätt tak utan bodde i en grop i jorden under en stor rishög.
Nej fy fan.
Renoveringsnovis
· Östersund
· 91 inlägg
Mina föräldrar tog lån och byggde i mitten på 80-talet ett hus som i dagens pennigvärde kostade drygt en miljon. Ett sutteränghus där pappa och farfar gjöt och murade grunden och sedan ställde ett Hjältevadshus ovanpå. En dryg miljon känns rimligt och det skulle jag absolut tycka är rimligt för ett modernt själlöst gipshus 
BBR försvårar/förhindrar effektivt billigt byggande.
Liksom kommunerna som helst vill sälja tomtmark i stora klunkar, med tillhörande rigida detaljplaner (krav). Kommunerna har väldigt stort ansvar och makt eftersom de beviljar (eller inte) bygglov.
Kommunerna har inget incitament att bygga billigt eftersom då skulle de ju kunna få skattesvaga låginkomsttagare istf de eftertraktade höginkomsttagarna.
Liksom kommunerna som helst vill sälja tomtmark i stora klunkar, med tillhörande rigida detaljplaner (krav). Kommunerna har väldigt stort ansvar och makt eftersom de beviljar (eller inte) bygglov.
Kommunerna har inget incitament att bygga billigt eftersom då skulle de ju kunna få skattesvaga låginkomsttagare istf de eftertraktade höginkomsttagarna.
Det går förmodligen men skall man bo så blir det en förutsättning att någon är hemma och sköter hushållet på heltid eftersom allting blir tungarbetat. Så som farmor gjorde då pappa var liten innan de fick elektricitet och väg och rinnande vatten. I slutändan är det ingen ekonomi i det heller.K kurt skrev:
Vad jag efterlyser är okomplicerade hus i storleksklassen mellan 70 och 120 kvadratmeter bostadsyta. Hur som erbjuder en dräglig boendestandard för minsta möjliga kostnader.
Med ett enkelt men fungerande badrum och ett enkelt men praktiskt kök med diskbänk och elspis och kyl och frys och rinnande vatten. En WC räcker gott. Behöver man en till bygger man ett utedass. Helst självdragsventilation så allt blir så enkelt som möjligt. Eldstäder i någon form så man kan hålla värmen billigt med ved. 2-3 sovrum. Vardagsrum kan man vara utan om köket är så stort att det fyller båda funktionerna.
Någonting ditåt.
Då skulle fler ha råd att leva gott och amortera sig skuldfria även om lönen inte är skyhög.
I storstäder är nog markpris/ingen tillgång på mark och dålig konkurrens en del till varför allt blir så dyrt.
Nu när byggindustrin har svårt att sälja lyxbyggda lägenheter kanske det vore dags för politikerna att fundera på att ta tillbaka egnahemsidén...
Tomter som säljs till den som ska bygga, inte till byggbolag på spekulation - eventuellt tomter där man initialt hyr av kommunen med option att köpa efter säg 10 år. Man kan bara få köpa en tomt per hushåll, så att spekulation inte kan förekomma.
Attefallarna funkar ju inte för annat än uthyrning och löser inte bostadsproblemen, de gynnar nog befintliga husägare (som kan ta saftig hyra) mest. Men tänk samma tanke med enkelt hus, fast något större så en liten familj kan bo där, säg 70kvm plus ett litet förråd på en tomt i "nya" områden till förmånligt pris.
Hus i olika storlekar, med individuellt utseende, där mycket av arbetet i bygget kan göras "själv" om man kan och vill. Dock är det ju bra om det finns ett antal "förhandlade" byggsatser man kan utgå ifrån.
Det borde gå att göra något så vanligt folk har råd att bygga sig ett litet kedjehus eller fristående "villa/stuga".
Nu när byggindustrin har svårt att sälja lyxbyggda lägenheter kanske det vore dags för politikerna att fundera på att ta tillbaka egnahemsidén...
Tomter som säljs till den som ska bygga, inte till byggbolag på spekulation - eventuellt tomter där man initialt hyr av kommunen med option att köpa efter säg 10 år. Man kan bara få köpa en tomt per hushåll, så att spekulation inte kan förekomma.
Attefallarna funkar ju inte för annat än uthyrning och löser inte bostadsproblemen, de gynnar nog befintliga husägare (som kan ta saftig hyra) mest. Men tänk samma tanke med enkelt hus, fast något större så en liten familj kan bo där, säg 70kvm plus ett litet förråd på en tomt i "nya" områden till förmånligt pris.
Hus i olika storlekar, med individuellt utseende, där mycket av arbetet i bygget kan göras "själv" om man kan och vill. Dock är det ju bra om det finns ett antal "förhandlade" byggsatser man kan utgå ifrån.
Det borde gå att göra något så vanligt folk har råd att bygga sig ett litet kedjehus eller fristående "villa/stuga".
Visst är det möjligt att bygga billiga hus i Skandinavien. Det görs t.ex. i danska ekobyn Friland på Jylland, där den bärande idén är att bygga billigt utan lån och med minimal påverkan på miljön.
Jag skulle gissa att många kan tycka att det är lite speciella människor som sysslar med projekt liknande Friland, med lite annorlunda förutsättningar, vilket leder oss in på TS andra fråga, om moderna dyra husbyggnationer är en kulturell konstruktion. Den frågan borde då kunna bli besvarad med ett jakande.
Det går säkert att sänka byggkostnaderna om vilja finns bland politiker och invånare. Men idag är det nog bara enskilda eldsjälar med enormt engagemang, som de på Friland eller andra självbyggare, som kan hitta vägar utanför boxen. Som @Oldboy är inne på så finns det t.ex. mycket att jobba med inom kommun och regleringar för att befrämja bra men billigare boende.
Jag skulle gissa att många kan tycka att det är lite speciella människor som sysslar med projekt liknande Friland, med lite annorlunda förutsättningar, vilket leder oss in på TS andra fråga, om moderna dyra husbyggnationer är en kulturell konstruktion. Den frågan borde då kunna bli besvarad med ett jakande.
Det går säkert att sänka byggkostnaderna om vilja finns bland politiker och invånare. Men idag är det nog bara enskilda eldsjälar med enormt engagemang, som de på Friland eller andra självbyggare, som kan hitta vägar utanför boxen. Som @Oldboy är inne på så finns det t.ex. mycket att jobba med inom kommun och regleringar för att befrämja bra men billigare boende.
Renoveringsnovis
· Östersund
· 91 inlägg
Jag tänker mig att det gäller att vara väldigt driven själv om man ska bygga billigt, samt ha mycket tid och förmåga att göra saker själv. Ett hemmasnickrat platsbyggt kök ala 50-tal kan inte vara dyrt att bygga. Badrum måste följa standarder satta av branschorganisationer annars går det inte att försäkra. Detta ger en hög tröskel för den som vill göra badrummet själv och jag vet inte om det ens går att göra själv för då får man inte det eftersökta våtrumsintyget?
Kommunala avgifter är nästa puckel att ta sig över, 40k för en bygglovsansökan, krav på KA och diverse andra krav drar lätt iväg, anslutningsavgifter likaså om man inte vill/kan ta ansvar för sitt eget VA.
Energikrav sätter begränsningar för hur man kan bygga, det går inte att ha tunna billiga konstruktioner då de inte lever upp till dessa krav, detta tycker jag dock egentligen är bra.
Kollar man vad en byggsats på ett hus kostar kontra nyckelfärdigt så verkar materialet stå för ~50% av huset (väldigt generaliserat från minnet) så stor vinst finns att göra jobbet själv om man kan.
Håller själv på och budgeterar lite för att eventuellt bygga en fjällstuga av egen design billigt. Det är inte själva byggnaden i sig som är den stora pengaslukaren i förhållande till vad man får utan fasta avgifter äter en stor del av kakan på ett så litet bygge.
Mycket svammel utan någon egentlig slutsats men det är mina tankar.
Kommunala avgifter är nästa puckel att ta sig över, 40k för en bygglovsansökan, krav på KA och diverse andra krav drar lätt iväg, anslutningsavgifter likaså om man inte vill/kan ta ansvar för sitt eget VA.
Energikrav sätter begränsningar för hur man kan bygga, det går inte att ha tunna billiga konstruktioner då de inte lever upp till dessa krav, detta tycker jag dock egentligen är bra.
Kollar man vad en byggsats på ett hus kostar kontra nyckelfärdigt så verkar materialet stå för ~50% av huset (väldigt generaliserat från minnet) så stor vinst finns att göra jobbet själv om man kan.
Håller själv på och budgeterar lite för att eventuellt bygga en fjällstuga av egen design billigt. Det är inte själva byggnaden i sig som är den stora pengaslukaren i förhållande till vad man får utan fasta avgifter äter en stor del av kakan på ett så litet bygge.
Mycket svammel utan någon egentlig slutsats men det är mina tankar.
Allvetare
· Västra götaland
· 8 802 inlägg
En intressant aspekt är ju byggkostnad vs. boendekostnad .. Är det nån som har statistik på hur stor del av vår disponibla inkomst som vi lagt på boende, historiskt? Det som @heimlaga snuddar vid ovan, när ett hushåll bara hade en person som hade ett lönearbete är ju intressant .. Att byggkostnaderna gått upp kan ju bero på att boendekostnaderna _kan_ öka pga. att de flesta hushållen har två inkomster numera, och att de slåss med "andra konsumtionsvaror" som thailandsresor, bilar och tv-apparater?
Renoveringsnovis
· Östersund
· 91 inlägg
Jag är konstruktör (mekanisk dock) och har för övrigt flera gånger funderat på att ta fram ett otroligt billigt hus, helt standardiserat och utan egentlig möjlighet att ändra något för att se hur pass billigt det går att få till det. Detta var efter vi fick en offert på ca 1,4m för ett fjällhus (monterad byggsats) på ca 70kvm exkl tomt, anslutningsavgifter, samt utan ytskikt inne (inget badrum eller kök heller). Sanslöst kan jag tycka.
SCB har en del. Denna sida är lite gammal och går inte så långt tillbaka i tiden men den kom fram vid sökningen: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statist...omi-HEK/7289/7296/Behallare-for-Press/379938/
Dan Johansson
Jag hänvisade till småbrukare och bönder. För somliga försörjde jordbruket hela familjen och för somliga behövde mannen gå i förtjänstarbete åtminstone en del av året. Hemmafrun skötte inte bara hushållet utan också fähuset. Det centrala var att hennes arbetsuppgifter var hemmavid och inte band upp henne för långa perioder så att hon kunde hålla elden brinnande i köket och kunde sköta och passa allt som måste passas utan el och rinnande vatten. Tack vare henne fungerade hushållet så man kunde ha en dräglig levnadsstandard.
I familjer som inte hade jordbruk var det oftast nödvändigt att båda föräldrarna arbetade borta. I mina föräldrars barndom på 50-talet hade alla elektricitet och de flesta åtminstone indraget kallvatten i tätorter där det fanns sådant arbete.
Jag har hört berättas och läst en del uppteckningar om hur familjer med båda föräldrarna i arbete levde på sådana platser innan elektriciteten och vattenledningen kom men det var inte människovärdigt. De levde sämre än djur.
Hushåll där man levde helt på en lön medan frun skötte hushållsarbetet är rena undantag. En liten liten andel av kvinnorna hade så högavlönade män att det gick för sig.
Jag hänvisade till småbrukare och bönder. För somliga försörjde jordbruket hela familjen och för somliga behövde mannen gå i förtjänstarbete åtminstone en del av året. Hemmafrun skötte inte bara hushållet utan också fähuset. Det centrala var att hennes arbetsuppgifter var hemmavid och inte band upp henne för långa perioder så att hon kunde hålla elden brinnande i köket och kunde sköta och passa allt som måste passas utan el och rinnande vatten. Tack vare henne fungerade hushållet så man kunde ha en dräglig levnadsstandard.
I familjer som inte hade jordbruk var det oftast nödvändigt att båda föräldrarna arbetade borta. I mina föräldrars barndom på 50-talet hade alla elektricitet och de flesta åtminstone indraget kallvatten i tätorter där det fanns sådant arbete.
Jag har hört berättas och läst en del uppteckningar om hur familjer med båda föräldrarna i arbete levde på sådana platser innan elektriciteten och vattenledningen kom men det var inte människovärdigt. De levde sämre än djur.
Hushåll där man levde helt på en lön medan frun skötte hushållsarbetet är rena undantag. En liten liten andel av kvinnorna hade så högavlönade män att det gick för sig.