Vi antar att vi har en encylindrig kompressor som har slagvolymen, dvs kolvarea x slaglängd på 1 liter. Vi antar även att den drivs av en motor som håller 1000 rpm direkt kopplad till kompressorblocket. Den genomlupna volymen är då 1000 normalliter per minut. En normalliter luft är 1 liter luft vid rumstemperatur och atmosfärstryck. Observera att detta är påhittade siffror för att visa på hur de olika volymerna hänger ihop.
Om vi börjar med att titta på insugstakten i kompressorn, kommer den att suga in luften, vilket innebär att luften expanderar. Vår insugna en liter luft kanske då motsvarar 0,9 normalliter luft. En liten bit in i kompressionstakten kommer vi då att få tryckskillnaden noll över insugsventilen, varvid den är helt stängd. Vi har då våra 0,9 normalliter luft som komprimeras mot utblåsventilen. Den öppnar först när vi har nått så långt in i kompressionstakten att vi har samma tryck på båda sidorna av ventilen. Om vi antar 6 bar i systemet efter ventilen, kommer vi att komprimera till trycket 6 bar i cylindern innan det kommer ut någon luft ur cylindern. I toppen av cylindern före ventilen kommer det alltid att finnas en liten volym för att vi ska få frigång. Därtill finns det en liten volym i ventilen och i spelet mellan cylinder och kolv ned till kolvringarna. Den ska vara så liten som möjligt. Om vi antar att den motsvarar 1% av slagvolymen, kommer inte insugsventilen att öppna förrän vi har nått ca 6% in i insugstakten (vid 6 bar). Först därefter kommer flödet in i cylindern att börja, och nu är vi tillbaka till där vi startade, när insugningen börjar i undertryck som expanderar gasen. Lägg därtill att motorn kommer att gå vid lägre varvtal belastad än den gör obelastad, men jag vet inte om man räknar med belastat eller obelastat varvtal när man räknar på den genomlupna volymen. Om man i stället har en scrollkompressor eller skruvkompressor kommer man undan flera av kolvkompressorns tilkortakommanden.
Åh, jag glömde ju en del av resonemanget: Vi hade i exemplet 0,9 normalliter luft som komprimerades så att 1% av volymen gick till spillo. Den procenten motsvarades av 6% av luften vid atmosfärstryck. Alltså 0,9 normalliter -6% ger ca 0,85 liter, vilket ger en fri avgiven volym av 850 liter per minut att jämföra med de 1000 i genomlupen volym. Observera att det är påhittade siffror för att visa på fenomenet. Att den komprimerade luften blir varm påverkar också, men det struntar jag i för tillfället.
Om vi börjar med att titta på insugstakten i kompressorn, kommer den att suga in luften, vilket innebär att luften expanderar. Vår insugna en liter luft kanske då motsvarar 0,9 normalliter luft. En liten bit in i kompressionstakten kommer vi då att få tryckskillnaden noll över insugsventilen, varvid den är helt stängd. Vi har då våra 0,9 normalliter luft som komprimeras mot utblåsventilen. Den öppnar först när vi har nått så långt in i kompressionstakten att vi har samma tryck på båda sidorna av ventilen. Om vi antar 6 bar i systemet efter ventilen, kommer vi att komprimera till trycket 6 bar i cylindern innan det kommer ut någon luft ur cylindern. I toppen av cylindern före ventilen kommer det alltid att finnas en liten volym för att vi ska få frigång. Därtill finns det en liten volym i ventilen och i spelet mellan cylinder och kolv ned till kolvringarna. Den ska vara så liten som möjligt. Om vi antar att den motsvarar 1% av slagvolymen, kommer inte insugsventilen att öppna förrän vi har nått ca 6% in i insugstakten (vid 6 bar). Först därefter kommer flödet in i cylindern att börja, och nu är vi tillbaka till där vi startade, när insugningen börjar i undertryck som expanderar gasen. Lägg därtill att motorn kommer att gå vid lägre varvtal belastad än den gör obelastad, men jag vet inte om man räknar med belastat eller obelastat varvtal när man räknar på den genomlupna volymen. Om man i stället har en scrollkompressor eller skruvkompressor kommer man undan flera av kolvkompressorns tilkortakommanden.
Åh, jag glömde ju en del av resonemanget: Vi hade i exemplet 0,9 normalliter luft som komprimerades så att 1% av volymen gick till spillo. Den procenten motsvarades av 6% av luften vid atmosfärstryck. Alltså 0,9 normalliter -6% ger ca 0,85 liter, vilket ger en fri avgiven volym av 850 liter per minut att jämföra med de 1000 i genomlupen volym. Observera att det är påhittade siffror för att visa på fenomenet. Att den komprimerade luften blir varm påverkar också, men det struntar jag i för tillfället.
Redigerat:
Allmänt:
De allra flesta tryckluftsdrivna verktygen är gjorda för "standardtrycket" 600 kPa ("6 Bar" med gamla enheter). Sprutor (färg, underredsmassa etc),normalt sett lägre tryck ändå. Förstör inte Dina fina verktyg med att överskrida avsett tryck.
Många mindre kompressorer arbetar med av/på styrning av motorn för att styra trycket i en förrådstank, och lämnar sedan luft via en reduceringsventil. Reduceringsventilen är en tryckluftsventil som styrs av (luft-)trycket på dess utlopp. Ventilen ställs normalt in med en ratt, och har en manometer som visar "utmatat tryck". Du kan behöva köra maskinen med avsett flöde samtidigt som reduceringsventilen ställs in.
När man ställer in den på 600 kpa, eller kanske 625 för att kompensera lite för det tryckfall som uppstår i slangen mellan reduceringsventilen och verktyget, så håller ventilen detta lufttryck oberoende av vilket tryck som finns före den (+/- viss tolerans, givetvis),
Många kompressorer är gjorda för att jobba till säg 900 kPa, och då stänga av, låta kompressorn och motorn vila medan luften i en förrådstank får sakta förbrukas ner tills 700 kPa tryck, när kompressorn startar och åter jobbar upp trycket till "av-nivån". Tanken varierar alltså mellan 700 och 900 klPa, men utloppet som är inställt på 625 kPa håller denna nivå hela tiden.
För en mindre hobbykompressor är det viktigt att se efter om maskinen verkligen tål att gå 100%, dvs om den tål att användas till en sprutning som varar lång tid, eller om den i själva verket måste ha viloperioder, ev angivna i % av drifttid.
För all transport av gaser är det viktigt att tänka på motstånd i slangar/rör. Lång och klen slang gör att lite luft kommer fram och/eller kommer fram men håller lågt tryck när den väl når verktyget.
Luftslangar skall vara korta och grova om det är till verktyg som behöver kraften, typ mutterdragare. En kompromiss kan vara en bufferttank NÄRA verktyget, och en kort slang däremellan.
"Käcka" spiralslangar i nylon, kanske 6 mm i diameter och 6 m långa duger möjligen till renblåsning och pumpning av fotbollar! För riktiga arbeten är det min 15 mm armerad slang som duger, och den skall vara så kort som möjligt! Ha kompressorn på den sida av bilen som det arbetas på, inte en lång slang som räcker runt om det skall bli kraft i slagen!
Om det inte på något sätt går att undvika en lång ledning, så bör reduceringsventilen sitta EFTER ledningen, nära verktyget.
Men även reduceringsventiler (och all annan armatur också för den delen) finns i olika storlekar. Om Du skall ha en stöddig 3/4" mutterdragare på traktorhjulen så är en liten smidig kompressor med 25-literstank, och vidhängande pyttereducering i 1/4" (6 mm) värdelöst! För stor maskin skall det vara grov, kort, slang och grova ventiler och dito kopplingar! Kompressorn och tanken kan duga, men byt ventiler/armatur på den, undvik skarpa hörn och vinklar, luft lider av att tvingas "gå i vinkel", mycket bättre med rakt eller mjuka böjar.
Och så förresten, de flesta verktyg behöver olja. Det står i manualen att man skall koppa loss och sätta 3 droppar var 15:e minut eller så... (Läs det lilla häftet med varje verktyg!) - och använd riktig "luftmaskinolja", t.ex. Biltema har den och det kostar inte skjortan. Motorolja, smörjolja etc är alldeles för tjock för att fungera till detta.
Det finns oljedimsmörjare, prylar som liknar en reduceringsventil, men som har en oljetank i sig (som skall fyllas på i takt med förbrukning), där man ställer in lagom mycket smörjning. Betydligt bättre för spikpistoler, muttermaskiner mm - dessa kommer att leva längre, och ha full funktion under större del av sitt liv. Osmord maskin ger garanterat inte den fulla kraft som Du köpt den för.
Däremot är vatten och smuts dåligt för många maskiner.- Därför finns det filter/fuktavskiljare - ofta tillsammans med reduceringsventil. De måste ha rätt montage upp/ner, och behållaren (nertill) där vattnet hamnar måste tömmas innan det blir för mycket i den. Alla kompressorer som tar "vanlig luft" får med den fukt som alltid finns i atmosfären, och den följer med i tryckluften, därav behovet att fånga och leda ut droppar som bildas efter uppvärmning i kompressorn och sedan avkylning i tanken. I stora/industriella anläggningar har man särskilda "torkar" (ofta kyltorkar) direkt efter kompressorn, för att avlägsna vattnet och slippa kondens i rörnät.
Dessutom brukar man i hobbymaskiner behöva tömma kondensvatten som samlas i botten av kompressortankar - oundvikligt. Absolut efter varje användning av en kompressor som används lite "nu och då" - låt inte vattnet stå kvar och rosta i tanken!
Det finns förresten kompressorer, ofta lite större, som inte har någon start/stopp-funktion på motorn (speciellt om det är en förbränningsmotor!). Dessa arbetar med att styra kompressorns ventiler, oftast insugsventilen, så att om det är tillräckligt högt tryck i kompressorns utlopp hindras insugsventilen från att stänga, kompressorn kommer att pumpa luft ut och in i en cylinder utan att någonsin stänga till. Man hör sedan på ljudet när luft används att det blir lite "tuffare" ljud när kompressorn arbetar än när den går i tomgång. Dessa typer av kompressor kan ofta klara sig med en väldigt liten förrådstank.
De allra flesta tryckluftsdrivna verktygen är gjorda för "standardtrycket" 600 kPa ("6 Bar" med gamla enheter). Sprutor (färg, underredsmassa etc),normalt sett lägre tryck ändå. Förstör inte Dina fina verktyg med att överskrida avsett tryck.
Många mindre kompressorer arbetar med av/på styrning av motorn för att styra trycket i en förrådstank, och lämnar sedan luft via en reduceringsventil. Reduceringsventilen är en tryckluftsventil som styrs av (luft-)trycket på dess utlopp. Ventilen ställs normalt in med en ratt, och har en manometer som visar "utmatat tryck". Du kan behöva köra maskinen med avsett flöde samtidigt som reduceringsventilen ställs in.
När man ställer in den på 600 kpa, eller kanske 625 för att kompensera lite för det tryckfall som uppstår i slangen mellan reduceringsventilen och verktyget, så håller ventilen detta lufttryck oberoende av vilket tryck som finns före den (+/- viss tolerans, givetvis),
Många kompressorer är gjorda för att jobba till säg 900 kPa, och då stänga av, låta kompressorn och motorn vila medan luften i en förrådstank får sakta förbrukas ner tills 700 kPa tryck, när kompressorn startar och åter jobbar upp trycket till "av-nivån". Tanken varierar alltså mellan 700 och 900 klPa, men utloppet som är inställt på 625 kPa håller denna nivå hela tiden.
För en mindre hobbykompressor är det viktigt att se efter om maskinen verkligen tål att gå 100%, dvs om den tål att användas till en sprutning som varar lång tid, eller om den i själva verket måste ha viloperioder, ev angivna i % av drifttid.
För all transport av gaser är det viktigt att tänka på motstånd i slangar/rör. Lång och klen slang gör att lite luft kommer fram och/eller kommer fram men håller lågt tryck när den väl når verktyget.
Luftslangar skall vara korta och grova om det är till verktyg som behöver kraften, typ mutterdragare. En kompromiss kan vara en bufferttank NÄRA verktyget, och en kort slang däremellan.
"Käcka" spiralslangar i nylon, kanske 6 mm i diameter och 6 m långa duger möjligen till renblåsning och pumpning av fotbollar! För riktiga arbeten är det min 15 mm armerad slang som duger, och den skall vara så kort som möjligt! Ha kompressorn på den sida av bilen som det arbetas på, inte en lång slang som räcker runt om det skall bli kraft i slagen!
Om det inte på något sätt går att undvika en lång ledning, så bör reduceringsventilen sitta EFTER ledningen, nära verktyget.
Men även reduceringsventiler (och all annan armatur också för den delen) finns i olika storlekar. Om Du skall ha en stöddig 3/4" mutterdragare på traktorhjulen så är en liten smidig kompressor med 25-literstank, och vidhängande pyttereducering i 1/4" (6 mm) värdelöst! För stor maskin skall det vara grov, kort, slang och grova ventiler och dito kopplingar! Kompressorn och tanken kan duga, men byt ventiler/armatur på den, undvik skarpa hörn och vinklar, luft lider av att tvingas "gå i vinkel", mycket bättre med rakt eller mjuka böjar.
Och så förresten, de flesta verktyg behöver olja. Det står i manualen att man skall koppa loss och sätta 3 droppar var 15:e minut eller så... (Läs det lilla häftet med varje verktyg!) - och använd riktig "luftmaskinolja", t.ex. Biltema har den och det kostar inte skjortan. Motorolja, smörjolja etc är alldeles för tjock för att fungera till detta.
Det finns oljedimsmörjare, prylar som liknar en reduceringsventil, men som har en oljetank i sig (som skall fyllas på i takt med förbrukning), där man ställer in lagom mycket smörjning. Betydligt bättre för spikpistoler, muttermaskiner mm - dessa kommer att leva längre, och ha full funktion under större del av sitt liv. Osmord maskin ger garanterat inte den fulla kraft som Du köpt den för.
Däremot är vatten och smuts dåligt för många maskiner.- Därför finns det filter/fuktavskiljare - ofta tillsammans med reduceringsventil. De måste ha rätt montage upp/ner, och behållaren (nertill) där vattnet hamnar måste tömmas innan det blir för mycket i den. Alla kompressorer som tar "vanlig luft" får med den fukt som alltid finns i atmosfären, och den följer med i tryckluften, därav behovet att fånga och leda ut droppar som bildas efter uppvärmning i kompressorn och sedan avkylning i tanken. I stora/industriella anläggningar har man särskilda "torkar" (ofta kyltorkar) direkt efter kompressorn, för att avlägsna vattnet och slippa kondens i rörnät.
Dessutom brukar man i hobbymaskiner behöva tömma kondensvatten som samlas i botten av kompressortankar - oundvikligt. Absolut efter varje användning av en kompressor som används lite "nu och då" - låt inte vattnet stå kvar och rosta i tanken!
Det finns förresten kompressorer, ofta lite större, som inte har någon start/stopp-funktion på motorn (speciellt om det är en förbränningsmotor!). Dessa arbetar med att styra kompressorns ventiler, oftast insugsventilen, så att om det är tillräckligt högt tryck i kompressorns utlopp hindras insugsventilen från att stänga, kompressorn kommer att pumpa luft ut och in i en cylinder utan att någonsin stänga till. Man hör sedan på ljudet när luft används att det blir lite "tuffare" ljud när kompressorn arbetar än när den går i tomgång. Dessa typer av kompressor kan ofta klara sig med en väldigt liten förrådstank.