13 178 läst · 29 svar
13k läst
29 svar
Grannen dikar på min mark utan att fråga om lov
Medlem
· Västernorrland
· 2 108 inlägg
Ja (i vart fall i 99,99% av fallen tror jag)Anna_H skrev:
Nej, man är väl inte skyldig att underhålla sin egen väg om man inte vill?Anna_H skrev:
Ifall man inte tar emot vägbidrag då, men det kan man ju välja att låta bli.
Var väl avvattningsdiken som skulle underhållas. Ett sådant kan ligga nära en väg och skötas även om man struntar i vägen i övrigt. (Och på TS bild är det inte avvattningsdiken bara vanliga vägdiken)
Tack för era svar. Jag känner mig inte klar med det här ärendet.
Jag har varit till lantmäteriet och tittat på fastigheterna i databasen och fick hjälp av någon där också. Det finns inga rättigheter /avtalsrättigheter som belastar vår fastighet gällande väg inskrivna i registret. De enda avtal som belastar vår fastighet var elledning och fiberoptisk kabel.
Vad jag inte förstår är det som någon skrev att jag ska leta någon annanstans. Vart då? Menar ni i de gamla akter som man kan läsa på lantmäteriet som finns länkade från fastighetens sida? Gamla akter från 1800-talet?
Jag har även tittat/klickat på de andra fastigheterna som i sådana fall borde ha min fastighet upptagen under avtal/rättigheter (som rättighet att ta väg över vår mark) men hittar inget där heller.
Jag vill veta vad som gäller för de kan lika gärna göra vägen tvåfilig snart utan att ens fråga mig om lov.
Hoppas någon av er kan hjälpa mig att leta på rätt ställe så jag får klarhet i detta.
Jag har varit till lantmäteriet och tittat på fastigheterna i databasen och fick hjälp av någon där också. Det finns inga rättigheter /avtalsrättigheter som belastar vår fastighet gällande väg inskrivna i registret. De enda avtal som belastar vår fastighet var elledning och fiberoptisk kabel.
Vad jag inte förstår är det som någon skrev att jag ska leta någon annanstans. Vart då? Menar ni i de gamla akter som man kan läsa på lantmäteriet som finns länkade från fastighetens sida? Gamla akter från 1800-talet?
Jag har även tittat/klickat på de andra fastigheterna som i sådana fall borde ha min fastighet upptagen under avtal/rättigheter (som rättighet att ta väg över vår mark) men hittar inget där heller.
Jag vill veta vad som gäller för de kan lika gärna göra vägen tvåfilig snart utan att ens fråga mig om lov.
Hoppas någon av er kan hjälpa mig att leta på rätt ställe så jag får klarhet i detta.
Medlem
· Västernorrland
· 2 108 inlägg
Ja, det är alla beslut om fastigheterna genom tiderna, deras gränser, rättigheter osv.O oliva skrev:
Vet dock inte hur komplett länkningarna är där (antar du menar tjänsten Min fastighet). Kanske finns mer som inte är direktkopplade till precis varje fastighet de är relevanta för? Testa även en geografisk sökning på Historiska kartor.
https://www.lantmateriet.se/sv/Kart...ormation/Historiska-kartor/Forrattningsakter/
Jag skulle börja med att titta på skifteskartorna, ekonomiska kartorna m.fl. för att få ett grepp om hur gammal vägen verkar vara. Om den har ursprung i gammal bysamfällighet eller ej. Om den är knuten till tillkomst av någon särskild bebyggelse. Är den med i laga skifte bara acceptera den utan att gräva i exakta detaljerna. Om senare läsa relevanta akter.
Fast det är himla skillnad på att bara göra underhåll av en befintlig anläggning och att anlägga någonting nytt. Det är inte ett reellt problem. Det blir en annan situation om någon gör helt NYA ianspråktaganden av mark, jämfört med en pågående markanvändning som har varit oklandrad i åratal.O oliva skrev:
Vill du VERKLIGEN vill ha ett exakt besked om vad som gäller kan du ansöka om en fastighetsbestämning. Då kommer Lantmäteriet att utreda och fatta bindande beslut om exakt vad som är "ditt" i fråga om rättigheter och inte. Men det kostar pengar och är inget man gör om det inte finns ett direkt behov.
Lantmäteriet tillhandahåller historiska flygfoto (50/60 talet och 70 talet).
https://www.lantmateriet.se/sv/Kart...mation/Kartor/oppna-data/hamta-oppna-geodata/
Då vet du i alla fall om vägen är anlagd i modern tid eller inte
PM:ar du mig var det är, kan jag ladda ner bilderna åt dig
https://www.lantmateriet.se/sv/Kart...mation/Kartor/oppna-data/hamta-oppna-geodata/
Då vet du i alla fall om vägen är anlagd i modern tid eller inte
PM:ar du mig var det är, kan jag ladda ner bilderna åt dig
Tack så mycket för svar. Jag har grävt lite och hittade information i en akt från 1913. Det stod om vägar där och lite annat, om gränser och rågångar Är detta alltså att likställa med servitut? Om alla gamla akter är lika bindande som servitut förstår jag inte varför en del har servitut inskrivna i sina fastighetsregister, som "last"?
Det står även att vägarna i byn "går med en bredd af 5 meter". Betyder det att vägen inkl diken osv får vara 5 meter?
Kan man förmoda att detta från 1913 är vad som gäller för vägen idag? Eller ska jag leta vidare?
Jag har inget behov av fastighetsbestämning utan allting handlar väl om att man blir "överkörd" och att de inte kan kommunicera och berätta att det vill dika och varför, och att de vägrar ha en dialog.
Det står även att vägarna i byn "går med en bredd af 5 meter". Betyder det att vägen inkl diken osv får vara 5 meter?
Kan man förmoda att detta från 1913 är vad som gäller för vägen idag? Eller ska jag leta vidare?
Jag har inget behov av fastighetsbestämning utan allting handlar väl om att man blir "överkörd" och att de inte kan kommunicera och berätta att det vill dika och varför, och att de vägrar ha en dialog.
Du kan hålla dig sysselsatt med det där på heltid i 50 år om du vill och dra igång en släktfejd som varar en god bit in på 2200-talet men ingen vinner någonting på det.
Finns vägen upptagen i skifteshadlingarna så har de rätt att både använda och underhålla vägen i evig tid. Att gräva ett smärre vägdike är underhåll.
Det var fult av dem att inte berätta för dig att de skulle dika men att du har blivit fult behandlad ger dig ingen rätt att riva upp det som står i skifteshandlingarna.
Finns vägen upptagen i skifteshadlingarna så har de rätt att både använda och underhålla vägen i evig tid. Att gräva ett smärre vägdike är underhåll.
Det var fult av dem att inte berätta för dig att de skulle dika men att du har blivit fult behandlad ger dig ingen rätt att riva upp det som står i skifteshandlingarna.
Beror väl på?H heimlaga skrev:Du kan hålla dig sysselsatt med det där på heltid i 50 år om du vill och dra igång en släktfejd som varar en god bit in på 2200-talet men ingen vinner någonting på det.
Finns vägen upptagen i skifteshadlingarna så har de rätt att både använda och underhålla vägen i evig tid. Att gräva ett smärre vägdike är underhåll.
Det var fult av dem att inte berätta för dig att de skulle dika men att du har blivit fult behandlad ger dig ingen rätt att riva upp det som står i skifteshandlingarna.
De kan inte breda vägen genom att göra ett dike...
De har rätt till 5 meter enligt skifteshandlingen och inte en cm extra.
Det skulle vara intressant att höra från Ts hur bred vägen är med det nya diket?
Diket ingår i vägbreden se nedan utdrag från lagen,
Till en väg hör körbana, gång- och cykelbana samt de områden, anläggningar och anordningar som varaktigt behövs för deras bestånd och användning, såsom vägren, slänt, vägbank, dike, skilje- och gränsremsa, mötes- och vändplats, upplagsplats som behövs för väghållning i anslutning till vägen, belysningsanordningar och trafikljus, bro, trumma, bullerhinder, färja med färjeläge och färjeled, skyddsräcke och vägmärke.
I vilket fall så har de bevisligen även förstört ts staket och för detta så kan ts kräva skadestånd alternativt att staketet byggs upp igen.
Ett staket som åtminstone vad det verkar som sattes upp på pin kiv som vi säger i Göteborg...P Pilis skrev:Beror väl på?
De kan inte breda vägen genom att göra ett dike...
De har rätt till 5 meter enligt skifteshandlingen och inte en cm extra.
Det skulle vara intressant att höra från Ts hur bred vägen är med det nya diket?
Diket ingår i vägbreden se nedan utdrag från lagen,
Till en väg hör körbana, gång- och cykelbana samt de områden, anläggningar och anordningar som varaktigt behövs för deras bestånd och användning, såsom vägren, slänt, vägbank, dike, skilje- och gränsremsa, mötes- och vändplats, upplagsplats som behövs för väghållning i anslutning till vägen, belysningsanordningar och trafikljus, bro, trumma, bullerhinder, färja med färjeläge och färjeled, skyddsräcke och vägmärke.
I vilket fall så har de bevisligen även förstört ts staket och för detta så kan ts kräva skadestånd alternativt att staketet byggs upp igen.
Medlem
· Västernorrland
· 2 108 inlägg
Ja, dåligt att inta ha dialog och förklara när du hör av dig och har frågor.O oliva skrev:
Men att du blivit överkörd av att de inte informerat innan är en övertolkning.
Det som gjorts på bilderna är normalt underhåll, att skrapa bort grässvål på sidan av vägbanken och rensa befintligt dike. Inget som man brukar höra av sig för, precis som man inte informerar om att man kommer lägga upp plogvallar denna vinter också.
Medlem
· Västernorrland
· 2 108 inlägg
Fastighetsregistret är bara komplett med de rättigheter som beslutats efter 1972. Det är först då man hade ett centralt register att samla informationen i, så det är inte så konstigt.O oliva skrev:Tack så mycket för svar. Jag har grävt lite och hittade information i en akt från 1913. Det stod om vägar där och lite annat, om gränser och rågångar Är detta alltså att likställa med servitut? Om alla gamla akter är lika bindande som servitut förstår jag inte varför en del har servitut inskrivna i sina fastighetsregister, som "last"?
Det står även att vägarna i byn "går med en bredd af 5 meter". Betyder det att vägen inkl diken osv får vara 5 meter?
Kan man förmoda att detta från 1913 är vad som gäller för vägen idag? Eller ska jag leta vidare?
Jag har inget behov av fastighetsbestämning utan allting handlar väl om att man blir "överkörd" och att de inte kan kommunicera och berätta att det vill dika och varför, och att de vägrar ha en dialog.
Det är det senast beslutade som gäller. Om frågan inte tas upp i någon senare förrättning så ja.
Men du behöver tänka på sammanhanget i texten.
Är det en beslutspunkt att vägarna ska hålla 5 m? Eller något som står upplysningsvis och beskriver förutsättningarna, utan att vara en fastighetsrättslig reglering?
Sen kan det finnas tolkningsmöjligheter, t.ex. om siffran på 5 m avsåg vägbanans bredd, eller vägområdets...
Men den viktigaste frågan är fortfarande vem som har rätten till vägen och på vilka grunder.
I många byar lämnade man vägarna oskiftade, alla eller ett urval av de större och viktigare.
I så fall är det en samfällighet (Ja, samfälligheter är också ofullständigt redovisade i fastighetsregister/ på registerkartan)
Annars kan det vara enskilt ägt eller ligga som servitut.
Du behöver läsa vad som skrivs om den saken i texten och se exakt vad som är beslutat för att veta.
Om denna akt nu innehåller att beslut om den saken. Det förekommer att man har flera olika skiften som innefattar olika delar så vägarna kanske inte berörs av alla. Om de vägar fanns då är de samma som idag. Osv.
Redigerat:
Jag vill ännu tillägga att om vägen finns omnämd i skifteshandlingarna från 1913 innebär det om allt gick rätt till i skiftesförrättningen att dina förfäder fick kompensation i form av litet mer eller litet bättre jord någon annanstans.
Du har med andra ord sannolikt fått kompensation för att vägen går på din mark.
Du har med andra ord sannolikt fått kompensation för att vägen går på din mark.
Ok, tack för svar. Jag vet faktiskt inte hur man ska tolka texter. Här är en printscreen av texten som handlar om vägen som de dikat.R Räknenisse skrev:Men du behöver tänka på sammanhanget i texten.
Är det en beslutspunkt att vägarna ska hålla 5 m? Eller något som står upplysningsvis och beskriver förutsättningarna, utan att vara en fastighetsrättslig reglering?
Sen kan det finnas tolkningsmöjligheter, t.ex. om siffran på 5 m avsåg vägbanans bredd, eller vägområdets...