Vi har ett mer eller mindre fallfärdigt fritidshus som vi bor i permanent. Detta har vi funderingar på att riva ner och bygga upp ett nytt på ca 80m² och tittar men enligt BBR 24 så får energiförbrukningen inte överstiga 95kWh/m² per år i zon 1 (Norrland). Vilket enligt mina beräkningar hamnar på 7600kWh/år. Vi har idag direktverkande el med luftvärmepump och ligger på en årlig förbrukning kring 18000kWh/år.

Förhoppningen var att även använda direktverkande el med LVP i det nya huset för att det totala priset inte ska skena iväg, även om jag förstår att det är dumt att inte investera i en annan uppvärmning. Men kostar det för mycket så är det helt enkelt inte genomförbart för vår del ekonomiskt.

Vår tanke är att gjuta platta med 300mm isolering, ytterväggar med 235mm eller ev. 280mm isolering och 500mm i tak. Dörrar och fönster med så lågt U-värde som möjligt.

För uppvärmningen: Nya el element, luft-luft värmepump och braskamin. Till det tillkommer givetvis varmvattenberedare, djupbrunns pump (egen brunn) och värmekabel för inkommande vatten.

Frågan är då, är det ens möjligt att hamna på max 7600kWh/år i Norrland där det är vanligt med -30 på vintern?

Har sökt runt lite på nätet men inte hittat någonstans där man kan göra beräkningar på olika typer av uppvärmning...
 
Är det inte läge med bergvärme där uppe i norra Sverige?
Luften tenderar ju att bli rätt kall, -20° till -30° på vintern, och då får man väl inte ut så mycket värme ur en L/L-värmepump?
 
Kostar inte en bergvärmepump 200 000 kr minst?

Det finns en till byggregel för mindre byggnader: BBR 9:4

Alternativt krav på byggnadens energianvändning Som alternativ till kraven i avsnitt 9:2 för byggnader där – golvarean Atemp uppgår till högst 100 m2 , – fönster- och dörrarean Af uppgår till högst 0,20 Atemp, och – inget kylbehov finns, kan i stället följande krav på byggnadens värmeisolering, klimatskärmens täthet och värmeåtervinning väljas. Där visas ett antal u-värden som man ska uppnå. För elvärme är det fortsatt tufft dock.

Där påstår andra här i forumet att luftvärmepump inte ska ses elvärme så man hamnar i den bättre kategorin där era tänkta u-värden verkar klara sig. Det har jag dock bett Boverket att besvara också då det är en så pass viktig frågeställning.
 
En bergvärmepump kostar 50-100 tusen. Sen behöver man ett borrhål för 20-30 tusen och ett vattenburet distributionssystem, vilket vanligtvis innebär golvvärme ingjuten i plattan när man bygger nytt. Jag vet inte exakt vad kostnaden för den är, men det borde inte bli så mycket extra när man ändå håller på.
Oavsett värmekälla så känns det dumsnålt att inte gjuta in golvvärme. Och har man råd att betala för 18000 kWh per år istället för 8000 så borde man ha råd att låna dom extra pengar som behövs för ett 'riktigt' värmesystem.
 
Redigerat:
  • Gilla
kest och 2 till
  • Laddar…
Hela vintern är det inte -30C, det är ju höst och vår med temperarurer motsvarande skånsk vinter långa delar av året och då stöttar LLVP.
Jag tror du måste titta på en LLVP, men även ngn form av värmeåtervinning i ventilationen, antingen FTX eller VP.

Skall du möta kravet 0,35 l/s kvm kräver ventilationen ca 6000kWh per år. Även med LLVP blir det motsvarande ca 2-3000kwh el.

Och jag tror en energikonsult skulle kunna vara till nytta.

Att installera en bergvärmepump känns verkligen för mycket.
 
  • Gilla
possum77
  • Laddar…
S Sylvestris skrev:
Kostar inte en bergvärmepump 200 000 kr minst?

Det finns en till byggregel för mindre byggnader: BBR 9:4

Alternativt krav på byggnadens energianvändning Som alternativ till kraven i avsnitt 9:2 för byggnader där – golvarean Atemp uppgår till högst 100 m2 , – fönster- och dörrarean Af uppgår till högst 0,20 Atemp, och – inget kylbehov finns, kan i stället följande krav på byggnadens värmeisolering, klimatskärmens täthet och värmeåtervinning väljas. Där visas ett antal u-värden som man ska uppnå. För elvärme är det fortsatt tufft dock.

Där påstår andra här i forumet att luftvärmepump inte ska ses elvärme så man hamnar i den bättre kategorin där era tänkta u-värden verkar klara sig. Det har jag dock bett Boverket att besvara också då det är en så pass viktig frågeställning.
9:4 har upphävts genom (BFS 2017:5), så för att tillämpa det måste ansökan in före 1 juli 2018.

Istället för att spekulera själv så skulle jag kontakta en konsult, måste ändå redovisa energiberäkning i samband med bygglovet och när man kommit så långt är det tråkigt om man räknat bort sig själv med en par hundra tusen...
 
Ska fritidshus sedan behöva göra energideklaration, ska även handikappreglerna då gälla fritidshus? Dessa tjocka hus tär allt för mycket på boytan så jag antar att jag då blir beviljad mer kvadratmeteryta till mitt bygge...Jag kommer bygga först år 2021.
 
S Sylvestris skrev:
Ska fritidshus sedan behöva göra energideklaration, ska även handikappreglerna då gälla fritidshus? Dessa tjocka hus tär allt för mycket på boytan så jag antar att jag då blir beviljad mer kvadratmeteryta till mitt bygge...Jag kommer bygga först år 2021.
Yes, utifrån BBR 9:11 gäller energikraven för alla byggnader förutom bland annat:
"...bostadshus som används eller är avsedda för användning antingen mindre än fyra månader per år eller under en begränsad del av året motsvarande en energianvändning som beräknas vara mindre än 25 procent av vad som skulle vara fallet vid helårsanvändning...

...Kravet på hushållning med elenergi gäller inte lokaler avsedda för verksamhet av tillfällig karaktär eller fristående byggnader med en area som är mindre än 50 m 2 . (BFS 2017:5).
"
 
  • Gilla
Sylvestris
  • Laddar…
Vad bra, då verkar det som fritidshus fortfarande är undantagna från energikraven..puh! Tänkte väl det..
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.