Idag läste jag på denna site att man måste bygga året runt standard om man vill bosätta sig i sitt fritidshus, vilket vi tänkt göra med vårt nybygge. Skönt har det varit att projektera för att slippa bry sig om energikrav. Fram tills idag. Luft-luft-värmepump är ju dess idealiska värmekälla - billigt och bra. Idealiskt när kanske nästa ägare tänkt sig ha huset som fritidshus igen. Men med L/L-pump räknas väl det som elvärmt hus med förhöjda krav?

Byggnad med elvärme där Atemp är 51–100 m2 hamnar vi då i som kategori. Där väggar är det stora hindret då tjock väggyta medför så liten boarea. U-värde 0,1 är dagens krav och när vi kan bygga är det redan nära nästa stora byggkravsändring 2021 och kanske än värre. Vi hade även tänkt ha en glasdörr som ytterdörr vilket föll pladask då krav är u-värde 1,1.

Min fråga till er är hur ska väggen konstrueras för ett u-värde på 0,1? Vi hade tänkt oss 170+70 i väggisolering. Går det. Eller ska vi försöka med en energiberäkning och försöka matcha ihop bra u-värden i övrigt skal i stället. Kanske med solceller på garagetaket?
 
Luft-luft värmepump blir samma som för bergvärme etc. Du bör göra en energiberäkning där 170+70 troligtvis kommer klara kravet. Kanske 70+145+45, 45+170+45 eller 190+45? Tänker att det är smidigare med 45 installationsskikt.

Glasdörrar finns med u värde under 0,8 om man vill ha det. U värde 0,1 är en passivhusvägg så bra behöver du inte även om det inte är fel
 
Det där med särskilt angivna U-värden för de olika byggnadsdelarna är en alternativ beräkningsform. Grundprincipen är att det finns ett genomsnittligt U-värde för all uppvärmd yta, vars storlek beror lite på klimatzon och uppvärmningsform, t.ex. 0,4 i klimatzon IV och elvärme. Beräkningsmetoden innebär att man tar in på gungorna det man förlorar på karusellen. Vill man ha många glasade ytor, får man öka på isoleringen i tak och väggar.

En bra lathund när man skall förstå vilken lösning som krävs för en vägg med t.ex. U-värdet 0,1 finns på de olika isoleringstillverkarnas hemsidor. Se följande länk som exempel.
http://www.paroc.se/losningar/byggisolering/vaggar/ventilerade-fasader-traregelvaggar
 
Kollade runt lite tidigare på väggtjockleken hos hustillverkarna och de hade i genomsnitt 24 cm tjocka väggar som vi tänkt vi skulle ha. Men bygget blir när avloppet är indraget i området år 2020/2021 så då är det än värre regelverk än idag. Så luft/luft gör att vi får det regelverket med mer normala tjocklekarna på isolering. Pust... såg framför mig ett passivhus i ett sommarstugeområde. Där 6 bor i sina stugor året om och dessa är troligen inte byggda som året-runt-bostäder. Min kritiska faktor är kökets utformning och med den vägg jag fann hos Isover för en stund sedan så kan jag ha en köksvägg om 3,6. Liten blir den helt klart. Om jag bygger ett passivhus. Så det finns alltså fönsterdörrar med bra u-värden också. Där ser man. Älsbyhus har valt smala väggar och i stället satsat på bra fönster i bygget med Polarfönster u-värde 0,7 i norrländska träfönsterbågar som håller länge. Min tanke också om passivhus inte hade gått men det kräver alltså en energiberäkning i stället för lathunden för småhus under 100 kvm byggyta.
https://www.isover.se/solutions/yt11-traregelvagg-med-ventilerad-trafasad-rei30-50-55-db

Nåja. Paniken har lagt sig något. Ett passivhus av idag är inte nödvändigt. Pust..Tack för goda snabba råd. Det behövde jag.
 
Var läste du detta? Något jag missat helt isf. Är det nytt från 2018? Det fanns inga krav på energiberäkningar, tillgänglighet eller annat tjafs när vi fick bygglov ifjol på ett nytt "sommarhus".
 
Ska erkänna att jag inte kopierade sidan och jag har pysslat de senaste 18 timmarna med att surfa på byggahus.se. Jag får se om jag hittar det. Det var en rådgivande artikel om fritidshus är allt jag kommer ihåg just nu.
 
Skatteverket ansvarar som tur är inte för byggnormerna. I inledningen till Energiavsnittet i BBR (Boverkets Byggregler) görs bland annat undantag för byggnader där inget behov av uppvärmning eller komfortkyla finns under större delen av året.
 
Att det är samma taxeringskod betyder inte att det ör samma byggregler. Det är inte samma energikrav på fritidshus. Men om man planerar att bo permanent så är det ju inte ett fritidshus.
 
Jag hittade det. Det var en gammal artikel från 2009. " Regelverket säger att så länge det är ett fritidshus får det bara brukas en viss tid av året. Om man ska använda huset som permanentbostad ska man anmäla detta till kommunen. Det innebär samtidigt att bostaden måste uppfylla både energikraven och handikappskraven." Nu finns ju paragraf 9:4 som reglerar undantagen i energikraven så både 50 kvm & 100 kvm finns med där. Samt väl byggnader som inte värms upp alls. //www.byggahus.se/bygga/bygga-fritidshus-sommarhus-eller-stuga
 
Anmäl som fritidshus , bygg som ni vill,(det låter bra det du skriver hittills) och sen om ni väljer att bosätta er där permanent anmäl då det när huset är besiktigat och klart.
 
Vi har följt handikappreglerna så den biten är o k. Det är väggsystemet som är vår akilleshäl. Men kopierar vi Älvsbyhus med täta fönster och gör en energiberäknnig så kanske det går hem utan behov av förändringar i ett senare skede. Planering är a och o. Sätta in mer cellplast i grunden är ju kört vid slutbesiktning. Så det blir en 30 centimeter isoleringsplatta utan golvvärme.
 
I värsta fall får du bygga med lite mer högvärdig isolering. Fönster och dörrar finns i u värde under 0,7 om man tycker det är nödvändigt. Att du vill ha luft-luft värmepump påverkar inte speciellt mycket.
 
Vore kula att veta var huset skall byggas.
Har själv ett relativt nybyggt hus, 108 m2 boarea, med 310 mm isolering och LLVP som värmekälla.

Vad gör 50 - 100 mm mer isolering för skillnad på boytan egentligen, 2 - 4 m2 kanske.
Men man får ju samtidigt djupa, trevliga fönsternischer :)
 
Jag har djupa fönsternischer här hemma så det lär jag sakna annars kanske. Bygget i Sölvesborg, Blekinge omgärdad av bokskog, en gärdsmur några hundrameter från havet.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.