fråga om last på krypgrund
Hej på er ni kloka.
Jag sitter o ritar på mitt fritidshus 6,6x9,6m
Jag hade tänkt mig ryggåstak på en limträbalk med 4 stolpar 30 graders lutning
Det jag funderade på hur man räknar ut lasten som varje stolpe pressar ner mot betongelementet.
Jag hade tänkt använda Leif Tjälldens krypgrundelement och dom har 2cm betong runt kärnan.
klarar dom av att lasten blir så centrerad ner på betongelementet från stolparna som bär upp taket.
Det kanske är en dum fråga, dom kanske är gjorde för sån last, men jag är bara en glad amatör
Jag sitter o ritar på mitt fritidshus 6,6x9,6m
Jag hade tänkt mig ryggåstak på en limträbalk med 4 stolpar 30 graders lutning
Det jag funderade på hur man räknar ut lasten som varje stolpe pressar ner mot betongelementet.
Jag hade tänkt använda Leif Tjälldens krypgrundelement och dom har 2cm betong runt kärnan.
klarar dom av att lasten blir så centrerad ner på betongelementet från stolparna som bär upp taket.
Det kanske är en dum fråga, dom kanske är gjorde för sån last, men jag är bara en glad amatör
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
1) Räkna ut den totala taklasten, som i princip består av egenvikt och snölast. Halva den lasten kommer att hamna på nockbalken om du har ett symmetriskt sadeltak med bärande ytterväggar i långsidornas kanter.
2) Om de 4 stolparna står med lika stort avstånd emellan sig, kommer vardera mittstolpe att få ta hand om var sin tredjedel av lasten på nockbalken. Använd mittstolparnas last som dimensionerande last.
Trycket under stolpen beror också på dess tvärsnittsarea.
2) Om de 4 stolparna står med lika stort avstånd emellan sig, kommer vardera mittstolpe att få ta hand om var sin tredjedel av lasten på nockbalken. Använd mittstolparnas last som dimensionerande last.
Trycket under stolpen beror också på dess tvärsnittsarea.
Tack för att du svarade Justus.J justusandersson skrev:
Jag önskade jag var bra på matte, men det jag tagit fram gör mig inte klokare
Betong elementen klarar:
Dimensionerande lastkapacitet på en balkända är 42,5 kN.
Dimensionerande lastkapacitet i skarv mellan grundbalkar är 85,0 kN.
Det jag tagit fram på stommen enligt dimensioneringsprogram är:
Pelare yttervägg GL30h 90×90 Limträ Nyttjandegrad 74%, Upplagsreaktion 15,036 kN Minsta upplagslängd (yttre) 10 mm
Pelare inne GL30h 140×135 Limträ Nyttjandegrad 53%, Upplagsreaktion 55,481 kN Minsta upplagslängd (yttre) 21 mm
Längsgående mittbalk GL30c 90×270 Limträ Nyttjandegrad 92%, Deformation 7 mm (L/604) Upplagsreaktioner 12,072 kN & 51,851 kN & 55,487 kN & 15,030 kN Minsta upplagslängd (yttre) 10 mm, Minsta upplagslängd (inre) 81 mm
Tvärgående takåsar C24 45×220 Konstruktionsvirke Nyttjandegrad 61%, Deformation 10 mm (L/318) Upplagsreaktioner 5,582 kN & 4,306 kN Minsta upplagslängd (yttre) 10 mm
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
När jag tittar lite mer noggrannt på Tjälldéns hemsida, så undrar jag om inte dina limträpelare skall gå ner till marken, dvs inte landa på en Tjälldénbalk utan gå rakt igenom bjälklaget. Jag tror att Tjälldénkonceptet är alldeles utmärkt, men knappast tänkt för den typen av konstruktion. Limträpelarna bör landa på en egen betongplint med ingjutet fäste.
Det som står om upplagsreaktioner, 12, 52, 55 och 15 kN, är de laster som hamnar på de olika pelarna. Jag tycker att du får oväntat höga och osymmetriska värden, men du har kanske olika avstånd mellan pelarna? Var skall huset ligga? Jag tänker på snölaster.
Det som står om upplagsreaktioner, 12, 52, 55 och 15 kN, är de laster som hamnar på de olika pelarna. Jag tycker att du får oväntat höga och osymmetriska värden, men du har kanske olika avstånd mellan pelarna? Var skall huset ligga? Jag tänker på snölaster.
Det där stämmer väl inte?J justusandersson skrev:
Beroende på hur man löser infästningen mot nockbalken kan man helt eliminera dess funktion samt vertikala last.
Exempel taget från en annan tråd.
Självbyggare
· Arvika
· 1 527 inlägg
Exemplet är en helt annan princip av bärande system vilket inte kan jämföras med en bärande nockbalk..
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Vi pratar nog om olika saker. De flesta hus byggs ju utan nockbalk (som på bilden) och då tas taklasterna upp av sidoväggarna. Men om man har en nockbalk som vilar på pelare så hamnar i princip halva taklasten på balken. (Det exakta utfallet beror på hur mycket taket skjuter ut utanför sidoväggarna) Fördelen med en nockbalk är bl.a. att man slipper hanbjälkar, vilket kan se snyggt ut om man har öppet upp till nock.
Pelarna har lite olika avstånd , huset ska ligga i snözon 3,5 , det blir nog bäst som du säger , att gjuta egen grund för pelarna, eller så köper jag takstolar, men det skulle vara härligt att få lite rymd i fritidshuset. Anledningen till att jag vill använda krypgrund är att jag vill få upp huset en bit över mark (för utsikt) och att jag ska göra allt själv förutom lite grävning o grus samt att det blir lite lättare med det framtida avloppet.J justusandersson skrev:
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Ja, snözon 3,5 är en annan femma. Då blir dina laster helt rimliga. Jag tycker absolut att du skall köra vidare på det här spåret, både med den typen av krypgrund och med nockbalk. Om du sedan använder en diffusionsöppen duk istället för underlagspapp, kan du strunta i luftspalt och göra en väldig snygg taklösning.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Jag tycker att även ytterstolparna skall ha egna plintar. De har visserligen lite lägre laster, men det är en stabilitetsfråga också. Du kan dra in dem lite från ytterväggen så att de kan stå innanför kantelementet